En dito har hittat in i verkstan.

En med de 8 "slider" EQ reglagen,å naturligtvis ligger även volym över skjutregel. Bränd till hej kom å hjälp mig givetvis,vilket enl uppgift skall avhjälpas genom byte av slutrörssocklar.
Detta e ju en hybrid. Alltså en maskin med en separat slutstegsdel som e rör,åsså en transistordriven preamp.

Min fråga till kollegiet e om ngn av er har erfarenhet av dem?

Tydligen tillverkades de endast under mkt mkt kort tid,å vad jag förstått INTE enl Dan Armstrongs ursprungs specs..bla då skulle även försteget vara rör vilket då många moddat till å..ses som en ok mod att göra med just ursprunget i sinne.
Men mer än det?

Skall ta lite bilder å lägga upp..

Visade sig att gamle vännen Ola (datakrumelur) hade schema... Å vad vidare e fick jag en lektion i Dan Armstrong maskiner.

Efter att ha kollat schema lite kan det kort konstateras att detta alltså är en hybrid. Slutsteg bestående av 4st EL34 samt en longtailed pair,som går med ganska konventionella värden.
Boosey&Hawkes tillverkade tydligen det hela,å maskinerna tillverkades under en mkt kort period 1972 alena. E beskaffad med Partridge trafos samt en dito choke av ganska stadiga dimensioner.
B&H var tydligen inblandade även vad avser Laney och mkt riktigt går komponentvalen igen även i en DA.

Återstår då frågan vad göra med den.?
Tydligen e ett gemensamt fel på dem att slutrörssocklarna blir det lätt överslag i,så även i denna,varför de behöver bytas rakt av slagträt.
Bias i dem e fast på Peavey/Mesa vis så det kunde kanske vara en ide att bygga om så det kan justeras iaf.

Tror jag gör så att jag gör rent och byter slutrörssocklar..installerar 1 Ohmare å moddar för justerbar bias för att därefter slå igång speleverket.

På DNS manér har den en ganska idiotisk koppling av nätbrytaren...får se hur att hantera det.

Oj.
Det här vart mukke jobb...



Sådär ser faceplaten ut. Som sagt så fattas då knopparna till skjutreglagen,men det e ju vad de e så långt.
Ola menade att jag skulle få fart i den först,om det gick,åsså dra igång skrotet för att utvärdera i 1a hand. Å alla de där kontrollerna har faktiskt en uppgift. 8 bands EQ´n e la en sak,men sen som sagt så sitter där två ingångsjack som eg arbetar mot samma mottagare,kan man säga. De olika jacken,å switcharna som hör till, e en funktion av "input sensivity". Ergo sum...



Som ni kanske förstått är detta en mkt mkt ovanlig förstärkare. Om jag fattat saken rätt tillverkades de enbart under ngr månader 1972,så dussinvara e nog inte rätt ord direkt. Det medför,som jag ser det,att de e tillverkade..."piss poor". Det e RIKTIGT illa här å var.
Hur som. Detta e uppenbarligen en lite senare variant då den har en sköld mot den transistordrivna preampen som skydd mot AC spänningarna vid brytarna.



De innehåller som sagt Partridge trafos. Rejält e fan bara förnamnet,å som det visade sig,men vad vi kan kalla rejäla anod å gallerspänningar med. I schemat Ola snällt nog skickade mig (säg till om du vill ha ett ex via mail) så anges ganska lite vad avser spänning,som referenser sett.
Det anges dock nog..



Nä. Ni ser inte fel. De där blåa e lytar. Varenda en,å högspänningsdelen använder in alles 8st. De sitter dock som 33uF´are å då som två i serie. Mao e glättningen av ca 16uF per smäll å 4 ggr...
De längst till vä i bild e ett par 2200uF för transistordrivningen. Dessa maskiner använder alltså INTE högspänningstransistorer utan arbetar på 28VDC.



Semco. Har bla blivit informerad om att den röda nätbrytaren framtill e "original Svensk". Dvs,ett Semco krav. Å...det ni ser i bild e kanske inte så vackert rent elsäkerhetsmässigt va...för den där kopplingsplinten e det enda som håller nätkabeln kvar i maskin. På det dras samma nätkabel från slutstegsdelen upp mot preamp delen med brytaren då...genom en öppning i slutstegsdelens chassie...i ena hörnet..fullkomligt utan isolering,genomföring eller ngt som helst. E bara den bara kabeln å färdigt där.
Semco? Mmmm...
Plinten sitter dragen med skruv i slutstegschassiets kortsida. Å där dras även skyddsjord (som den iaf har).



