Hur stämmer ni era gitarrer?

- Stämapparat och sen pillar jag inte mer på stämmisarna. Stämapparaten vet bätte än mitt gehör!
- Stämapparat, men tycker ändå att det surar på vissa ackord så jag är där och kompromissar tills jag tycker det låter bättre. Jag är ändå inte helt nöjd, but it’s good enough for R&R.
- Jag tar en referenston och sen stämmer jag resten av gitarren efter denna med en salig blandning av flagoletter, oktaver, musikskolestämningar, distat med powerchords, tills jag tycker att jag är nöjd.
- Jag har gett upp.
- Jag har köpt en TT-hals så jag vet inte vad du pratar om.

Nej, allvarligt. Jag har de senaste veckorna pillat med sadelkompensering (med hjälp av en gitarrtech i Californien som utvecklat metoden lite bättre) på min Ibanez och jag är helt överväldigad av det grymma resultatet! På samma gång också lite småbitter, att jag i över 20 år fått lida av stämningssjukan, som de flesta gitarrister med känsligt musiköra lider av. I alla fall dom som inte kapitulerat för länge sedan.

Ni vet den där känslan när man tar ett ackord och det låter FÖR bra, tycker man. Om man sedan laddar för att ta ett annat ackord så är man liksom redan mentalt inställd på att det kommer att låta surprutt, för det kan inte låta bra. Det har det aldrig gjort.

Nu stämmer gitarren helt klockrent liksvävande på alla banden, på alla strängarna. Det surar ingenstans - alls. Det är nästa lite spooky. Från att tidigare ha legat på +1 till +6 cent på de lägre banden på dom olika strängarna, så ligger det på 0 till kanske -0,5 till -1 cent över hela brädan på alla strängarna.
Ett öppet D-dur följt av ett öppet A-dur låter så rent som det kan låta. Inget kompromissande mellan den för höga F#-tonen i D-durackordet och den för låga öppna E-tonen i A-durackordet. Den låter precis som om man tar ackordtonerna på ett elpiano. Helt 100%-igt liksvävande. [^]

Det är den tunna mässingbiten mot låssadeln som gör tricket. Det är inte mycket som kompenserats. Tunna E ligger tex 0,66 mm längre mot band 1, men skillnaden är som natt och dag. För övrigt är dessutom stallet intonerat lös sträng mot 12:e band. Inom plus/minus 0,5 cent.



Största utmaningen i nuläget är att kalibrera om örat för den sanna likvävande tempereringen. Det kommer att ta tid! [:)]

Stämmer efter apparat och undviker det som jag vet kommer låta lite surt (det mesta [:D]).

Men intonerar med apparat kombinerat med öron (det blir aldrig riktigt bra med bara apparat).

Men har nog gett upp lite också.

Skall hoppa på TT, är på G.

Var köper man en sån grunka som den du provar med?
Verkar spännande.

/Magnus

Är det inte nån i landet
som håller på med sånt ?
PB

Använder alltid referenston. Dels tycker jag att det inte blir riktigt bra med apparat, dels vill jag inte behöva förlita mig på teknik för mycket.

Jag slösurfade i somras och hittade en sida om gitarrjustering där en snubbe hade utarbetat ett datorprogram för att snabbt kunna veta hur mycket sadeln måste kompenseras för att hela gitarren ska stämma liksvävande. Mailade honom och på den vägen är det.
Efter att ha mätt upp allt från millimeter relief till antal cent som felar på resp band, skickade han mig en mässingsadel som var något överkompenserad och som jag sedan succesivt filat ner respektive sträng för att till slut hamna på 0 cent fel på alla strängarna på alla banden.

Kruxet är att INGEN gitarr stämmer liksvävande som inte är sadelkompenserad. Så är det. De enda tonerna som stämmer överens när gitarren är 100% intonerad mot 12:e bandet är lös sträng och 12:e bandstonen. Tonerna på band 1-11 är för höga mot lös sträng och tonerna 13-24 är för låga mot lös sträng.

Bandplaceringen på en gitarr är baserad på tolfteroten ur två, dvs definitionen för liksvävande temperering. Bandplaceringen är alltså INGET annat är en frekvensfördelning.

