https://andreassonmusik.se/epiphone-195 ... ed-natural

Jag minns tydligt att dessa kostade 3900kr för bara ca 10 år sedan. Det är för fan en fyrdubblad ökning!

Jag säger inte att det är en dålig gitarr men för de flesta så är Epiphone Gibsons lågbudgetmärke. Då blir detta en mastig prislapp.

Så jag funderar på vem som är den förmodade kunden? De flesta som vill att gitarren ska se ut som en Gibson vill väl också att det ska stå Gibson på den?

men denna är ju tillverkad i samarbete med Gibsons Custom Shop..

På mer seriös not - prissättning på gitarrer i allmänhet har ju blivit mer än mastig - så varför inte på Epiphone. Jmf med Fenders Vintera II serie så är många guror inte långt från den där Epiphonen.. Vem som köper? Ingen aning.

/J

Kanske att de första "Vingarna" var solida! inte senare, stavlimmat lite hur som helst..med fanér runt om..men förstår tänket...skulle säga att det är den allmänna inflationen!...kvalitén måste vara topnotch i allt här om den ska "flyga"

Inte jag.

Inte jag i alla fall. För de pengarna kan man köpa en japanskbyggd FGN, Edwards eller Tokai.

Gibson har ju pushat rätt hårt med med repro på "Greeny" och nån batch med svindyra Korina V och Explorers och detta är väl deras sätt att lägga en budget-kopia på dessa instrument.

Jag kan tänka mig att det finns personer vill köpa en gitarr som har lite "mojo" och vi vet alla att "mojo" är dyrt.

Jag kände lite på Greeny-kopian vid ett besök på Thomann för någon månad sedan och den formligen skrek billig kopia.

De kanske har lyckats återskapa originalet då. Peter Green sa själv att det inte var nåt magiskt med hans Greeny, den funkade knappt.

Vet inte vilken målgruppen är egentligen men är det verkligen jämförbara gitarrer?
Epiphone hade ju en liknande drive med Les Pauls för några år sedan med gitarrer med högra kvalitet på material som kropp av 2 bitars mahogny CTS potar, Gibsonmikrofoner etc. för 8-10kkr.
De sålde uppenbarligen bra och de fick bra reviews på Youtube så de fortsätter väl bara på samma spår så länge det går. Kropp av 2 bitar solid korina och Gibson burstbuckers etc.
En Gibson FV i Korina verkar ju kosta över 100 kkr numera så en viss prisskillnad finns ju ändå.

Men 16k är helt klart (för?) mycket pengar för en Epiphone.

Jag börjar faktiskt undra vem som köper gitarrer idag överhuvudtaget. Alltså, utifrån att priserna har höjts så enormt mycket senaste åren. Om en kund tidigare velat köpa en gitarr för 10000, men nu inser att man behöver lägga dessa pengar på dyra bolån, dyrare veckohandling osv, inte blir man mer sugen när man går till musikaffären och inser att samma gitarr nu kostar 16000.

Inte för mig kanske, men fender släpper ju en massa speldugliga teles mm för inga pengar alls, så ingen brist på sjyssta billiga gitarrer i övrigt, inte som billiga skräpet man hade råd med själv på 70-80 talet

Nja, det är snarare 20-25 år sen i så fall och kostade 5-6000 nya. De kom redan 1998 i Luthmans katalog och visst såldes vid något tillfälle för 3995:-.
Marknadsfördes som 'solid korina' men var i själva verket fanér ovanpå något hoplimmat billigt vitt träslag (inte Korina)

Jag hade ett par stycken av dessa, gjorda i Korea och Tjeckien om jag kommer ihåg rätt.
Samtidigt hade jag en riktig Gibson Korina Heritage och man kunde ju ganska lätt jämföra trä, konstruktion mm.

Nu vet jag inte om dessa gitarrer för 16 K är annorlunda, troligen minimalt utan man tar ut prishöjningen på att Custom Shop varianterna av Gibson
ökat så mycket i pris.

