Tja,e bara att kika på blocket för det var den jag köpte.
3500.(Tror annonsen ligger kvar).
Snubben jag köpte den av helt nyligen var tung Washburn fantast,å denna var väl den "simplaste" washburnen i hans samling.
P2an e en av modellerna i P serien,å om jag förstått det rätt e detta "upscale" washburn.De var mao inte helt billiga nya i kontrast till en del annat washburn gjort.
Finns som P2,P3,P4 samt då 5 ex av P5.
Designad av Nuno Bettencourt i gamla extreme.
Nivån på bygget..tja..den har tex grover stämmisar orginal,e arch top osv(vilket väl syns på bilderna åxå)
Daffyd har tex en av 5st P5-vad vi vet-i världen.(ser likadan ut,men har 3 mickar istället).P5an e ett washburn custom shop bygge dock.
Ung 60s profile Gibson hals.Mao lite tunnare samt lite bredare bräda.
Halsen e set neck som sagt,å urtaget bak e gjort både smakfullt å praktiskt för att komma åt långt upp på ett sätt som e avsevärt svårare på tex en "vanlig" pålle.
Gjord i mahogny,men "kamrad".Dvs weight reliefed-ung som man gör på en del pållar numer.
Nu beskriver jag den kanske lite platt,men efter en stund med denna i knät...den e "trevlig" i brist på bättre ord.
Tror det till stor del e den mkt enkla designen som talar där med.
Den gör det den skall å lite till,vilket man kanske inte förväntar sig när man sätter sig med den pga den enkla designen.
Man tar den lätt till sig.
Som en pålle en dansk fått designa om ungefär.
Lätt,behaglig å balanserad utan krussiduller.
Enl vad vi fått fram e den snickrad i korea,men monterad i USA.
I huvudsak producerar den ett ljud som e mkt blues/rock n roll å med det avser jag tex AC/DC sound å liknande.
Torrt å lite distat,å övertoner på löpande band.
E 100% rock yxa,med en vikt som gör att man inte bryter nacken efter 20 min stående.
Det jag har gjort med den e att ge den en bandslipning-vilket var ett gränsfall att den behövde men eftersom jag gör sån´t själv vart det väl inte mkt att diskutera då jag e mer eller mindre allergisk mot halsar som uppvisar minsta tecken på slitage.(De var eg inte slitna,men lite platta)
Ger att när man e färdig får man en hals som blir som att skära i smör vid tonspel.
Mao,band å hals e bättre än nytt.
Missförstå mig inte,för jag känner definitivt inget behov att bli av med den,utan det e bara det att jag e Matsumoku fantast mer än washburn,
(Kika på tråden till "fotogeno" under allmänt tex),å iom det värderar matsu gitarrerna lite högre än de flesta andra.
E den egentliga,å enda, anledningen till varför jag kan tänka mig ett byte.
Skicket e inte som ny,men bra nära.
E eg inte dingad,men har ngr smårepor-som dock inte stör i ngn form.
Vet inte säkert,men tror att det e en 90 talare.
|