Överföring av spänning mellan preamp å slutstegsdel sker via en octalsockel med Bulgin plint. Ena kabeln,en orange,e kapad. Antar att det e för Semco godkännandet.
Överföring av signal samt 28VDC i sin tur sker via en DIN kontakt i chassiets andra ända. Problemet med det...e att HELA maskinens jordanslutning mot chassie sker i den DIN kontakten. Kanske inte världens mest genomtänkta lösning... Mycket riktigt sägs online att det är vanligt med uppbrunna DIN anslutningar på dessa maskiner.



Å jafan . Man kan lugnt säga att det har brunnit i denna maskinen. De e i VART fall ingen lögn eller överdrift!! Till den grad att kablage vad avser glöd mm brunnit det med...så det var bara att byta. Online,igen,kan läsas att slutrörssocklarna e rena skiten original...Jotack. Må de!!
Den där smegman på bilden fick jag till slut SLIPA bort med 400 papper å alkohol.
Att sot leder...vet vi varenda en av oss...no news där...



Ja. Jo. De ska fan va en första gång för allt. Det här e första gången jag bokstavligt ser en avsmält anodanslutning. Japp...syna bilden. Stift 3 SAKNAS. Helt!
E fan coolt när dä brinner!!!
Som sagt innan,dessa maskiner OSAR av pissdåligt materialval å RIKTIGT dåligt hantverk. Lödningarna i dem original e RENA skämtet. En påtänd grävling med en stabil lödKOLV från 1956,som har ett attitydproblem,hade fanimig gjort ett bättre jobb!
Det hör till saken att bortsett från det e komponenter mm det vi annars e vana vid från engelska maskiner från tiden,så det e fan inte där det brister. Men JÖSSES för ett taffligt jobb som e gjort... *skakar på skallen*
Tro FAN att dessa maskiner har ett rykte som e sådär. Tom tennet måtte va 3e sortering...SICKEN skit!
Fö.
Komponenter som SGM mm var bara att göra rent...å tuta å åka igen. Säger väl allt...



100w. Tyvärr hade jag inte nya socklar hemma som funkade i de UBERSTORA hålen...så det fick bli en omgång friska beggade från div Dynacorder. Samma samma... Som synes tog jag mig för att bortsett från att göra riktigt rent installera de där 1 Ohmarna samt SGM osv redan innan jag puttade in dem i chassiet.



Mycket av kablaget var som sagt skadat varför det byttes. Allt från glöd till anodkablage såväl som skärmgaller mm. Vs original drogs nu jorden via resp 1 Ohms motstånd rakt i chassiet via ett lödöra installerat vid resp sockel (skruv osv). Original leder rörens jord annars upp till det gemensamma gröna motståndet i bild. Skall tydligen vara på 5.6 Ohm av ngn anledning,men det var uppbrunnet. Vad tanken e med det har jag inte en susning om..



Ola hade "varnat" mig för att anodspänningarna i en Dan Armstrong e....hälsosamma. Under last ser det ut såhär UTAN renoverad glättning. Iom det så tog jag det säkra före det osäkra å installerade en omgång gamla Tfk jag hade liggande. Frågan e om man inte via effektresistorer skall dra ner skärmgallerspänningarna såpass att moderna rör kan ges en chans att överleva.?
Oavsett...maskin må ha varit brunnen...men tillräckligt intakt för att medelst lite arbete funka...read on..
Jag räknar KALLT med att B+ iaf hoppar upp kring 30-50VDC med frisk,å adderad,glättning.



Å jodå. Visst fungerar den. Till en början var effekten som typ en viskning...visade sig att inkommande mustard på PI´n om 47nF var ledsen...ersatte den...men fortfarande no dice.
Mätte AC signalen in på samma kondensator å den rör sig i häradet 500mVAC

Tog ut preamp kortet...å HARREJÄVLARS!!! Snubbarna på Boosey har varit sponsrade på tenn!! Vi pratar SJÖAR!!! Lödade av,å framför allt tvättade,efter bästa förmåga..å visst ....
Nu vart ljudet iaf cleant. Dvs,nu lät det gitarr,men fortfarande ingen effekt. På fulla spjäll talar vi för kvällen innan jag fick hem för dan kanske 3-4w rent.
Å mkt riktigt ligger där LÅNGT ifrån de i schema angivna 28VDC in mot preampen. Prova..strax under 20... Så det får till friska kannor där innan jag öppnar käften mer.

