Tänkvärt! Och ändå är det ”i rummet-ljudet” de flesta av oss ägnar mest uppmärksamhet när vi jagar någon ”tone” som de facto inte är ett ”i rummet-ljud”.

”Send me your best unrecorded guitar tone.”

https://youtu.be/y8GiF-GVLgg

Men det är ju oftast bara okunskap och brist på rutin det beror på att man inte riktigt begriper hur det ligger till.
Har man spelat ett tag i olika miljöer så lär man sig fort att ett bra ljud får man arbeta för hela tiden. Och det som gör ett inspelat ljud bra inte per automatik fungerar i en live situation.

Men man behöver inte gå så långt! Hur många är det inte som har, säg en 1x12 combo av finare snitt ståendes på golvet i sitt sovrum, på en matta och står och spelar alldeles intill, och tycker att han har ett kanon-sound? Har tanken slagit hen att hen inte har öronen i höjd med anklarna?

Har tänkt mycket på den där för en bunke år sen.
Att varför spendera tid med att prova hur något låter i rummet, då menar jag.
Jag kommer aldrig att använda det så.
Så jag slutade prova grejer så, en jag inte låna med (exempelvis) en stärkare så jag kan testa den i studion hoppar jag över den.

I mitt huvud, det enda som spelar någon som helst roll är hur grejerna låter när de mickas upp.
Jag spelar aldrig utan att det är uppmickat och det är stor skillnad på hur något beter sig i rummet och hur det låter sig spelas in.

/Magnus

Tycker ändå att grundbulten här är att i stort sett alla ens favoritgitarrljud är just mickat/”lajnat” och inspelat med allt vad det gör med ljudet. I rummet-ljudet är något helt annat.

Man måste ju då ha i bakhuvudet att det som genererar detta otroliga inspelade sound inte bara är resultat av en kombinationn av gitarr-pedaler-förstärkare, utan resultatet av en lång process typ inspelning, redigering, mixning, mastring. Exempel: redan vid redigering lägger man ett högpassfilter på gitarren bara för att den inte ska krocka för mycket med andra instrument i mixen.

Men nu är ju inte bara gitarren som i inspelad form skiljer sig "ton i rummet vs inspelad ton". Sångröster är ju offta så manipulerade med digitala verktyg att sångstämman blir nära omöjlig att framföra "i rummet".
Och det intrument som allra mest blir utsatt för teknikernas arbete: Trummor!
Dagens trummor är ju bearbetade, redigerade, ljudutbytta, kvantiserade, komprimerade, expanderade
in absurdom och har väldigt lite att göra med hur trummor låter "i rummet" !

"redan vid redigering lägger man ett högpassfilter på gitarren"
Nej det gör man i mixstadiet. Om det behövs vill säga. Nästan alltid ja men inte alltid. Man gör det bara om och när det behövs oavsett instrument. Allt beror på hur det är inspelat. Om du tror att det är bara idag man editerar trummor som man gör så har du helt fel. Det har man gjort länge. Var däremot bökigare och tog mycket längre tid sitta och klippa i band. Men man gjorde det. Triggade trummor gjorde man redan på 80-talet men hur ofta vet jag inte. Bara att det gjordes redan då. Ett exempel är Megadeth Peace Sells. Men då bara virveln. Det har producenten berättat själv.

