Hur kommer idén att plötsligt fråga om dem?

Det är precis lika illa som på 80-talet. Känns spekulativt!

Satt och slösurfade en kväll och snubblade över bandet av en ren tillfällighet. Tyckte bara att det var konstigt att jag som är så insnöad på glada 80-talet aldrig har hört talas om dom. Men jag förstår av inläggen att det inte är något omtyckt gäng. Utan att ha hört mer än några låtar kan jag tycka att det finns betydligt sämre band inom genren som får mer uppmärksamhet. Finns givetvis bättre band också.

En kvinnlig bekant berättade följande historia som tog plats för några år sen:

I Göteborg finns ett klassiskt alkishak som heter Galliano. Där spelade Bai Bang inför typ tre alkisar och en hund...
Det var när den svenska retro-sleaze-prylen var på dalande populäritet. Det var verkligen folktomt på stället men de körde verkligen den där larger than life-rockstjärnegrejen som Magnus beskriver. Utanför hade de en van med lila plyschklädsel dit de försökte dra med tjejer (de få som var där).

Är det inte detta som delvis är rockenrollens innersta väsen då? (OBS EJ ironi)

Det går som en röd tråd i berättelser on Dylan, Bowie etc., dom enda som var fullständigt övertygade om deras genialitet var dom själva.

Jag har sett fantastiska namn som, av en eller annan anledning, spelat för ca 20 pers. Nåt år tidigare eller senare kunde de spela för 2000 pers, och till helt andra priser.

Börjar det väl gå utför så går det snabbt, från världsberömd till bortglömd på några få år. USA är ju som rena dinosauriekyrkogården, där man kan se lite lätt havererade världstjärnor från 70-, 80-talet spela på riktiga syltor.