Å där stannade det idag. Denna gamla maskin kan iaf fås att funka. Kommer innebära ännu mera jobb,men det e ju vad de e... Å frågan e om man skall hålla den original eller inte.?
Att de e ovanliga som skam gör inte att de bara för det e bra..å funktion före form. 10ggr av 10...

Jaja. Till att börja med blir det iaf ett helt lass lytar. Får börja där.

Som en kvittering på det med..."vi kör såhär så får det bli som det blir".....
Säkringen till HT,som e på 1A,satt där den skulle. No worries. E bara det att den INTE sitter i bryggans minus som schema säger. Den sitter på ingående B+.
E bara det att man satt säkringen så att SGM samt PI e avsäkrat..med 1A. CT på OT´n låg rakt på bryggan.
Maaaaaaaan kan säga att jag kopplade om det. Lite

Mmmmmm.... Partridge trafos.... krama dom Jesper!,

Nu kommer jag in och kapar tråden lite och hoppas det är okej för jag har en sån där Partridge nättrafo liggandes på hyllan köpt för nåt år sen, går det på nåt vis att få reda på specarna på en sån?

Tänkte använda den till ett basstärkarbygge men fråga är om trafon skulle orka med förse fyra stycken 6550 rör med kräm istället fyra EL34? Om jag läst databladen rätt så skall 6550 klar 660V, hade tänkt använda 6L6GC men TAD:s 6L6 pallar väl med 550V.

Nja 660V är nog ett gränsfall för 6550

http://frank.pocnet.net/sheets/127/6/6550.pdf


Men varför inte 4 el-34 ? De klarar spänningen

vill du har mer kräm är KT-88 ett bättre men dyrare alternativ
http://frank.pocnet.net/sheets/086/k/KT88.pdf

Okej, jag hade fått för mig att EL34 inte klarade med än ca 550V.

Då får det bli nog EL34 men frågan är ju om trafon skulle klara av försörjningen av fyra KT88. Hade ju varit fränt att som alternativ kunnde klappa dit fyra KT88 om än dyrt. Både KT88 rören är ju dyra plus att OT:n som skall klara den högre effekten säkert också kostar en hel del med än en trafo för fyra EL34.

Rören klarar upp till 800V men bakelitbasen klarar inte detta. Det är i basen och vidare i sockeln det blir överslag. Var det primära överslaget uppstår beror på vilket material är sämre isolator, rörbasen eller sockeln.
Ett sätt att förhindra detta, utom det mest lämpliga dvs att sänka spänningen till mer hälsosamma 500V, är att byta bakelitsocklar till keramiska, sedan ta fram sin Dremel med den tunna slipskivan och skära en 1mm bred springa i rörets bas mellan pinne 3 och 2.

Den här DA förstärkaren är i grunden en Laney Klipp 100 med transistor förförstärkare. Nästan alla Laney Klipp lider av sådana överslag sedan vi fick 230V och ibland mer i vägguttaget medan nättrafon förblev kopplade för 220V.

Mm Bosse.
Till att börja med vet vi inte riktigt var B+ slutar än. Det som e klart å säkert e att iaf de 1a två lytarna har gjort sitt i serien om 4 ingreppspunkter.
Tyvärr e det vidare så¨många att jag inte har det hemma,så det blir till att beställa.
Redan nu överväger jag att installera 100uF styck istället,å på så vis göra "en Marshall". (Dvs totalt 50uF i fyra punkter).
Mkt riktigt ligger där en del AC spänning i den likriktade,som man denna gången rakt upp å ner kan mäta. Samtidigt e det så lite glättning att jag faktiskt inte vet vad att göra med resultaten jag ser på DMM´en.

Har spenderat lite tid idag med att forska å luska vidare.



