God Jul alla bojjare!

Framför mig sitter jag med en förstärkare som jag designat själv, men jag blir inte klok på fasvändaren som använder ett 12AX7 (Har testat flera olika rör. Alla sprillans nya).
Jag hade från början designat en svalare LTP-vändare, men har nu gasat upp den utan någon vidare framgång.

Jag använder i nuläget:
Ra1/2 = 100K
Rg1/2 = 1M
Rb = 470 Ohm
Rt = 15K
Cg1 = 22nF
Cg2 = 10nF
Ca1/2 = 47nF
HT = ca 310V

Jag kan injicera en signal på upp till 72Vp-p clean från pre-amp, vilket jag anser vara ordentligt. Min Deluxe Reverb kan ge max 60Vp-p.
4,6Vp-p är max vad jag kan injicera innan LTP distar (5,6Vp-p på Deluxe Reverb)
Ut ger LTP fjuttiga 31Vp-p jämförbart med min Deluxe Reverb som ger 63Vp-p. Vi snackar alltså hälften. WTF liksom! Vad sker? Jag fattar nada!?
Bör poängtera att jag vid mättillfället av min Deluxe Reverb så sitter ett 5751 i fasvändaren, så vi kan inte skylla på att ett 12AT7 har mer swing än 12AX7 i detta fall.

Med 31Vp-p in på 6V6GT rörens styrgaller ger dessa en signal på 17Vp-p (17/2*0,707)²/8 = 4,51 Watt. Tack och godnatt.
Jag stoppar i ett Brimar CV4024 (12AT7) och får 40Vp-p istället och 21Vp-p på styrgallret. 6,88 Watt. Inget att hurra över.

B+ är drygt 400V och OT är en Hammond 1760H (20Watt).

Jag har verkligen försökt att själv hitta någon lösning och slitit mig i håret likt matadoren från Ferdinand, men nu anser jag mig slagen och ber er kunniga bojjare om hjälp.
Tack på förhand!

Är beskrivningen relaterad till denna sida: http://www.valvewizard.co.uk/acltp.html ?

Då anger ju författaren en spänningsförstärkning på c:a 30, vilket bör ge 60 V ut vid 2 V in (p-p). Det är mer än nog för att överstyra de flesta slutrör.

Om det inte blir en vettig utspänning från PI, så kan jag bara föreslå att gå igenom kopplingen med "luskam" nån extra gång och fastställa att alla elektroder ligger på vettig DC.

I den länkade texten används ett 12AY7, som är "medium-mu"; med ett annat rör med annan förstärkningsfaktor lär man få annan förstärkning. Just 5751 har jag inte använt själv, men med ett µ på 70 är det ju ett rör med högre förstärking än 12AY7, så det borde finnas gain så det räcker - om arbetspunkten för de två trioderna hamnat rätt.

Hur det går i slutsteget är en annan grej. Om man matar in runt 30 V p-p och får en lägre signalspänning på anoden/-erna, är det nåt avgörade som inte funkar, det borde vara flera hundra V AC där. Eller missförstod jag beskrivningen?

Jag har absolut varit inne och läst på Valve Wizard, men eftersom exemplet and ett 12AY7 så har jag ju fått lov att göra jobbet själv. Sen är det ju väldigt enkelt att hänga på nya värden on-the-fly med krokodilkablar för att se i realtid exakt vad skillnaden blir när man ändrar värden någonstans.
Jag ska och rita upp en graf och räkna ut exakt vilken förstärkning jag borde få med nuvarande krets, men jag förmodar att teorin kommer visa betydligt bättre resultat än verkligheten. Men man kan ju tycka att en biasresistor på 470 ohm och en tail på 15k borde sätta ordentlig fart på galoscherna?

Angående slutsteget så angav jag inte vilken VAC jag hade på adoderna eftersom att jag känner mig nojig att koppla in oscilloskopet där med ca 400VDC. Jag vill inte riskera att steka oscilloskopet. Jag mätte därför VAC efter OT istället vilket transformeras ner till en betydligt lägre spänning. Här hade man ju hoppats på att ha ca30-35Vp-p för att uppnå en vettig uteffekt, men 17Vp-p är ju på tok för lågt.

Om jag lyckas lösa detta ska jag absolut återkoppla med min lösning, men under tiden mottages gärna fler tips och ideer.

OK, då missförstod jag... Man vill ju inte bränna sig själv eller oscilloskopet, såklart. Man kan (om man tror det ger nåt) koppla en 0,1µF konding från resp slutrörsanod med en avledare på typ 100 kΩ mot jord och då kan man riskfritt mäta AC anodsignalspänning över motståndet (mot jord).

