Och när du säger "vinkelräta" menar du att inte vara vriden 90 grader?

Men fan, jag har ju en Mercery MC10H här. 10 Henry, 250mA. Samma storlek som Hammond 159Q. Jag skulle ju kunna testa med den först och se hur det blir. Ingen aning om vilken DCR, men det är väl bara mäta resistans antar jag??

Om man ställer två klassiska trafos/drosslar intill varandra och lamellerna är i linje med varandra, så kommer det att "läcka" magnetfält mellan kärnorna. Det är då bättre om lamellerna bildar rät vinkel (90°) mot varandra, då "smittar" magnetfältet inte så mycket. Detta är ju lite finlir och med några cm emellan grejerna blir det kanhända helt oväsentligt.

DCR kan enkelt mätas med vanlig R-mätning med en multimeter.

Den drossel du har låter ju mycket lämpad!

Ja, men då är det som jag tänkt i dagsläget. Jag har monterat dem så. Men som sagt, de kommer hamna närmare varandra nu.
Mätte denna till 283 ohm.

En annan fundering. När jag ändå tappar skärmgallerströmmen från samma punkt, borde jag inte bara kunna tappa den från pin 3 då istället för att dra en separat kabel från kondensatorn?
Det kan väl knappast skada att skärmgallerströmmen även den får passera via OT:n som B+ gör eller?

Hmm, nu kanske jag inte är med riktigt... Det du föreslår låter som om du tänkte triodkoppla slutrören, men det var kanske inte avsikten? Om skärmgallren ska ligga på samma spänning som anoderna, kan de anslutas till den punkt där B+ lämnas till OT. Om de ska droppas kan matningen ske därifrån och de kan ju bägge sitta efter samma grupp av zenerdioder eller hur du nu valt att göra. Bara det finns en rejäl C mot jord direkt mot skärmgallren. Sätter man dem ihop med anoden blir det triod-6V6. Funkar det också, men med betydligt lägre uteffekt...

Ja nej, jag ska inte triodkoppla. De ska droppas med zeners. Men vad menar du med "en rejäl C mot jord direkt mot skärmgallret"?

När man droppar skärmgallerspänningen, med resistor eller dioder eller nåt, så bör det sitta en C mot jord efter dropp-elementet, så att säga, som jämnar till spänningen så att G2 inte riskerar bära störningar (växelspänning). Det styr nämligen röret på liknande sätt som styrgallret.

OK. Detta är helt nytt för mig. Har aldrig sett något sådant i något kopplingsschema. Kan du nämna något exempel som jag kan titta på?
Men du menar alltså en konding direkt på G2?

Ja en konding på G2. Tyvärr hittar jag inte nåt schema rakt av som visar detta, men om man jobbar med rördiagrammen och tittar efter lämplig last och annat, så är alla kurvor gjorda under förutsättning att UG2 är konstant. En oavkopplad dropresistor kommer att göra så att skärmgallerspänningen varierar vartefter skärmgallerströmmen varierar och då stämmer inte de gjorda beräkningarna/bedömningarna längre. Jag brukar oftast vara noga med att koppla av dropresistorn med en C till jord (direkt på G2) men det är ju min byggstil. Andra vill annat. Har man en ganska låg resistans till G2 som dropper, så spelar det mindre roll.

Detta är lite relaterat till den s.k. UL-kopplingen, där man har en speciell tapp på OT för skärmgallren. Med en sån koppling samverkar anoden och skärmgallret och röret får en något annan karakteristik. Jag undviker detta eftersom det är lite noga med att det är rätt position på tappen beroende på vilken rörtyp man vill använda (och man kan inte ha en massa dyra OT liggande), men för den som bygger en speciell grej från grunden är det säkert bra.

Den enkla lösningen (bland flera) är att jobba från filterkondingen efter drosseln, där har man full B+. Där tar man ut anodmatningen. Har man tur så att G2 kan ligga på samma spänning som anoderna, tar man G2 från samma punkt (alltså före OT). Anoderna ligger ju efter OT. Om G2 kräver lägre spänning än full B+, så lägger man in ett RC filtersteg, alltså en gemensam dropresistor som matar bägge skärmgallren samt en filterkonding på 47µF eller så, som också är gemensam. Då ligger G2 på en lägre spänning än B+ och de ligger stabilt. Resistorn väljer man utefter vad rörkopplingen kräver.