Den där sitter som katodföljare i preampen å e EN av de trissor i preampen som e ledsen...

http://www.102983.org/gallery/albums/userpics/10003/Dan_Armstrong_Diagram_Set.pdf

Eftersom det ligger lite i sakens natur att de nu kommer behövas ett schema till allmän beskådan,så finns det i länken som PDF.
Hoppas å tror att Ola inte tar illa vid av att jag delar det.
Trissorna som sitter i dessa var ju mer eller mindre standard vid tiden,men dilemmat ligger alltså i att ett antal av dem är skjutna.



Det sitter lugnt sagt ett gäng av dem...

Det hör till saken att jag idag drivit slutsteget med min Mesas preamp,å slutsteget levererar. De det ska å lite till...så den biten känns ganska safe. Problematiken sitter alltså i preampen och när jag följt signalens väg har det visat sig att ett antal av transistorerna alltså har passerat bäst före datum.
En tanke föds som effekt,å det e ifall jag skulle kränga dit ngr novaler..det finns nämligen plats att utan att vålda maskin i nån form klappa dit en låda som e 80mm bred utan vidare. Å vad vidare e har jag sedan tidigare en väldigt kompakt liten tagboard liggande courtesy Alex..
Isf drar mina tankar just åt att "göra en Mesa". Dvs fortfarande använda den aktiva 8 bands EQ´n,men lägga den på Mesa vis efter en rörpreamp.
Saken e den att jag provat maskin idag. Jag bryggade mig helt enkelt förbi de trasiga transistorerna,å ärligt sagt låter maskin sådär i min mening. Visst...den e vingklippt till en grad iom bristen på katodföljare bla,men frågan jag ställer mig som jag anser e motiverad e ifall det att få en helt frisk transistorpreamp egentligen kommer tillföra så mkt.?
Det jag ser att man kan göra e att man driver PI´n i taket..visst...men hur kul eller snyggt e det då?



Sådär ser det ut inunder EFTER att jag har sanerat bort rent sjuka mängder tenn samt klippt ner komponentben så de inte sticker ut typ knappa 10mm från kortet.

Men som sagt..
Frågan e om man skall "skrota" (dvs inte använda) transistorerna som utgör själva preampens förstärkning,åsså ersätta det med ett par novaler...å på det då brygga in sig mot den aktiva EQ´n å dra det därifrån mot PI. Ett annat alternativ hade varit att använda trissorna just som katodföljare men ha dem som drivers för en loop,vilket ju maskin saknar standard.

En sak e säker å det e att med Mesans försteg låter maskin alldeles utmärkt. Med original transistor preampen..not so much.
Så vad skall få vinna här? "Vintage" resonemanget eller användarvänlighet? Ha i tanke att det jag föreslår blir isf en helt separat låda. Mao är det som mod sett helt reversibelt. Isf behöver framför allt volymreglarna bytas å isf blir maskin enkanalig varför ena regeln blir gain å den andra volym.
Master samt PPIMV sen baktill.

Sitter å googlar spec på transistorerna,som e BC107/BC108 samt BC109.
Det som slår mig e att karaktäristiken för dem e mkt likartad varför jag lite undrar varför man valt olika varianter.?
107´orna har tom Elfa på hyllan..inte mkt att orda om å min tanke e att iom att de e såpass billiga kan man ju eg ersätta dem allihop.?

EL34 funkar men du får köra dual rail, 500 V är max för skärmgallret (ev 550 med NOS Mullard) . Jag kör 690V anodspänning o 400V skärmgaller , PI o preamp i Hiwatten. So far , so good...
6550 kör jag 610V anod och 400V skärmgaller i AB200:an. Stabilt där också.

Mmm....



Spänningarna var som sagt helt ur spel. Så jag mätte å la om på "nästa" tapp,å mkt riktigt.. Resultatet ser vi ovan. Nästa steg e just det med skärmgallerspänningarna som får ner de med. Ligger i nuläget iaf en bit under 550VDC,men inte e det mycket marginal inte.
Så det får bli en lösning med effektresistor osv innan SGM... Jaja. Blir väl. Min tanke e att få ner skärmgallerspänningarna under 500VDC iaf.

Appropå det var ju spänningen in mot PI´n lika hysterisk den,å original sitter det alltså en drop resistor om 2.2k. Räcker ju inte på långa VÄGAR när...så det ersattes nu med ett om 47k...



Å resultatet ser vi där. Bra mkt mer humant. E ju lite så man undrar varför de tagit i så förbannat från Boosey&Hawkes håll? Det låg alltså närmare 400VDC in på noderna på PI´ns båda sidor. Dvs efter anodmotstånden.