Hur mäter du peak to peak efter fasvändaren och vid vilken punkt mäter du?

Nej !

När rören styrs ut blir det + - 400Volt Har du inte en 100:1 probe ligger skåpet illa till

Gör möjligtvis en spänningedelare 100:1 ( 10Mohm / 100kohm) och mät över 100k motståndet.

Beklagar. Jag förutsätter att man vet ungefär vad man gör, om man håller på med sånt här. Det är fullt av fällor och direkt farliga spänningar om man håller på med rörkretsar. Börjar man med fullt pådrag och inte funderar över vad man kan finna, kan det gå illa. Kör man dessutom sitt slutsteg utan vettig last, kan man ju ställa till ännu mer elände.

I vissa länder verkar det kutym att alltid lägga till en sorts avbön, eller undanflykt i sina kommentarer, för att man inte ska hållas ansvarig för vad en entusiast kan ställa till med, om rådet/förslaget tillämpas utan analys eller förkunskaper. Min generella avbön blir då: Gör inte som jag föreslår, utan att verifiera förslaget först med en vettig analys av vad som kan bli följden.

Jag mäter efter de följande kopplingskondingarna vilket också blir samma punkt som den negativa biasspänningen ansluter kalaset. Hur så?

Kan väl nämna också att här finns även en så kallad Trainwreck PPIMV, men jag har testat att koppla ur den och ja, här tappar jag en volt eller två, men jag jagar ju inte ynka volt i detta läget när så mycket förstärkning saknas.

För att jag ville kolla så du inte kopplar scopet mellan peak to peak där eftersom du anger allt i peak to peak. Det går iofs att göra så om man tar bort scopets skyddsjord. Så jag får anta att du mäter varje fas för sig och sedan plussar ihop till peak to peak.

Nej nu hänger jag inte alls med på hur du menar?
Jag är allt annat än en expert på att använda ett oscilloskop, men jag utgår att mina mätningar stämmer då jag kunnat använda mig av min Deluxe Reverb för att jämföra mätresultaten, att få "referenssiffor" så att säga.
Det jag kan se är att jag har en ren sinusvåg till 6V6ornas styrgaller på Deluxen på 63Vp-p innan den distar medan jag bara kommer upp i 30Vp-p på mitt bygge och att det skiller dem åt är att fin signal kommer in till fasvändaren men förstärkning sker inte alls i samma grad. Jag har kollat så att allt är rätt kopplat säkert hundra gånger vid det här laget. Inget är fel, men den vill inte förstärka.

Men hur menar du att jag istället bör göra när jag mäter då?

(Edit: Vet inte varför jag skrev 17Vp-p. 30Vp-p skulle det stå. Har ändrat.)

Att direkt mäta peak to peak från fasvändarens utgång alltså mellan ena fasens peak och den andra fasens peak innebär ju att man måste koppla scopets jordklämma till den ena fasen och proben till den andra. Gör man det kortsluter man dock den ena fasen via skyddsjord. Peak to peak är mest en grej datablad använder just i denna position. Annars använder man normalt Vrms i andra positioner.

Jo, men jag anger ju mina spänningar i peak-to-peak eftersom att det är vad oscilloskåpet visar.
Men det har väl egentligen ingen betydelse?
Jag kan väl lika gärna påstå att; i min Deluxe Reverb kan jag mata upp till 63Vp-p clean från vardera fas till vardera skärmgaller medan jag endast kommer upp i 30Vp-p i mitt eget bygge.
Resultatet blir ju fortfarande detsamma = Hälften så svag signal och åt h-vete för låg output som dessutom mäts när faserna återförenats igen, d.v.s. direkt på högtalarjacket.

Eftersom att fasvändaren inte är felkopplad så är jag nu inne på sådana teorier som att någon annan del av förstärkarens krets kan vara med och spöka på något vis? Men allt bortom inkommande och utgående kopplingskondensator är väl helt osynlig för fasvändaren?
Vart kan jag ens fortsätta leta efter ett fel? Jag känner mig verkligen helt lost..

Om man utgår från schemat som nämnts tidigare i tråden, så borde man kunna göra en extra koll av DC på rörets elektroder. Om man utgår från B+ och sedan mäter anodspänningen på de två halvorna - det bör ligga nåt hundratal Volt lägre pga strömmen genom Ra1/Ra2 och det bör vara likartad spänning. Styrgallren bör ligga på några Volt negativ potential jämfört med katoderna (spänningen över Rb), och katoderna bör ligga på ett antal tiotal Volt plus mot jord (spänning över Rt). Signaljordningen av styrgallret i "andra halvan" (Cg2) är ju avgörande för att den halvan ska funka.