Från "punkten med full B+" tar man ut en annan filterkedja (R-C-R-C osv) för för- och drivsteg, då är separationen mellan slutstegen och förstegen rätt god, vilket är rätt betydelsefullt. R i denna kedja väljer man utefter vilken spänning man vill ha till förrören, C kan man välja runt 32-47. Alla C måste klara full spänning eftersom det ju blir max innan alla rör blivit varma och drar ström.

Fast det måste väl ändå finnas tusen exempel på när denna konding har bortsetts? (T.ex. varenda förstärkare jag tittat ner i)
Eller menar du att just detta görs när vi tappar anodspänning och skärmgallerspänning från samma ställe?
Med zeners så har jag ju endast ett 100 ohmsmotstånd efter dessa, men du tänker ändå att man skulle knuffa in en konding här?

Problemet är att det är nästan mer meck att få in en kondensator här på något snyggt sätt än att montera en dubbelt så stor drossel på ovansidan.

Det är alltså inte ett "krav" att ha den där kondingen, det är bara ett sätt att veta, att man kan läsa diagrammen rätt vad gäller signalsving och annat. Ljudmässigt får man kanske nån sorts "karaktär", men det vet jag inte. Att droppa med zenerdioder är bra, eftersom spänningsfallet över dem är konstant oberoende av ström.

Lite generellt bygger idén på det faktum att man i kretsbeskrivninge kan ange att anoden ska ligga på säg 350 V men att röret kräver säg 250 V på G2 i en viss koppling. Då betyder det 250 V konstant, och inte med signal överlagrat. För att få bort signalvariationer på G2 måste det avkopplas mot jord med en konding, om man gör spänningssänkningen med en resistor. Det är inget som går sönder om man skippar C, men signalbehandlingen påverkas. Bättre eller sämre - vet ej.

Edit: Det har inte med var man tappar av matningen till G2 att göra, egentligen, det har med signalspänning på g2 att göra. Zeners är bra!

Jag förstår. Bra beskrivet.
Jag tror jag börjar med att skippa den, dels för att jag vet i fasiken vart jag skulle ha den, men också för att den inte finns i dagsläget och så som förstärkaren låter idag är så j*vla bra att jag hoppas verkligen på att denna operation inte påverkar soundet på något vis. Haha.

Det är ju resultatet som räknas !

It's done!

Det funkade. Den går väldigt mycket tystare nu. Sådär att man får lägga örat mot för att höra att den ens är igång.
Jag bytte plats på C1 och C2 också så att första filter är 22µ och andra 47µ, precis som du föreslog, eller hur?
Med 226V i väggen för tillfället så får jag en B+ på 290V så jag har ju tappat ca 25V på detta. Landar på 215V på skärmgallret.
Fick dra biaspotten i bott för att ställa en vettig bias nu så jag får nog tweaka den kretsen en aning.

Hade drosseln lös vid testtillfället och testade att flytta runt den och se ifall dess position skulle ha någon inverkan men på de centimeterna till spel så gjorde det varken till eller från, så jag monterar väl den där som passar bäst bara, givetvis i 90 graders vinkel mot PT.

Trevligt att höra om resultatet!

Filterkondingarna verkar väl valda. Jag kan tänka mig att om man väljer en lite större för första C får man lite mer B+, men det hänger ihop med vilket likriktarrör som används och vilken spänning det är på anodlindningen på PT - man kan inte ha hur stora C som helst efter ett likriktarrör utan att använda skyddsmotstånd, beroende på inspänningen. Brukar finnas info i rörets datablad.

Jag använder GZ34 likriktarrör. PTn är en 250-0-250.
Kanske borde testa ha både C1 och C2 på 47u?

Troligen funkar det fint. Det finns fullständiga data här: https://tubedata.tubes.se/sheets/010/g/GZ34.pdf för GZ34. Skyddsmotstånd nämns vid 2x300 V och 60µF, misstänker att det klarar sig utan i ditt fall.

Det blev ingen skillnad med större C1. Men det är nog sk!t samma. Huvudsaken är väl att det inte är så låg spänning att det blir märkbart låg output, men tror jag väl inte.
Tusen tack för all hjälp.