Det är lite störande med ljudtekniker som på soundcheck "dra ner till HALVA volymen" trots att man inte har högt. Det slutar med att jag halverar volymen på stärkaren (till ca 1,5 på en Superreverb stärk). Ljudet blir värdelöst och utan häng och förstås hör jag inte mig själv . När jag då föreslår en medhörning på mig "naee då blir det ändå för högt scenljud" börjar jag undra. Nåväl giget genomfördes med trist känsla och jag hörde bitvis mig själv. Är inte en ljudkilles jobb att fixa till scenljudet lika mycket som utljudet??
Funderar på det där med plexi framför stärkaren, någon som har erfarenhet? Eller börja sidoplacera stärkaren istället kanske... Tips mottages gärna

Obs ovanstående gäller ett pubgig och blues/lättare rock.

Klassiskt dilemma, det där. Vi har alla varit där, och kommer att hamna där igen.

Jag tycker nog inta att en FOH tekniker har till uppgift att få till ett bra scen ljud. Bonus om han gör det, men det är inte hans jobb.

Skall man kunna få till ett bra och balanserat utljud på lite mindre ställe så är det i princip alltid att gitarren behöver skruvas ner.

Steg ett är att vinkla sin stärkare åt sidan, så att den spelar längs med scen istället för ut i publiken.
Stärkaren du har är ju en "kastar mycket spikrakt fram men väldigt lite om man tar två steg åt något håll".
Såna är svåra att lösa, vinklar man den hör man den kanske inte själv heller.

Som du är inne på är en plexiglas skärm guld, men det gör inte att man kan ha det vrålhögt.
Så effektivt är det inte.

Rent generellt (ett generellt nästan utan undantag) har vi gitarrister förstärkare som är alldeles för kraftiga för den sortens spelningar som vi gör. Så i mina ögon är rätt ställe att lösa problemet där, att om stärkaren låter kass och saknar häng på låg volym är den inget bra alternativ. När jag provar förstärkare och upptäcker att den behöver skruvas upp mycket för att börja låta bra slutar jag prova (då hamnar den i kategorin som jag kallar "stenåldersförstärkare" ).
Menar inte att den inte kan börja låta bättre när man skruvar upp, bara att den skall låta bra på låg volym också.

Bästa lösningen är en förstärkare som låter bra och som man vill på låg volym.
Man får oftast kompromissa med sitt ljud lite, men fördelarna väger upp det flera gånger om.

Man kan också vara rocker och säga "min stärkare skall vara så här högt, dra åt helvete".
Men man får inse att man då oftast är orsaken till dåligt ljud på konserten (och att man inte får så många gig).



/Magnus

Intressant tråd.

Har funnit 15-20 w på mindre spelning funkar bra
både på scen och ut, med god ton. Är väl på de
wattnivåerna min Tweed Deluxe
ligger outputmässigt.

Mvh
Jonas

Har haft samma dilemma, inga gitarrer på scen alls och att teknikern var uppe mitt under ett solo och drog ner volymen.

Gissa om jag vart förbannd?
Igår spelade jag 4 låtar utan att höra ett jävla dugg.
Och då stod herr ljudtekniker och rattade konstant på sitt mixerbord.
Till slut vart jag förbannad och talade om läget i sångarens mick och då fattade han....

Man kan inte mixa disco (bas/trummor) om det är gitarrbaserad musik

Jomen så där är det ju, såvida man inte har egen ljudtekniker med sig. Är ju bara på stora utomhusscener det funkar att dra på på, eller möjligen ett stort ställe utan att mika gitarrstärkaren. Jag har funnit att bästa lösningen om man kör traditionell rörstärk är att gå ner i antalet watt! Senast jag höll på att lira ute hade jag 18w, funkade kanon, 15-20 rörwatt tycker jag överlag funkar bra, både i replokal och på scen!

