Tänkte att det kanske skulle vara trevligt med ett Ibanez -projekt. Är ju inte så ofta (av någon konstig anledning) som folk bygger- eller HPD:ar dessa instrument.
Tanken med detta bygge var främst att bygga mig en 7-strängad gitarr som verkligen låter & klingar bra. Jag har ett tag varit på jakt efter en 7:a; och testat många, många olika gitarrer. Men tyvärr har inget instrument fallit mig ton mässigt i smaken; då jag framför allt saknat den riktiga strängklangen i 7:orna jag testat. Därför lessnade jag och bestämde mig för att bygga en 7:a; efter mina egna preferenser.
För att erhålla den rätta klangen föll mitt val på honduras mahogany. Ett träslag med ypperligt bra klang kvaliteér, mörkare tonalt EQ-regiter & sustain. För att ännu mer försäkra mig om att erhålla max-klang; beslutade jag mig även för en one piece konstruktion på kroppen. Formen på kroppen föll på Ibanez JS. Valde den pga två orsaker: Jag har aldrig haft en JS tidigare + att de flesta JS modeller som finns -är ju inte direkt några ton monsters; mer enligt Joe Satrianis egna preferenser som lägger mer vikt vid andra detaljer i sina signaturinstrument.
Halsen till gitarren blev en Ibanez Prestige hals från Ibanez RG1527.
Det första som hände var att klura ut hur jag kan få ut mina preferenser av följande:
- Jag ville ha en tightare, snappigare & och franför allt starkare gitarrton ur strängrna -främst ur den djupare B-strängen.
- Trots detta ville jag absolut INTE tumma på basen.
- Jag ville ha in mer av den "elastiska mjukheten" i spelkänslan; som man upplever ex i äldre Strator.
- Strängarna skulle separera bättre aukustiskt.
Efter en del testande, sexual-favours & reasersch; kom jag fram till följande lösningar:
Strängtjockleken 009, 011, 016, 024, 032, 042, 052 stämt i normalt i 440 (E). Efter positionerings trix med stallstolparna för EDGE 7-svajjet; funkade detta kanon för den elastiska känslan och utan att bli "sladdrigt" för strängarna. Det goda trämaterialet i kroppen i kombination med andra faktorer gav mig strängseparationen jag sökte efter. För att få ut den starkare tonen tänkte jag mig riktig nitrocellulosa lack på kroppen. För att få ut en naturlig bas ton på gitarren var jag tvungen att göra en egen custom variant av herr Paul Gilberts PGM-guror. Dvs räkna ut & postionera stallmicken en bit längre ifrån stallet.
Elektriskt blev det okså ett annorlunda val: Jag ville abslut inte ha aktiva mickar. Mitt val föll på 2 x Seymour Duncan Dstortion 7. (bridge + neck). Detta främst av de så mycket bättre tonala egenskaperna i mellan & topp registret i dessa mickar. Dock fanns det ändå ett problem i detta: 7-strängade Duncan mickar har inte Trembucker space mellan polerna; utan är endast normalspaesade. Men som tur var löste sig detta tack vare den framskjutna stallmicksplaceringen jag fick på kroppen. Polerna hamnade perfekt under strängarna tackvare detta. -PHUH! (Ren röta!)
En annan sak som jag besluade mig för efter diverse tontester; var: Inga mick sarger- utan direkt montering i kroppen på mickarna. För detta blir jag tvungen att modifiera bottenplattorna på mickarna. Om det blir 2 skruvs -eller 3 skruvs upphängning; är ännu lite öppet. Har därför inte fräst mickarna sidokammare ännu...
Lite bilder på hur ser det ut:
En annan sak som är öppen; som jag skulle uppskatta förslag på är lacken på kroppen. Har funderat på vanligt svart; alternativt måla svart och gå crazy med silver pennor ala detta:
Eftersom min absoluta prio ett här här tonen; blir det inga balla vinyldekaler på denna. Och jag vill inte heller lägga några extra penningar på motivlack etc etc...
- GLAD PÅSK!
/ Jonken