Väldigt intressant! Till skillnad mot många av er här i tråden så har jag nog bara spelat uppmickat ett par gånger de senaste åren. De gig jag har kräver bara att vi mickar upp trummor och sång o ibland bas för att fylla upp. Gitarrer går bara rakt ut från stärkarna.
Jag törs nog säga att jag har ett mycket bra rock n roll ljud i replokal och på spelning som de flesta av er skulle kunna leva med för den typen av musik. Jag spelar fortfarande på minst två 50-100w toppar på skaplig volym och ska jag på lokala pizzerian så blir det mina Himmelstrutz 8or som är nog så högljudda. Jag är nog gammeldax så till den milda grad att jag vill att det ska kännas i kropp och öron hur det låter. Är fullkomligt med på att där jag står i replokalen och spelar så låter det mycket bättre än några meter längre fram där det ibland är hårt och vasst. Live får man helt enkelt vinkla bort högtalaren ibland.
Det bästa inspelade gitarrljud jag vet nu är nog Filippa Näsills i Thundermother på skivan Heat wave, t.ex. låten Ghosts, helt enkelt fantastiskt om ni frågar mig. Det låter Marshall på 7an på riktigt, bra attack och klart och bra strängseparation.. https://open.spotify.com/track/4EE1W1Kb ... 04b48541f2
Lyssnar på Edenlönn och Heghammars PODD och blir ofta full i skratt då de går ner på riktig navelluddsnivå för att någon liten del gör så det ska låta bättre - de påpekar det gång på gång själva också. I ett sammanhang så är det få saker som betyder så mycket om man har ett rimligt grundljud, men för mig så är en del själva trycket i ljudet och jag skulle inte kunna stå och spela rock n roll på fjösvolym även om jag har ett pedalbord för 200tusen med världens bästa pedutter på!
Mina två cent vad gäller inspelat/ljud i rummet.

Jag är med dig i mycket om hur man får till ett bra rock ljud, det är volym och flytta luft (och det finns inget annat sätt).

Problemet med omickad gitarr live är att gitarrförstärkare är så otroligt riktade i hur de kastar ljudet. Rakt framför är det svinhögt, 4 meter år höger eller vänster hörs gitarren inte längre. Det blir aldrig att gitarren är i mixen (eller att mixen är rimligt jämn i lokalen). Ännu mer så om man mickar upp några av de andra instrumenten.

Jag tror många band där ute skulle tänka om angående sitt live ljud om de fick se sig själv live (vara i lokalen när de själv spelade).

/Magnus

Jag är med dig i mycket om hur man får till ett bra rock ljud, det är volym och flytta luft (och det finns inget annat sätt).

Problemet med omickad gitarr live är att gitarrförstärkare är så otroligt riktade i hur de kastar ljudet. Rakt framför är det svinhögt, 4 meter år höger eller vänster hörs gitarren inte längre. Det blir aldrig att gitarren är i mixen (eller att mixen är rimligt jämn i lokalen). Ännu mer så om man mickar upp några av de andra instrumenten.

Jag tror många band där ute skulle tänka om angående sitt live ljud om de fick se sig själv live (vara i lokalen när de själv spelade).

/Magnus[/quote]

Är fullt medveten att det är så det är, att vända högtalaren åt sidan får man göra ofta

En annan sak är ju också att på säg en rockklubb eller vad det kan vara för mindre lokal,
när man soundcheckar är det helt tomt på folk och låter högt, ekar och är lite skrikigt, varpå man ombeds alltid
sänka volymen.
Sen när man ska gigga och det är packat med folk så skriker alla 'höj gitarren!'
Det blir helt andra förutsättningar

Sen på bollen här, men har grunnat på detta med "ton i rummet".

Upplever att min ton i rummet låter ungefär likadant överallt. Spelar LP/Deluxe Reverb, har förstärkaren på fullt, behövs lite reverb så har jag det och rattar resten på gitarren.
Det ger en slags grundläggande "ljudsignatur" tänker jag.

När jag spelar nuförtiden är det på mindre stället. Tycker inte det händer något dramatiskt med liveljudet, utan det låter som det brukar.
Har några gånger spelat på ställen som tar typ 700–1000 pers och jag inbillar mig att det även då lät som det brukar (på scen i iallafall).

När jag spelar in är det ingen direkt skillnad. Sätter en mick framför stärkaren och sen är det i princip klart. Är situationen mer studiemässig, och lokal/rumsförhållanden/akustiken bra, använder jag en distansmick och låter en närmick ge gitarrljudet en kärna. Har lyssnat på många studioinspelningar och livekonserter (på mindre ställen) av favoritartister och tycker att deras gitarrljud oftast låter likadant.

Kanske handlar det mer om hur man spelar än ljudet i sig?