För att den ska stämma liksvävande då måste stränghöjden vara oändligt låg och stängarna ska inte töja sig alls när dom trycks ner den oändligt låga stränghöjden. En omöjlig gitarr alltså. Man måste givetvis ha initial stränghöjd vid sadeln för att slippa rassel med lös sträng och även ha ev viss relief och stränghöjd vid stallet för att strängen ska ha plats att vispa runt och ge ton.

Detta medför dock att strängen kommer att sträckas när den trycks ner mot bandet och det är denna sträckning som gör att den teoretiska bandplaceringen för liksvävande temperering går åt pipan.

Man intonerar mot 12:an och det låter likförbaskat småsurt här och där. Man kompenseringsstämmer och svär inombords

Såtillvida man inte parerar denna höjning med att sadelkompensera för resp sträng tillsammans med 12:e bandsintonering. Då stämmer HELA gitarren liksvävande. Helt fantastiskt.

One solution fits all-lösningar typ Earvana funkar säkert hjälpligt, men varje gitarrindivid är unik och varje gitarr kräver sin unika injustering för att låta bra. Har man spelat in sig på strängtjocklekar, relief, stränghöjd vid stall och sadel så ser jag ingen orsak till att man inte kan fixa sin gura. I mitt fall är det en lös mässingbit som är böjd efter halsens radie och som har optimal höjd för stränghöjden vid sadeln. Jag kommer att dutta lite superlim och limma fast den mot orginalsadeln så den inte lossnar när man divebombar [:D]. Ingen åverkan på guran alltså! Tröttnar jag på det eller tycker om att kompenseringsstämma så är det bara att ta loss den.

True temperament är så så skilt från detta att jag vette fasen om det är värt det. I princip all västerländsk musik grundar sig på den liksvävande tempereringen och jag tror våra öron är kalibrerade att höra dessa intervaller som "naturliga". Tänk er att lyssna på ett pianostycke med Thidell Formula 1-stämning kontra hur det låter idag, dvs liksvävande.

Dom allra flesta gitarrer är som mittenbilden och dom flesta vill att den ska låta som den nedre.

Johan, utmärkt förklaring. Att läsa Buzz Feitens patent (googla!) ger liknande insikter.


-------------
The church is near, but the road is icy. The pub is far, but we walk carefully.

Tack för en bra förklaring.

Jag tycker att true temperament låter fantastiskt, älskar det.
Men att göra det på 10 gitarrer skulle bli rätt dyrt.

Detta verkar som en billigare lösning som verkar bra nog.

Hur kontaktar man nissen?

/Magnus

Hans websida är: http://www.guitarnutcompensation.com

Där hittar du all info.

Jag ville inte skicka min gura till Californien för detta, så han har succesivt gett mig instruktioner via mail vad jag ska mäta och justera. Det har tagit ett par månader att få till det. (var ju tvungen att dra till Mallis med familjen och sola lite också [:)]).

Du måste ha en stroboskoptuner om du ska justera själv. En vanlig stämapparat duger INTE! Den har alldeles för dålig noggnannhet. Jag laddade ner iStroboSoft-appen från Peterson till min iPhone 4. 75 spänn. Köpte även en adaptersladd för 13 USD från Peterson för att kunna koppla in gitarrsladden i telefonen. Funkar klockrent! Minst lika bra noggrannhet som the real deal för 2000 kr.

Observera att gitarren kommer att låta lite annorlunda än vad man är van vid! Vissa intervall kan tyckas vara sura, men det är ditt indoktrinerade gehör som är skadat! [:D] Sätt dig vid keyboarden och spela ackordtonerna som dom spelas på gitarren så märker du. D-dur med fisset på toppen låter liiiiiiite surt (för högt) även på pianot.

Snackade med Anders Thidell i våras och han skulle ha 12 000 kr för att byta ut rosewoodbrädan, göra nya inlays och TT-banda den. Något saftigt. Mycket jobb iofs... Får spela på lotto så kanske [:)]

Är det något liknande som det Monte Allums säljer?

http://www.monteallums.com/enut_tuning.html#ensupp

Jag förstår inte hur en kompensering av översadeln kan kompensera en ton som som inte är på en öppen sträng. Så fort man har kommit till 1:a bandet så har man ju lik förbaskat ett okompenserat band.