På Epiphones hemsida står det " it features a solid Korina body and a Korina neck with a long neck tenon" Enligt en review så är det också i 2 bitar.
De kan ju förvisso ljuga och fuska så det står härligt till men jag betvivlar det. Övriga spec är Gibson USA bursbucker 2 o 3 samt CTS pottar och mallory caps. Tror inte du fick det senare på din tjeckorea original heller?

(I en katalog från 2000 påstår de förvisso att det är solid Korina också så vad vet man , Kanske att kineserna kör ett eget fulspel efter ett tag)

Nog tror jag man får något som är bättre (iaf på pappret) än en standard epi när man betalar de här summorna.
Skulle jag vilja köpa den ändå för 16? Nej!

Köpte en beg Bonamassa ”Treasure” firebird som nog är i samma tänk/klass som de nya epi’s och måste säga att det är en otroligt bra gitarr. Lätt, fet hals känns dyr och inge fanér. Har även en gibson VII:a, tung. Båda bra båda spelar väldigt bra men gillar verkligen halsen och vikten på epin. Tufft med en pickup och enbart stoptail.

Som jag skrev så vet jag inte om dessa är annorlunda, troligen är det ju så (om man orkar läsa detaljerna)
Jag skrev heller inte att 16k är 'för dyrt'

Dock är det nog svårt för många att INTE relatera till de tidigare modellerna då de ser väldigt lika ut och de gamla också beskrevs som 'solid korina'
Därmed får man ju motivera 3-4 ggr högre pris vilket absolut kan vara skäligt, men låter ändå högt i mina öron, närmare 10k eller strax därunder ringer bättre.

Har dom förresten Nitro-lack? Vem vill ha en naturell Korinagitarr med plastlack?

Tror det är 100% plastlack. De försöker matta ned dem ibland på de dyra pållarna och kallar det "VOS" men det ser ofta ganska illa ut faktiskt. Tror jag föredrar blank plastlack isf.

Och sen problemet med greppbrädorna. Tror det är indian laurel istf rosewood. Beror väl på cites eller importrestriktioner av färdigbearbetat trä av vissa arter på senare år.

Håller med om 10k. Känns som någon sort smärtgräns för den här typen av gitarrer men i andra länder verka man ha en annan åsikt. De säljer bra som det verkar.

Jag skulle definitivt (om jag hade pengarna) köpa en ny Epiphone för +16 000 kr om gitarren talade till mig och lyssnade på mina svar...

Ang. "Greeny" och att den inte var nåt speciellt, osv. Peter Green har, såvitt jag vet, aldrig sagt att det var en dålig gitarr. Möjligen nåt i stil med att det var en "gammal lustig sak" med fet hals.

Klart är att gitarren ifråga har låtit fantastiskt bra i händerna på (främst) Peter Green och Gary Moore.

Som Du säkert vet så åkte den runt som en vandringspokal på alla mässor både i US och UK under några år och
det var väl några erkända samlare av Bursts som ansåg den vara snarare under medel avseende ljud, spelbarhet etc så
inget 'fel' på den men heller inget som stack ut, som man kanske förväntat sig pga all mojo.

GM sa i en intervju att han använde den på en del 'slow stuff' men hellre föredrog 'stripe',dock finns ju en del klipp på YT
där han kramar ur Greenie, bla från Montreux om jag kommer ihåg rätt.

Here's Mr. Green's thoughts on the guitar, from an interview he did in 2000 with GuitarPlayer magazine.

Do you remember that magical Les Paul you had in Fleetwood Mac?

"I never had a magic one. It might have looked similar to others from a distance, but it was an old fashioned one with a funny shaped neck - a kind of semicircle neck. It just barely worked. The pickups were strong, but I took one of them off. I copied Eric Clapton. I heard him play one night, and he was on the treble pickup all night long. It sounded so good, I thought I'd take my bass pickup off altogther. Try and wait for the same luck. But I put it back on the wrong way around so that the poles - the pickup screws - were facing in the opposite direction. People would say to me, 'You've got that special out of phase sound.' I don't know what out of phase is. Phase for what? Phase - it sounds like a good name for a group. Mind you, it didn't make any difference to me. People would say that I got a special sound and try to force me to agree, but I don't think so."