Om du mäter utsignal från resp anod, får du samma spänning (p-p) ungefär, eller skiljer det mycket?

Nja, fast det stämmer väl inte? Det blir ju även en spänningsförlust över grid-leak resistorerna. I Fendern har jag (med ett 12AX7) 31,8V på inkommande styrgaller, 34,2V på andra sidans styrgaller, men hela 55,9V på katoden och 1,1V spänningsförlust över Rb. I min förstärkare har jag (med exakt samma rör) 21,7V på inkommande styrgaller, 21V på andra sidans styrgaller, 34,8V på katoden och 1V spänningsförlust över Rb.
Mina spänningar är ju lägre eftersom HT är lägre. Fendern är på 330V medan min är på 292V vid mättillfället.


Nej, de är i stort sätt lika. Gjorde en ny mätning nu när jag injicerar 3,2Vp-p till fasvändaren och jag har då 32Vp-p på första sidans anod och 30Vp-p på andra sidans anod.

Det ska inte vara nån spänning över grid-leak resistorerna (Rg1 och Rg2) eftersom det inte går nån ström där. De ska ligga på samma potential som punkten mellan Rb och Rt. Spänningen mellan den punkten och katoden/-erna, är gallerförspänningen, och den bör ju i ett sånt här småsignalrör ligga på 1-3 V.

De värden du nämner låter en smula underliga. Det är kanske så, att du mätt på stygallret direkt mot jord? Då ligger grid-leak i serie med mätinstrumentet och man får ett ganska påverkat mätvärde. Man kan ofta mäta DC med oscilloskop och om man har en 10MΩ prob, blir det bättre, men om det inte finns någonting extra inkopplat på styrgallren (annat än grid-leak och Cg1 och Cg2 resp.) så kan man utgå ifrån att spänningen på styrgallren är samma som i punkten mellan Rb och Rt.

Ja, alltså alla VDC mätningar jag gjort är med multimeter, mot jord.

Jag vet inte vad en 10Mohm probe innebär. Jag har ett 10X läge som jag använder när jag mäter punkter med högre VDC. Läste någonstans att det skyddar oscilloskåpet. Hur jag mäter DC med oscilloskåpet har jag ingen aning om.

En 10 MΩ prob är en prob med ett inre motstånd, brukar stå på. 10 X läget är utmärkt att använda innan man vet vad för spänning man kan hitta. En del oscilloskop har ett DC-läge i en omkopplare för vertikalingången/-arna och då kan man mäta DC på samma sätt som AC: man lägger svepet på nollinjen och kollar hur mycket den flyttar sig när man ansluter proben och avläser skalan.

Om man kopplar en multimeter från styrgallret till jord så får man en spänning, som beror på hur mycket ström instrumentet drar. Din koppling har Rg1/2 på 1 MΩ, så även en liten ström genom instrumentet kommer att påverka avläsningen. Som sagt, om inget annat hänger på styrgallren, så går ingen ström genom grid-leak och då är spänningen samma som i punkten Rt - Rb.

Hej David !

Jag fick in en Tvin en gång med väldigt låg output.
Det visade sig att snubben som hade BF:at den hade satt in ett 470K motstånd i stället för 470 Ohm.
Det är ju en lätt sak att gör den missen

Jag har nu testat att utöka Rt till 22k för att få samma som Deluxe Reverb och testade att tillfälligt öka HT till 330VDC (som Deluxe Reverben) för att se hur kretsen beter sig under samma omständigheter och spänningarna jag mäter upp blir i stort sätt identiska med vad jag får i Deluxe Reverben. Enda skillnaden som sagt är att förstärkningen blir bara hälften. PPIMV-kontrollen är också bortkopplad nu för att slippa tänka på den.
Ett mysterium utan dess like detta..

Tack för tipset, men det är kontrollerat. Jag hade ju 1k5 från början och har gått ner till 470 ohm i hopp om mer drag. Dessutom hade jag sett det när jag mäter VDC.

Mysteriöst...

Om kurvformen är OK, dvs ingen uppenbar klippning eller liknande när du trycker in en vettig insignalnivå, så undrar jag om det kunde vara värt att testa en annan rörtyp. Om det finns ett ECC83 tillgängligt borde man åtminstone se skillnad i förstärkning.