Nu e det ju samtidigt så att jag som sagt grunnar på det med en rörpreamp. Efter att ha labbat å mätt lite så visade det sig att en trasig gammal reverbtank utgör en alldeles utmärkt låda att installera ett par preamprör i.



Så innehållet i den där tanken rensades ur å drogs i bingen..åsså e min tanke isf att man monterar denna låda i "taket" på cabben. På så vis kan alltså detta genomföras utan att förstöra ngt. Mao blir det hela en separat preamplåda som man kan välja om den skall vara där eller inte.
Sen skall sägas att det borrats lite hipp som haver i denna maskinen innan,men det e ju vad det e.



Nu gjorde jag samtidigt av med den förhatligt illa installerade nätkabeln. RENA vansinnet var vad det va..å e nu ersatt med ECE kontakt.
Poängen e den att aluminiumplåten i sammanhanget alltså e en av Semco moddarna som jag fattat det.? (Även gamla Voxar å allt vad det e fick ju sina yttre voltväljare bortrationaliserade).
Mao...hålet för ECE kontakten sitter i aluminiumplåten eg..å plåten i sin tur e dragen i maskinens chassie.

Det jag grunnar på lite nu e det med ngn form av kontakt å kablage ToF preamplådan. Dels då det med glöd givetvis,bortsett från HT samt jord,men för all del då även signal.
Mao blir det lite modultänk av detta skulle jag gissa innan det e färdigt.

Hej alla barn nu blir det rörförstärkarprogram!! Så nu ska vi se va farbror Racing tar fram!?
Ett stycke reverbtank å en bandsåg i hörnet,å nu ska vi se vad vi med en reverbtank ö hörnet kan göra!





Snippetisnapp å såg som slag så har vi gjort oss en kravmärktiretursomegetchassieiplåt preamp!

Jomen!
Den där kommer få plats alldeles utmärkt som en form av piggyback,eller vad man nu skall kalla det. Bar sig inte bättre än att jag hittade ett par vettiga skjutpotentiometrar att klappa dit om 500k log mä...

Å inte bara det utan även en omgång genomtänkta kontaktstycken. Ni vet,typen som inte trillar isär bara man tar i skiten.

Mao e tanken här att tom försöka blidka originaltalibanerna. Det som kommer ske e att där flyttas ngr lödpunkter..åsså dras det in en annan matta...å på det ngr små skruvhål invändigt i cabbens tak som sannolikt aldrig kommer störa ngn.
Å...ärligt sagt,så mkt av originalet att spara e det inte iaf..det har brunnit för rejält för den.

Ok.
Så tog mig för att handla en större omgång BC107´or..å installerade dem. Visade sig att ngr av "zebrafisk kondningarna" i EQ´n var ledsna,så de fick respass.

Sanningen e att vi nu har oss en iofs fungerande mer eller mindre original 100w Dan Armstrong. Den lirar....HÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖGT!!!
Snart nog fick jag ta skiten i hampan å inse att ngr av trissorna som driver resp krets kring EQ hade tagit tjänstledigt de med,så fler av dem ersattes med BC107´or.

Nu har ändå komponentkonst,eller vad man skall kalla det,tagit rejäla kliv sedan 1972 å de e bara att konstatera att maskin iofs e någorlunda brusfri osv. Å jafan...om jag missa att berätta det lirar den SVINHÖGT,men..nahaaaeeee...
Forma EQ i all ära men här håller jag INTE med Ola i att man skall lattja fram ett bra ljud.

Jag har spenderat iaf 2 timmar med att krana skiten å näfan. Även om nu PI´n slår i taket å det distar så e dilemmat som jag tolkar det att det inte bara e PI´n som smiskas..å som bekant låter gamla transistorlösningar sådär när man börjar pressa dem..
Så näfan.

Med jobbet gjort idag e jag rätt nöjd över att ha det preliminära utkastet till en 2 kanalig rörpreamp klar. Rent tonalt kommer maskin HELT klart vinna på det!

Till att börja med dock..nya lytar,å i det som sagt ersätta de första 4 med 2st...om 100uF styck...å iom det frigöra plats på tagboarden att installera effektresistorer för att få ner skärmgallerspänningarna dit de behöver vara.
I det kommer jag givetvis ta hänsyn till den värme som kan förväntas från keramerna.