Wikipedia: Greeny is known for its unique tone, which has been described as "magic" by numerous publications and other musicians. The guitar is equipped with PAF pickups. Early in his career, Green attempted to emulate Eric Clapton's tone by removing the neck pickup. Eventually it was put back in, but backwards by mistake. This gave the guitar its "distinctly nasal" out-of-phase tone when the pickup selector switch is in the middle position. Kirk Hammett described it as sounding like "a Strat through a 100-watt Marshall stack". The neck pickup also features a flipped alnico magnet, thought to be a factory error or an aftermarket modification. The guitar's neck has been broken twice, which Hammett feels has also affected its tone. Peter Green, however, felt that there was nothing particularly special about the guitar or his sound. He also stated that he didn't know what "out-of-phase" even meant.

Haha ja, som sagt, det är så löjligt hur det blivit på marknaden. Rena ockerpriser.



Sant. Det har blivit en hobby för rika personer, eller åtminstone folk som har så det blir över.

Man ser ju även att gitarr som knappt en är "vintage" som går för helt löjliga summor. Såg en Ibanez John Petrucci på reverb för en jävla miljon kr igår. Tamejfan skitlöjligt. Visst, den har ett samlarvärden men förhelvete den är knappt 30 år gammal.

Att saker blivit dyrare de senaste åren är ju helt klart. Jag tycker att det alltid är intressant att se på priser i relation till vad lönerna är, något annat är svårt att jämföra.

Jag vet att listpriset på en Gibson SG -61 stil 1976 var 3900:-.

Då var genomsnittlig månadslön för en statsanställd tjänsteman 4.895:-. 2023 hade samma grupp 42.700:- i månaden.

En SG kostade 1976 alltså 79,7% av månadslönen. Om andelen varit densamma idag hade en SG kostat 34.020:-, vilket den inte gör, snarare mer än 10.000:- mindre, 22.190:- hos Thomann. Sedan är inte det listpris, men jag misstänker att det inte är så hemskt mycket högre.

Se https://www.thomann.de/se/gibson_sg_61_standard_vc.htm?glp=1&gad_source=1&gclid=EAIaIQobChMI1rbRn4W-iQMVZ12RBR1sUAb1EAQYCCABEgLBxfD_BwE

Däremot har ju det tillkommit en massa andra gitarrmodeller som inte fanns då, Custom Shop mfl. Och där blir det okristligt dyrt.

Kvaliten på lågprisgitarrer är ju avsevärt mycket bättre än på 70-talet. Så att man behöver jobba mindre tid för att köpa en OK gura!

3900:-i juni 1976 är 24100:- i september 2024 säger ekonomifaktas omvandlingskalkylator efter inflation. Tycker 3900:- låter billigt fö men förstår att det stämmer.. Köpte själv en nästan ny SG i slutet av 70-talet och har för mig att jag betalade mer än 7000:- för den. MInnet kan ju svika såklart

Flying V 58 stil var det väl frågan om? om en då jämför med Gibson hamnar den på 118000:- allt annat är en "Peps" (falsk matematik)...då behöver en vara Landshövding!...å då går det lika bra med en arbetslös sådan

Jag är 100% på det, då jag köpte en för en bit under det pga bra kontakter.

Det man lätt glömmer är den våldsamma inflation vi hade vid den tiden, år efter år. Så att det var 7000:- några år senare är inte alls omöjligt.

Det stämmer att det inte är samma sak att räkna om ett belopp efter ett inflationsindex och ett löneindex så att säga, då vi under tiden fått en ganska rejält stärkt köpkraft. Men även om vi ser på rent inflationsindex så är det ungefär samma pris. Dvs Gibsons priser på en standard OK gitarr har inte förändrats så värst mycket.

Däremot har de utökat sitt erbjudande "uppåt" till att även omfatta mer eller mindre exakta kopior av kända gitarristers instrument med mera. Det är ju inte bara vi i Sverige som fått ökad köpkraft, det gäller även t.ex USA som ju är huvudmarknad för Fender och Gibson.

Och vintagemarknaden är ju ett kapitel för sig, där hoppfulla säljare lägger ut det de har till fantasipriser.