<hr noshade size="1"><i>Your notes have to be accurate or else there's no use playing. There's no casual approximation."] - Ansel Adams

Min gissning är att om du har flyttat på sadeln så har du ju ändrat längden på strängden och i.o.m. detta ligger alla band på nya lägen [:)]

Jo, men de ligger fortfarande på samma läge relativt till varandra.

<hr noshade size="1"><i>Your notes have to be accurate or else there's no use playing. There's no casual approximation."] - Ansel Adams

Intressant minst sagt...men hur skiljer sig det här mot Earvana-sadlarna t.ex?! Är det samma teknik/mätning eller är detta nåt "nytt" och ännu mer precist?!

/Majkel

:: The Cabin Recording Studio ::

Earvana är väl färdiga att sätta dit. Tanken med ovanstående är väl att man själv slipar in kompensationen.

Fattar inte heller riktigt [:)]

Det som händer är att strängen spänns när den trycks ner mot bandstaven. Denna spänning ger upphov till en ton som är HÖGRE än den avsedda. Stäm öppna strängar med stämapparat och ta sen ett F-barré eller varför inte ett G-dur och ett D-dur. Brrrrr...!!!!

Att flytta fram strängens ändpunkt närmare 1:a band är ju samma sak som att flytta banden närmare sadeln, eller hur? Vad händer då? Jo! Tonen blir ju lite lägre! Och när summan av tonhöjningen pga strängspänningen och tonsänkningen pga framflyttningen av ändpunkten är = 0 är tonen rätt. Då stämmer gitarren enligt bandplaceringen. [:)]

Hur löser det <i>"Tonerna på band 1-11 är för höga mot lös sträng och tonerna 13-24 är för låga mot lös sträng.""] som du skrev tidigare? Det är ju inte endast 1:a bandet som "flyttas närmare sadeln". Även band 13-24 gör det och borde därmed bli ännu mer för låga mot lös sträng.

<hr noshade size="1"><i>Your notes have to be accurate or else there's no use playing. There's no casual approximation."] - Ansel Adams

Är det som att ha en nollband då?


Shine On You Crazy Diamond

Grattis Johan!

Jo, korrekt kompenserad översadel fungerar ypperligt! Jag har gjort det på flera gitarrer, alltid med bra resultat. "Problemet" i sammanhanget är att det inte finns någon "one size fits all". Man måste kompensera efter att instrumentet är väl justerat i övrigt och efter en given strängtjocklek och stränghöjd. Det tar en bra stund att göra, men är inte särskilt svårt. Framför allt är det inte på något sätt "magiskt".

Det finns en uppsjö av variationer på temat. Earvana, Monte Allums, Hosco, Buzz Feiten, Funky nut, m.fl. Alla försöker de göra en lösning som ska passa alla (och därmed gå att "produktifiera"). Det går inte. Man måste göra en individuell sadel baserat på det givna instrumentet och setupen.

Jag svär på att alla som försökt sig på detta har läst Stephen Delfts artikel från 1992. Även om de aldrig skulle erkänna det.

http://www.mimf.com/nutcomp/index.htm

Läs och fundera!

/Uffe

- The Mayor of Simpleton -

http://www.guitarlabs.se

Cool länk! Tack!

Mycket jobb säger du?
Är det dyrt att få det gjort?

/Magnus

Nja, jag har inte tagit tid på de jag gjort. Men jag planerar att göra en snart (till min Huber), så då kan jag försöka ha lite koll på klockan.

- The Mayor of Simpleton -

http://www.guitarlabs.se

Tror inte jag fattar, men ...
Om man bara använder fretted och inga lösa strängar, så bör ju sadelintoneringen funka likadant (men inte så bra pålösa strängar) ? Uh?

Precis så är det! Det har jag skrivit i inlägg ovan, men du har väl inte orkat plöja igenom textväggen? [:D]

Det är så många variabler som spelar in, som stränghöjd, strängtjocklekar, strängmaterial, stränghöjd vid sadeln, relief...etc etc etc, så det går inte att sälja en one size fits all. Helt meningslöst! VARJE gitarr måste justeras in individuellt. Och det är exakt det jag gjort. Mätt, filat, mätt, filat...tills jag hittat nollpunkten - och helst inte gått förbi den, för då är det bara att börja om.

Jodå, jag är den noggranna typen [;)] Jag har läst varenda bokstav. Jag instämmer bara och kompletterar [:)]

- The Mayor of Simpleton -

http://www.guitarlabs.se