Men nä.
En original DA-100 imponerade inte ett skit på mig rent tonalt. EQ´n e dock bra,det skall ges.

Lekt en del med droppresistorer idag.
Det slutade med ca 5k i railen ut mot skärmgallerna,å det gav under full last ett spänningsfall i storleksordningen 200VDC.
På noderna vart i samma läge ett fall av knappa 50VDC,å det va la lite mer på par.. Men..200V? Okeeeeeey.... Då inser ju vem som helst ganska snart behovet av en hyggligt effekttålig resistor.
Frågan e var man skall göra avbalanseringen?
Med ~5k som droppresistor landade spänningen ut mot skärmarna på i mitt tycke vettiga 465VDC,å det kan knappast rören klaga över.?
Provade först att installera resistorn i railen,men det funkade bara inte. Sviktet som kom gjorde att spänningen mot PI´n störtdök,så följdriktigt ligger den 5k resistorn bara mot skärmarna.

Det ironiska e att jag upplever den fan lika högljudd oavsett.

kan du inte lägga zenerdioder på jorden i bryggan... borde kunna kräma ner volten...

alt är att seriekoppla zenerdioder 5 watt 100volt vid anslutning för sgm borde hålla ner krämet

Finns det några stärkare med transistorpreamp och rörslutsteg som låter riktigt bra? Även om jag skulle tro att mitt och Jespers ljudideal inte är så lika då jag ofta spelar med rent eller på gränsen att det börjar komprimera så har jag hittils inte spelat på nåt med transiostorpreamp som låtit riktigt bra. Nu har det i och för sig mest varit Peavey och nån enstaka Earth Revival och Music Man så jag skall väl inte säga så mycket men även på rena ljud så tycker jag att dom jag testat låtit hårt och vasst.

Skall bli intressant att se hur denna maskin slutar, jag är ju som sagt intresserad av slutsteget då jag ligger med en likadan nättrafo på hyllan.

För en som som jag som inte har så där jätte bra koll, har du ett 5K dropmotstånd och sen skärmgallermotstånden? Bör man inte kunna fördela effekten över motstånden genom att ha ett dropmotstånd med lägre värde och sen ha de fyra skärmgallermotstånd med lite högre värde? Tänker som så att genom dropresistorn skall all ström dras men varje genom skrämgallermostånden skall bara 1/4 av strömmen dras.

Ersätt varje SGM med 2st 27V/5W zenerdioder i serie. t.ex. 1N5361B, anod mot skärmgaller, katod mot spänningsmatningen. Piece of hashbrownie.

@ Alex.
Tack. Det jag resonerat kring,har nämligen provat med zeners idag,e att den rent praktiska reaktionen på maskin blir.."konstig". Blir liksom digital närmast i av eller på.?

@ Sven.
Allt tänkt i de banorna med,men dilemmat med det e att det skapar svikt på ett annat sätt rent dynamiskt i detta fallet som en kvalificerad gissning.(Read on....)

@ Bosse.
Ja. Du har iofs rätt,men samtidigt e vi tillbaka vid det med svikten,å därmed respons. Du har helt rätt i att man kan fördela förlusten över fler punkter. Saken e fortfarande den att det kommer ner till recoverytime,bland annat. Har provat,å som sagt..i detta fallet så... 1k rakt på gallret funkar. 1.5k likaså. Efter det börjar det hela bli lite odefinierat i brist på bättre ord. Maskin tappar rapphet rent ljudmässigt.

Sanningen att säga e det med spänningssvikt under last ganska intressant att kika på OCH försöka utvärdera. Nånstans här menar jag att det hela börjar bli komplext på riktigt. För..addera hur de sista resistorerna i bias kretsen påverkar frekvensresponsen..å lika samma vad B+ såväl som gallersviktet ge för handen.
Man kan nog säga,utan att ta i för mycket,att alternativen i detta fallet e allt annat än idealiska. 4.7k tycker man väl generellt sett kanske inte låter så mkt,å i ljuset av....