Om vi återgår till Epiphonen så är det ju mycket som är "rätt" utom namnet på huvudet så att säga. Inte otroligt att det är en bra gitarr trots allt....

Det ’nasala’ out-of-phase-ljudet får man inte av att vända en av pickuperna. Det fås av att vända magneten på en av pickuperna. Om magneten var felvänd från fabrik (inte särskilt troligt) borde gitarren haft out-of-phase-ljudet redan innan Peter Green satte tillbaks den felvänd.

Uppgifter har länge cirkulerat om att gitarren fick detta karaktäristiska sound efter att pickupen skulle ha reparerats av en viss Sam Li, eller möjligen en Bharat Khandekar (”Over the Pond Guy”), i London. Vederbörande skulle då ha vänt magneten varvid det ”fasvända ljudet” uppstod när pickupswitchen var i mittläge. Det finns en hel del hyfsat konsistent information om detta på interwebben.

Jag kan tänka mig att den gravt BB King-inspirerade Green eftersträvade dennes sound - så som kan höras på ”Live at the Regal” från ’65 och som kom sig av Varitone-kontrollen på hans 355:a - och därför bad någon av de nämnda gitarrteknikerna fixa det åt honom, vilket enklast alltså kunde åstadkommas genom att flippa en magnet, dvs. inte en reparation utan en modifiering. En privat teori…

Jag har tänkt i liknande banor, har dock inget minne av ett ett tydligt "out of phase" sound på Live at the Regal (som f.ö. är riktigt BRA).
Ska lyssna på den igen, så kanske jag minns bättre eller snnorlunda...

Alltså, det är ju inte äkta out-of-phase-ljud som Varitone-kontrollen ger men det tunna ihåliga ljudet i vissa lägen påminner om det.

Min teori är snarare att det gjordes på teknikerns eget bevåg i så fall som någon variant av 'reparation/service' på pickupen som
redan var ute ur gitarren. Jag tror helt enkelt inte PG hade det fördjupade intresset själv.
Likaså var det (och verkar fortfarande ibland) vara lockande som tekniker att vara nära kända stora musiker och få ständigt laborera med deras prylar,
föreslå moddar etc för att förbättra sitt egen kassaflöde

Splittbara HB som väl sedan ganska inom kort som en kommersiell produkt, DiMarzio 'Dual sound' men dock valbart.

Jag hade en sån 'Greeny' ett tag, byggd på en LP Classic. Tyckte det lät skit

Jag tror detta faktum är okänt både för Green, Gibson och Hammet, samt övriga 99% av världens gitarrister

Man behöver som gitarrist inte känna till hur en gitarr får fram en viss typ av ljud, ha ett fördjupat intresse eller öht vara insatt för att kunna be en gitarrtekniker fixa ett sånt gitarrljud som BB King har på den ena eller andra plattan. Det är gitarrteknikern som ska ha den kunskapen, eller kunna ta reda på det.

Det hela behöver inte ha varit mer komplicerat än så här:

PG: ”Fixa så min gitarr låter som BB Kings!”
Sam Li: ”Visst, lämna in din gitarr här på torsdag.”
PG: ”Men jag har gig och behöver gitarren under helgen.”
Sam Li: ”Ok, kom hit med gitarren så ska jag ta ut en av pickuperna; eftersom du mest gillar att spela på stallpickupen så kan jag fixa med halspickupen. Sen kommer du hit igen när det passar så sätter jag tillbaks pickupen.”

T.ex.

Splittbar HB inklusive DiMarzio Dual Sound ger single coil-ljud, eller parallellkopplade spolar-ljud. Inte out-of-phase. Låter väl sådär…

Jag har flippat magneten i min Throbak SLE-101 halsmick som sitter i en lätt R9. Låter i mina öron mycket trovärdigt för PG-soundet. Flippade också magneten i en Skatterbrane som tidigare satt i samma gitarr, det lät också mycket bra även om de pickuperna lät litet artigare än Throbaksen.

Tänker att ni som alla diskuterar fas fel...inte vet varför det högst troligt uppstått från början! en 345á & 355á hade det från "fabrik" å kopplas de i mono utan att "flippa" magneten är fas felet där!