Kommer ni på någon? Vi kan ta två - en som tillverkas idag och en som kan vara en specifik årgång. Jag börjar och drar till med;

1) Fan, inget jag kommer på som lockar direkt... Har man blivit obotlig vintage nörd? Ok, nu kom jag på - en archtop som är lite mindre och tunnare än en 175:a och handbyggd av någon trollgubbe med magiska kunskaper på området. En humbucker i halsläge endast.
2) Les Paul Goldtop 1958 (Typ Clem Clempsons i tidigare tråd). En sån skulle jag ju vilja ha. Men har ju modellen LP sedan tidigare... Hm, kanske en tidig 60-tals SG? Har aldrig ägt en SG.

1. Gibson Firebird. Totalt oergonomisk men fantastiskt cool.
2. Ibanez Maxxas. Svinball!

1958 Gold Top blir svårt, det var vad jag vet bara Burstar som gjordes det året. Men Gold Top lockar rejält, den enda jag haft var en 70-tals Deluxe med lönnhals… jättekul…
Har ägt det mesta jag velat ha/testat men en Mosrite kan jag tänka mig, eller varför inte en Gretsch White Penguin.
Eller varför inte en high end Ibanez med Floydtyp av svaj, bara för att….
Efter massor av år av köpande och säljande, måååånga gitarrer, hamnar jag alltid vid Stratocaster och Telecaster, bättre än så blir det inte för mig.

1958 fasades goldtops ut till förmån för burstarna. Men de tillverkades fortfarande. Kolla tex Clem Clempsons i tidigare tråd. På bilden ser du serienumret som börjar med 8 =1958.

Rickenbacker 360 WB Fireglo.
6-strängad, med triangulära bandmarkeringar och f-hål. Futuristiskt läckert utseende, med 330-konturer men i övrigt 360-estetik. Klassiskt sound.

Oops, visste jag inte, man lär så länge man lever.

Hmmm, tänk, hmmm....

1) En finare/bättre racergitarr ...

2) En röd 1959 ES-355 factory mono...

Bra val där! Kan helt klart tänka mig en 355a factory mono från 59 och med Bigsby.

Gibson Les Paul Custom
USA Strata

Fel på inlägg...

Rickenbacker 12-strängad ala Roger McGuinn
Mosrite Ventures
Flying V
Hamer Sunburst
Guild Starfire IV

Jag lockas inte direkt av vintage, så jag listar några som tillverkas idag:
Jackson Pro Sig Lee Malia LM-1987
Ibanez S1070PBZ-CKB
Solar Guitars T1.6DBOP+

jorrå en 335:a skulle sitta fint...om den e fin dvs
en cherry Gibson SG med P90 och stora plekan och wraparound stall typ Pete Towwnsend

Jag har eller haft det mesta men på önskelistan just nu:

* 2 st ES333 - en Walnut Brown och en Tobacco Burst , så den samlingen blir komplett.
* En PRS SE Silver Sky - vit med rosewoodbräda
* En Gretschplanka 5438 typ
* En Hagström Super Swede (25,5" skala)
* En Tele av nån sort med 2 humbuckers

Inga dyrgripar men roliga!

En Hagström Swede kunde möjligen vara kul.
Och en Rickenbacker 4001 om man får säga basar i tråden.

Edit: Som tillverkas nu? Nä... Nya gitarrer lockar inte av någon anledning.

1. Gibson Les Paul Junior, helst en 50-talare, men någon nyare skulle också funka.
2. Gibson Firebird - Gärna en lagom sliten och gulnad pelham blue.
3. Charvel San Dimas, en från tidigt 80-tal.

Jag läste det första inlägget slarvigt och listade sju gitarrer istället för en som tillverkas nu och en gammal, så här kommer ett nytt inlägg.

Den gamla får nog bli vilken solid Gibson som helst från 60- eller 50-talet med brasiliansk rosewood-greppbräda, fast stall och två mickar, utom möjligen Melody Maker.