Skärmgallerspänningen ligger där...EFTER 4.7k resistorn men FÖRE SGM´ena... Borde innebära att jag med säker hand kan minska droppresistorn ifråga lite å därmed minimera spänningsfallet under last,vilket jag antar e av godo. Samtidigt blir det hela en trade-off eftersom B+ å därmed skärmgallerspänningen blir en funktion av vad de specifika rören drar i tomgång.
Märk väl att de statiska värdena,allihop,e just i tomgång. Värt att nämna e åxå,givetvis,att biasbehovet förändrades med skärmgallerspänningen.
Mao..det hela hänger ihop och eftersom antalet okända i fallet e ngr stycken..jofan. Detta blir lätt komplext (om än inte på ngt vis omöjligt att varken räkna på eller betrakta).
Det hör till saken...att i en sådan här situation komma ihåg den gode Martin Kuhn´s numer bevingade ord..-"låter det bra så ÄR det bra",å så länge säkerheten i det hela e tillgodosedd...så e de la bara å köra.
Om jag känner mig själv rätt kommer detta att sluta i en kompromiss. Halva grejen för min del e fortfarande att förstå och dra slutsatser. Alltså att lära,å när det börjar bli en såpass dynamisk fråga som nu...gillar det .

Sen e vi överens vad avser transistorpreamps. Det du behöver ha med i betraktan e att...tar du en gammel Marshall tex sitter mkt av JMP´ns sound i att man med ökad volym skickar fasvändaren i omloppsbana.
Å se fasvändaren i en DA e rör...så jag tror mig förstå vad den gode Ola avser å menar. Kan rent av köpa det rakt av,e bara det att jag inte delar hans uppfattning. Om det hela bara handlade om signal hade det varit enkelt,å riktigt så förhåller det sig inte.
BC serien av transistorer har ju varit med sedan Hedenhös...å visst...de e "lågbrus"å yadda yadda yadda. Men vad väsentligare e i vårt fall e de även,trots den analoga delen,sterila rent ljudmässigt i min mening.
Så nej.
Det finns så långt ingen transistor preamp som imponerat på mig. Varken digital eller analog. Rören e för mig såväl måttstocken som referensen.

Kan nämna att rörpreampen börjar ta form. Glöd samt anod å katodkablage e draget. B+ resistorer samt den adderade glättningen e klar..osv osv. E nära nu..

Ska bli intressant som fan att addera detta som piggyback,å för att fega har jag installerat en trimpott som spänningsdelare ut ur preampen. Mixningen av signalerna från de två kanalerna ligger över ett par resistorer bara,i vanlig ordning.

Fö.
Bortsett från effektfall,vad förlorar jag i det hejdundrande spänningssviktet under full last mot skärmarna?
Att de drar effekt kan jag skriva under på.
Provade först med ett par 10k i para om 5W styck...å jöss jävlar va gutt det rök om dem efter en liten stund på full patte

(Va i den vevan det var dags att börja ta fram miniräknarn å använda Ohms två va... (Mao,det var först efter det jag började mäta vad som hände under last))

Förutom headroom förlorar du dynamik för slutstegt kommer komprimera mer än vad socialstyrelsen rekommenderar.
Sen det där med Zenerdioder, det är en sak att använda dem för att hålla konstant spänning på skärmgallren och en helt annan att koppla in som jag beskrev. Då håller de skärmgallren alltid 54V under den matande nodens potential. Kan också stödjas med 10uF/500V direkt mellan skärmgaller och nollan.
Det första duger väl knappast till att lira intro till det här

Message recieved and understood. Kollar om jag inte kan lösa 4st redan imorgon. Nej. Hade INTE kopplat mellan matning och galler.
Återstående frågan blir då,i det läget vad gör choken för ev nytta.? Det hör till saken att den inte e direkt liten iaf. Som en gissning baserad i storlek skulle jag sagt kring 10H.

Vidare. Med zeners kopplade enl ovan blir ju potentialskillnaden mer eller mindre konstant oavsett last. Något den inte e under vanliga förhållanden. Ngt att bry sig om som har praktisk verkan?

Drosselns slavgörat är att tillsammans med en kondensator minska ripplet.
Att hålla potentialskillnaden mellan matarnod och skärmgaller konstant och oberoende av gallrens strömförbrukning är hela vitsen. Potentialen på skärmgallren relativt nollan kommer ju att variera med svikten på B+.
Klipp inte av benen på dioderna utan gör om de till spiraler eller dylik form, de avleder värme.

Nu tror jag att jag börjar hänga med....