Jag har ett gäng olika rör här på bordet som jag testat: 12AX7 från Tung-Sol, Electro Harmonix, Ediswan och Mullard (Blackburn), samt ett Brimar CV4024 (12AT7) och ett Mullard M8162 (även stämplat CV4024 och 12AT7WATB). Jag kan utesluta rörfel.

Kan också se att slutsteget jobbar som det ska. När jag matar in en signal på 30Vp-p (från LTP) på vardera 6V6GT styrgaller så får jag samma uteffekt på de båda förstärkarna.

Är det måhända något efter PI som lastar ned den?

Nej. Det finns en PPIMV som jag kopplat bort tills vidare. Annars har vi ett par 220K mot biasspänningen bara.
Mina kopplingskondensatorer är på 47nF istället för Fenderns 100nF och mina gridstoppers till slutrören är på 5k6 istället för 1k5 som på Fendern. Men det lär ju knappast ha någon betydelse.

Edit: Jag har ju visserligen lyft glöden från samma nod som matar PI. Men det kan väl inte påverka något, eller? Det känns ju spontant långsökt.. *edit: Flyttade lyftet till annan nod. Ingen skillnad (såklart), men i nuläget testar jag ju vad som helst..
Edit 2: Kretsen innan PI är en katodföljare. Jag testade nu att koppla bort den helt. Tänkte ifall den lyckas ställa till med något, men med den ur leken beter sig PI likadant.

Jag kan inte säga att jag har nån lösning, men om man går igenom det som nämnts i första posten, så finns en förstärkning på c:a 8 x och det blir dist vid 4,6 V p-p inspänning.

Rent spontant låter förstärkningen låg och dessutom verkar disten komma tidigt. Det man kan undra lite över, är värdet på Rb. Med 470 Ω blir det inte så mycket headroom "uppåt", dvs det är troligt att gallerförspänningen är liten och att man når klippgränsen (gallerström) innan man nått den maximalt möjliga utspänningen. Jag menar alltså att det möjliga signalsvinget kanske inte kan uppnås om man inte tar till lite mer resistans i Rb. Det borde gå att fastställa gallerförspänningen genom att mäta på punkten mellan Rb och Rt och sedan direkt på katoden (mot jord). Skillnaden i spänning mellan dessa punkter, är gallerförspänningen. Det borde gå att mäta rakt över Rb också, så får man bias direkt.

Problemet är löst!!

Tusen tack för era svar killar!





Ni var ju bevisligen båda på rätt spår. Det var nog kommentaren om att något lastar ner den som fick mig att till sist börja leta på rätt ställe.
Jag ser helt plötsligt att jag har 35kohm resistans efter kopplingskondingarna mot jord vilket verkar lite lite. Något tar en för kort väg ner till jord.. Vad..?
Jodå. Tro på fa-an så har ägget lyckats gräva fram 2st 22k istället för 220k resistorer och installerat dessa mot bias. Dessa agerar väl också som grid-leaks till slutsteget?

Jag tror att anledningen till att jag aldrig kom på tanken att leta här var för att biasspänningen var ju så fin och att slutsteget jobbade ju så bra med den svaga signalen som det fick. Jag tog nog för givet att det skulle påverka slutsteget åt skogen, men det gjorde det ju inte alls. Herregud. Skoja om jag kommer sova gott inatt. Haha.

Stort tack än en gång!

Skönt att det fick en lösning. Själv var jag ute i andra tassemarker...

En tanke om "grid-leak": Resistorn mellan styrgaller och jord, har fått sitt namn efter att det "läcker" en minimal gallerström som alltid uppstår av sig själv i ett rör som är i normal drift. Det kan vara så att elektroner "fastnar" på gallret och gör det negaivt laddat, och det är inte lämpligt i alla lägen. Det finns kopplingar som använder denna funktion, där man har en 10 MΩ gallerläcka och inget katodmotstånd. Det kan också vara så, särskilt i slutrör, att gallret blir så varmt, att det förlorar elektroner och blir positivt laddat. Därmed förskjuts bias och röret drar mer ström och blir ännu varmare etc etc. Motståndet mot jord (eller mot biasmatningen) ska ta hand om dessa ytterlighetsfall och hålla gallret på noll volt (om man inte har fast bias). Det får därför inte vara för stort, då funkar det inte alltid som man tror att det ska göra. Det har dock ingen betydelse, om det är ovanligt låg resistans, annat än att det signalmässigt lastar ner steget innan.

Tack för väl utförlig information. Jag satt precis och tänkte på varför man inte har ännu större grid-leak och så skriver du detta, som att du läste mina tankar.