Jag har beskrivit ljudet i den som nån blandning av tele och Les Paul. Överlag kan den nog göra det mesta en tele kan, men med större möjligheter att forma ljudet. Det är nog den mest mångsidiga gitarr jag varit med om, och kan med lite pill täcka allt från spräckig rock till murrigt jazzljud. Halsen är väl ungefär som en på en tele, men tunnare och lite plattare. Den är väldigt lättspelad, men jag har alltid föredragit lite tjockare halsar.
Det roliga med mickarna är att de splitas med tonkontrollerna. Står de på fullt är gitarren i singel-läge, men när man vrider ned tonen kopplas den andra spolen in. Blir väldigt fett ljud. Allt är orginal på den.
Vad den väger exakt vet jag inte, men den är tung som bara den
Typiskt för 70-talsgitarrer.
Den är till salu också.
