Kanske är det så, att hitta den gitarren som passar en bäst,
är en av de få världsliga saker som inte går att googla sig fram till?

Japp.
Lite kul att nörda ibland, och kanske att nån som har egen erfarenhet av de "bättre" märkena kan tipsa om sina bästa single cut-gitarrer.

Dyraste Tokai från finska återförsäljaren. Lite
över 30 000:-. Coil split kunde ha kvittat tycker jag.
https://www.musamaailma.fi/se/merkit/to ... ara-kotelo

Hur mycket mer skulle en likvärdig Gibson kosta?

Köp inte nya Tokai jag tror inte dom har tillgång till det trä som dom hade förr precis som med Gibson.

Och jag kan direkt rekommendera vad du skall köpa.
Men jag tror inte du vet skillnaden mellan en bra och en dålig med tanke på dina frågor.
Du måste som oss alla andra gå den långa vägen prova testa och köp.

Menar inte att vara fräck men detta är vad vi alla andra med erfarenhet tänker.
Och vi har alla varit där själva.

Det är just därför som jag vill ha rekommendationer. Vad tycker du att jag ska köpa?

Men vad vill du ha ? Sound mässigt? Och vad får det kosta?
Vill du låta som BB King, Peter Green, Jimi Hendrix eller Jimmy Page?

Lyssnar du på Punk eller 80tals musik så kan du kanske spela på lite vad som helst.

Den bästa single cut som går att få tag på. Min stil är en blandning av Larry Carlton, Steve Lukather, Billy Gibbons, Danko Jones.

Första jag hade var en gammal japansk Kasuga LP Custom-kopia. Fortfarande en av de skönaste jag spelat på, dock med skruvad hals.
Sen hade jag en Eagle Flash BB. Svenskt märke, byggd i Korea. Också bra grejer.
Efter den hade jag 3 BaCH och en Epiphone Les Paul Standard. Dom kändes likvärdiga, och jag gillade dom inte alls.
En Greco Mint Collection. Japan. Kändes bra, men alltför sliten och för heta mickar.
Vintage VR100, deras LP Special variant, med stackade "P90". Bra gitarr som jag ångrar jag sålde.
Nu har jag bara en single cut, en Vintage V100. Den har jag haft sen 2010 och det är en av de bästa jag haft.

Ingen av de här kan förstås jämföras med high end-grejer, det är därför jag vill få tips.

Greco Mint Collection har jag inte erfarenhet av men den borde ha varit ordentligt bra?
Och då blir jag fundersam heta mickar? Kan du justera mickar? Kan du justera förstärkarn?

Här hemma har jag nu en Stratocaster som kostade 650€ och en Les Paul som Kostade 840€.
Och en förstärkare för 600€ och märkväl jag har haft alla R7or R8or R9 och Vintage Gibson gitarrer (Före 1965).

Och jag har inga problem alls att ratta fram alla klassiska sound.
De som känner till Peter Green med sina Showmans på full volym en reverb tank och en Les Paul.
Vet vad jag jag pruttar om.

Här kommer mina rekomendationer.

Köp en Tokai från 1984-1985 en Japansk spelar ingen roll fast det är en en Ls50 eller Ls80.
Köp en point to point gammal Fender helst inte efter 1970-1971.
Och för fan köp inte en förstärkare med kondensatorerna bytt.
Det skall vara gamla grejjer. Annars får du en Fender Deluxe Reverb som låter som en ny Deluxe Reverb.

Och sen skall du ha en wahwah. Jag har haft alla nya wahwahs.
Och jag köpte en från kanske 1970.
Kostade 150€ levererad hem.

Och skillnaden mot mina nya dyra wahwahs är ganska stor.


Eller så gör du som jag och köper en icke moddad Traynor Ygl.
Dessa ges bort nu och då på blocket för småsummor.

Eller jag köpte min för 600€ levererad från Umeå till Finland.

Tips: Köp begagnat med tanke på att kunna sälja vidare utan förlust. Då kan du testa över tid med justering av mickar eventuellt byten av mickar, stall mm. Man lär sig hur de olika delarna påverkar soundet med tiden. Läs därför på om marknaden och vad grejerna kan säljas för. Kolla också vad dina favoritmusiker kör med och försök hitta något liknande, men det är ju mer självklart kanske..