Här har jag varit av uppfattningen att relationen mellan skärmarnas å anoderna spänning varit ett dynamiskt behov som effekt av last...(vilket då bla medför att potential skillnaden mellan noder å galler varit en funktion av last-vilket då menligt påverkar ljudbild)
Att choken då bla haft till uppgift att "rikta" vad som skall ha vad och i vilken ordning. Att en choke används för att tämja rippel har jag förvisso varit på det klara med tidigare,å lika samma att vissa designers iom det installerar en choke som första smäll i B+ av den anledningen.(Vilket ur vissa perspektiv kan ses som "rätt" sätt att använda en choke)
Poängen e att jag hajar i det läget sammanhanget med små choker,men..knappast de på 20-30H å uppåt.? Å andra sidan..OM man nu betraktar en choke som ett "variabelt" effektmotstånd som funktion av last torde mao chokens arbete i allra högsta grad ändock vara menligt påverkande på ljudbild.

På det då behovet av SGM. Som ju...rent voltmässigt även de till en grad blir en funktion av dynamiskt svikt.

Men.
Det imperativa,bland annat för rörens livslängd och överlevnad,är givetvis att skärmarna förhindras att dra ström i någon form av substantiell mängd.

Det ställer ju upp ngr andra frågor. Vi "vet" att lite äldre flaskor KAN vara stabilare i byggnad/konstruktion varför tex gamla Tfk inte anses lika känsliga på denna punkten som tex ett nyare JJ lr liknande.
Men..
På 220 tappen ligger där ju dels 600V+ mot noden,men vad värre är ung samma spänning mot skärmgaller? Isf borde ju det dels innebära det självklara i varför dessa maskiner fattar eld,men vad än mer väsentligt är så borde det innebära att detta varit en form av feldesign redan 1972.?
Eller,man har iaf "walked the jagged edge"? Känns ju ärligt sagt inte helt genomtänkt isf.

Poängen är att det finns ju fler maskiner än en DA som är konstruerade efter samma,skall vi kalla det princip/snitt. Dvs att man rent spänningsmässigt tagit i lite,å fullkomligt skitit i vilket-vad det verkar-avseende behoven för galler.?
Kikar vi på div andra designer är det ju inte ovanligt antingen att man har stackade trafos alt att man har en tapp nånstans i härvan (tex som spänningshalvering som vi ju varit inne på tidigare).

Läxan består alltså INTE i att minimera strömmen över rörets galler utan att hålla det under kontroll å i schack. Allra helst konstant som funktion av last?

Men isf,är anledningen till att man fortfarande använder keramiska resistorer som SGM osv eg mer historiskt betingad än praktisk?
Zeners är ju inte direkt ngt nytt (vilket tex Schottky´s osv inte e för andra applikationer heller),men man har aldrig besvärat sig med att gå ifrån grund "teoremet" i sammanhanget eftersom det fungerar med keramer?

Det hör då till saken att vi alltså inte under ngr omständigheter vill låta rörets galler gå i positiv potential vs anoden.(Vi vill inte att gallret drar okontrollerade mängder ström). Ok. Då borde ju en modern zeners reaktionstid mm klara den biten galant varför vi i SIN tur borde kunna närma oss gränsen med BRA mkt större precision i sammanhanget än om vi fortsätter använda keramer.
Vilket..
Ger frågan för handen,varför då envisas med keramer?
Zener lösningen är ju isf såväl bättre som mer galant.? Jag menar,den mer eller mindre universellt accepterade "sanningen" att lasta dit 1k SGM är ju eg mest en funktion av att addera säkerhetsmarginal för det jag tar upp ovan.?

Å ser man historiskt på det finns det ju massor av maskiner med lite mer begränsad B+ (dvs under 500VDC) som använt SGM på ringa 100 Ohm och klarat sig alldeles utmärkt med det.

Men frågan kvarstår. Varför används inte zeners universellt för applikationen?

Motfråga: vem fan orkar n.f.t. skaffa kunskap utöver det absoluta minimum som får skiten att bröla?
Det är tryggare och snabbare att bara klona en gammal sönderpimpad Fender....

Skärmgaller som allt annat som man spänningsätter har begränsningar i vad de tål i förlusteffekt och maxspänning.
Resten av kursmaterialet får du plugga in själv , klippa och klistra, översätta till svenska osv är inte något jag lustar efter.

Jag.