Den nytillverkade får bli en lätt moddad variant. En Music Man Silhuette Special med lönngreppbräda där man byter ut stall-humbuckern mot en single coil. Jag har svårt att tänka mig en bättre moderniserad strata-variant.

+1
Finns inget magiskt eller ens speciellt med gamla gitarrer. De var nya när de kom. De här som lockas av dem handlar nog mest om att drömma och längta sig tillbaka till när de var unga.

En riktigt fin hardtail Stratocaster!

Så många gitarrister på högsta nivå som nått framgång och fått finansiella muskler har blivit som besatta av att köpa och samla på sig gamla fina instrument. Varför skulle de göra det om det var helt meningslöst menar du?

De vill nog drömma och längta sig tillbaka till när de var unga (och okända ).

Tokerekloker fabulerar och är nog inte så kloker... Klart det finns mycket magi i gamla instrument! Men så här tror jag att det funkar; var och en blir som bekant salig på sin egen tro, och tror man att ett visst instrument är bra så är det bra för den som tror detta. Kan vara gammalt eller nytt det är inte det viktiga. Jag får feeling av instrument som varit med ett tag och fått karaktär. Sedan VET jag att den bästa gitarr jag spelat på byggdes 1957 och det bidrar till min erfarenhet och därmed uppfattning.

Ingen!

men jobbar hårt på att låta bli.
är sugen på en Resonator gitarr i brass/plåt whatever..som låter bra. Visst en dyr National vore kul men funkar lika bra med en som låter och känns bra. Kör slide på variax guran inställd på dobro eller national så länge.

Håller med där, dock suktar jag inte efter vintage numera pga priserna som är orimliga.
Plus när vintage Fender och Gibson började bli stort kunde inte ens de tillverka kvalitetsprodukter, 70-talet, och numera är väldigt många billiga instrument av bra kvalitet, så var det inte då.
Men mojon hos vintage är underbart! Fast för dyrt…

Jag tycker det mest är konstigt att man måste idiotförklara andra som gillar andra typer av gitarrer än vad man själv gör och som passar deras spelstil och musikstil. Jag tror att det är ytterst få här som är så gamla så att det spelade för 60-70 år sedan, då vintage-gitarrerna var nya, så nostalgi kan det knappast vara frågan om för särskilt många.

När jag var yngre var jag sugen på gitarrer som nya eller ganska nya då. Först Les Pauler och strator som var de finaste som fanns i de lokala musikaffärerna och sen var det spännande när det kom extremt dyra supergitarrer från tillverkare som Charvel och Jackson, som man bara känt på någon enstaka gång eftersom ingen man kände hade råd med dem och inga av de affärer jag besökte hade några inne.

Jag började gilla gamla gitarrer efter 40 efter att ha spelat på några, samtidigt som min spelstil hade ändrats och musiksmaken breddats. Jag har aldrig ägt någon gitarr från 50- eller 60-talet, men jag gillar riktigt bra gitarrer från den tiden även om jag spelar på nyare gitarrer som bättre passar min budget.

Visst är det dyrt, men förhoppningsvis får man igen pengarna vid försäljning. Istället för pengar på banken osv. Men marknaden fluktuerar där också så det är kanske mer att likna vid aktier. Större risk men också större chans till att göra tjäna en hacka.

Tråkigt nog så suktar jag inte en nån modell alls just nu.
Har provat de modeller som tilltalar mig och den sista frågetecknet var en ES335 som jag nu även har.

Visst finns det gitarrer man vill ha men känner inget behov att skaffa fler, skönt men samtidigt lite tråkigt för jakten på nya gitarrer är kul.

Men under helgen så fick jag återigen ett litet lite sug efter en strata eller en telecaster igen, men har så svårt att spela med det ljudet så lär väl ända inte bli nåt jag använder.

Jakten för att hitta en fantastisk Les Paul verkar vara lång och kräver ansträngning.

The struggle is real