Ja, Grecon kändes rejäl, men som sagt, för sliten tyckte jag. Det var en 84:a och den såg ut att ha bott på vägarna. Gropar i greppbrädan, nästan scalloperad. Mickarna var Screamin 82, inte min grej.
Tror inte jag skulle använda wah nu, men jag hade en Foxx (70-tal) när jag var yngre.
Blir nog ingen mer gammal japan, det är en djungel. En tipsar om Burny, men då är det naturligtvis de dyraste som är bäst. Verkar vara svåra att få tag på.
http://www.japanguitars.co.uk/burny%20info.html

Såg en FLG-150 på Reverb. 34 532:- från USA.
En FLG-240 var konstigt nog billigare, 25 000:- (Japan)

Jag tror nog att en ny Tokai eller FGN duger åt mig, trots att dom inte är tillverkade i Amerikat, eller har Gibsons magiska tonträ.

Just kondensatorer bör bytas på äldre förstärkare, som en del av underhåll och persedelvård. I synnerhet om de inte spelats på länge. Att kondingarna bytta kan tyda på att förre ägaren ägnat sin stärkare omtanke.

En fråga bummer: Om det var denna gitarr som visade sig låta "bäst", skulle du köpa den då? För låt säga 25.000 kr?

Nej tack och uschiamej.

Har hört att Rolling Stones, Beatles, Cream, Fleetwood Mac o s v hade nästan nya kondensatorer i sina förstärkare. Sägs att de var exakt lika gamla som förstärkarna. Så lät det ju skit också...

Ok, vill du att dina gamla elektrolytkondingar ska explodera och besudla din förstärkare invändigt med sitt innanmäte så be my guest. Om utgångstransformatorn klappar ihop på kuppen lär stärkaren varken låta ny eller gammal.

Bara om Larry Carlton spelat på den och visat vad den går för, plus att han signerat
Nåt sånt här (1:15)
https://www.youtube.com/watch?v=RD1cBarN6EU

Jag har haft många Gibsons ( har fortfarande en j-45) men alla lp modeller har sålts och har två japanska burny kvar, bägge bra mycket skönare o lira på. Men har haft mängder med burny, orville o Greco. Gemensamt är väl att alla gillade jag bättre än standard Gibson les Pauls..och till en bråkdel av priset. De har väl allt, lagomt slitna..bra trä, bra byggda o man behöver inte vara lika orolig på nå sätt.. i de fall som man inte gillat mickar ( som tex Greco screamin) så är det ju bara o byta.. Gibson alla varianter är ju inte heller alltid så goa (smaksak) men jag gillar tex inte burstbucker pro eller deras keramik mickar som satt i Gibson Classic..

Men jag har säkert fel eftersom jag inte fattar att Gibson ändå är bäst o närmast magiska..
Trodde också att Gibson customshop tillverkades i samma land som deras standard men de förstår jag också nu var fel..enligt tidigare inlägg här..

Bytte dessutom ut kondningarna på min gamla Marshall JMP. En hade börjat läcka.. nu låter den säkert skit även om jag inte fattar det..tur man är dum o lycklig

Ja, verkar som att inget är som Gibson. Som är byggda i Himlen av Gud Fader själv och hans änglar. Instrumenten kommer med gudomliga features som Fräs-skägg och Ljusa Torra Greppbrädor.
Halleluja.

Lustigt och svårt för ögat att vänja sig vid att dom satt kromdelar på denna som inte kom i bruk föränn senare delen av 60-talet.
Går ju att byta ut förvisso men märkligt

Tror Gibson hade kunnat producera likvärdig till samma pris utan problem..är så mycket lekande med köpgrupper o marknadssegmentering. Gibson hade lika väl gjort standard lp som en ok customshop till samma pris som standard ligger på idag ( vilket väl ändå är relativt rimligt pris).. då hade jag gladeligen köpt en.

Håller med om kromet..wtf??

Originalen på 50-talet kostade som Gibson USA, och det var dom som många av rockstjärnorna spelade på, skapade historia. Men nu är det Custom Shop och mer än dubbla priserna som gäller, för att få samma kvalitet.

Tycker japanerna visat att det inte alls är så dyrt att göra en lp strukturellt som en 50-talare.
Sen är väl usa rena låglönelandet jämfört med Japan .

Vad är priset på den billigaste gitarren med limmad hals som har cellulosalack som polerad?
Finns det sånna som är sjukt mycket billigare än vad gibsons modeller är?

Kollat en massa videos med Gibson, och sen videos med t ex Tokai (japanska).
Jag tycker båda låter som riktiga LP's, och jag har läst att många tycker att de japanska gitarrerna ofta är bättre instrument.
https://www.youtube.com/watch?v=Dkcc8iXUen8
https://www.youtube.com/watch?v=5jGbQ4eu08E
Vissa klagar på mickarna på Tokai, andra älskar dom. Samma med Gibson's egna mickar. Många byter ut Gibson-mickarna.

Så vad ÄR det som gör att många tycker att endast Gibson känns som The Real Thing? Är det psykologiskt? Om en Gibson och en Tokai känns och låter lika bra, är Gibson mer på riktigt då, bara för att det är en Gibson?
Läst att mahognyn de använder är annorlunda mot japanska märken. Mer då?

Citerar mig själv från en annan tråd:
I den här videon säger han att folk har rätt när dom säger "only Gibsons feel like a Gibson". Dom har nåt som känns unikt för märket. FGN gitarrerna han testar är felfria (förutom uppenbara problem med att hålla stämningen), men dom känns inte som Gibson. Om det är småfelen som gör det, han vet inte. Han tycker det är märkligt, för det är ungefär samma specifikationer. Kanske är NITROLACKEN som gör skillnaden

https://www.youtube.com/watch?v=rGWj9s3cg-8&t=2310s 20:05 min in i videon.

Du tror inte det är så enkelt som att det känns bättre att ha originalet än någon kopia?

Jag tror ju det är så enkelt..
Även om en del av känslan väl förtvinat med tanke på att det sedan länge är andra ägare, andra fabriker och hantverkare och en standard lp inte görs likadant sedan 60-talet..
Lite tillspetsat som att känna att mina convers är the real deal...fast ”märket” nu ägs av Nike och tillverkas i Indonesien..nåväl..de är ändå närmare originalet än en standard lp är 50-talarna..

Celullosalack...känns nice tycker jag men om om jag måste välja mellan två gitarrer och den bättre har plastlack så väljer jag ju den...oavsett logga på huvudet.. lacken är inte den viktigaste komponenten..

Fast det är väl en tydlig skillnad som gör att en Gibson känns annorlunda än en kopia?,
plus att de kostar betydligt mer i tillverkningen vilket är anledningen att andra tillverkare inte gör det.

Hur definierar du 'den bättre' förresten?

Vad menar du med "på riktigt"? En bra gitarr är en bra gitarr. Endast en Gibson är en Gibson. Vill man ha en Gibson för att det är en bra gitarr och för att det dessutom är ett ikoniskt instrument köper man väl inte en Tokai. Vill man ha en bra Les paul-modell och inte bryr sig finns det otaliga instrument man kan köpa.

Ja, att dom låter som man tänker sig en LP.
Man undrar om folk skulle känna/höra skillnad i en blindtest, Gibson vs Tokai?
Många säger att Gibson känns på ett speciellt sätt, som inga andra märken gör.
Man undrar vad exakt det är som gör Gibson annorlunda.

Jag har bara hållit i en Gibson själv, men det var tyvärr ingen Les Paul, utan en Flying V. Ingen aning om årtal/serie, men jag tyckte inte att den kändes så speciellt annorlunda än andra gitarrer jag spelat på.
Så vitt jag vet så är alla Gibson tillverkade i USA, så de borde väl alla ha en viss magi?
Efter att ha läst på många forum så kan jag se att det råder delade meningar om det. Vissa har sålt sina Gibson till förmån för Burny och Tokai t ex, för dom tyckte att det var bättre gitarrer.

Har du nåt tips om ett märke som du tycker är bra?