alltså det här med att få till bra ljud / medhörning är så knepigt att jag nästan inte vill spela live
1 utav 6 ggr vi som vi har lirat, så har vi haft bra ljud på scen / ut till publiken.
det var en utomhus spelning och det fanns en rutinerad ljudtekniker på plats, körde en uppmickad Roland JC120 med volymen på ca 40%

har man bra medhörning på scen så spelar man såååå mycket bättre.
nuförtiden har vi krav på att allt ska va uppmickat och det ska finnas en kompetent ljudtekniker på plats
och inte faen ska vi bara linechecka heller, utan vi ska köra en ordentlig soundcheck

Tack för alla synpunkter och tips. Jag är ju inte ensam om det hör jag. Det är synd att det drar ner livegrejen, så det blir att försöka hitta en bra kompromiss. Första stegen blir:
- Mindre stärkare
- Placera den rakt eller snett in mot scenen där jag mest står - är dock lite rädd att övriga får för mycket gitarrljud.
- Eftersom det blir en 2x12'a på golvet vinkla upp den alternativt på en stol.
- Låta bli att placera mig för nära, vid sidan av trummisen -det bedövar min egen medhörning.
- Ev testa med plexiskärm

Tack igen för tips, tror det är en viktig fråga eftersom det är en förutsättning att kunna spela vettigt live.

På små ställen brukar det funka att ha mer direktljud/ starkare ljud på stärkaren och bara mixa in lite ljud i PAt. Vettiga ttekniker brukar ha koll på det, de ska väl mixa för att ljudet i lokalen ska bli bra, inte ljudet i PA:t om ni ser skillnaden

Knepigt det där,å till saken hör även lokalens beskaffenhet. Tycker jag iaf.
Sista giget vi gjorde...själva scenen i sig vart vad vi kan kalla allt annat än optimalt placerad. Hela skiten stog mer eller mindre på snedden...å det gjorde att jag som då stog längst fram till slut fick skruva ner så mkt att det knappt var ngt kvar som sagt,å då var volymen FORTFARANDE för hög.
Märk då väl att vi i båda banden e så bortskämda att vi har en egen ljudtekniker,å en mycket duktig sådan.
Det hjälper inte.

Så det med scenvolymer ÄR svårt. Inget att diskutera. Det har hänt att jag tex vänt cabben inåt väggen (när jag använt 412a). Det har hänt att jag på klassiskt manér ställt ett hardcase framför cabben...
Sedan en tid tillbaka använder jag en 212a med tiltbacks. Gör att medhörningen iofs blir naturlig,men då vart vi tebax till det med lokal igen,för eftersom tiltback biten gör att en del av ljudet kastas upp i taket...tebax till ruta 1 liksom....

Sen tror jag att det med att det skulle hänga på effekten på maskin kan du nog ta med en hel säck salt. Det beror extremt mkt på hur maskinen e byggd. Finns maskiner där du kan få rejält häng OCH ton i skrotet redan vid mkt låga volyminställning.

Någon som har bra tips på hur man tillverkar ett plexiskydd? Borde vara ganska enkelt, men hur tjockt ska det vara? Och jag har för mig att man ska värmebehandla för att slippa sprickbildning i det om man t ex sågar i det??

Problemen med att göra så är många.
Att gitarren är svinhögt om man står rakt framför den.
Men obefintlig om man tar några steg åt sidan.

Gitarren låter som något som inte har med resten av musiken att göra.
Ljudet kommer någonannan stans ifrån än resten.

Behöver något justeras kan man bara höja, det går inte att sänka.

En vettig tekniker skulle inte göra så om han inte var absolut tvungen.
Jag förstår vad du menar med bra ljud i lokalen inte i pa, men direkt ljud från gitarren är väldigt sällan att jobba för bra ljud i lokalen.

/Magnus

Tja jag har nu sett till att ljudet sprids med beamblocker, skärm eller dylikt. Brukar inte spela superhögt ( använder relativt svaga stärkare) men vill höras av egen kraft över trummisen.Sedan förstärker och kompenserar teknikern med det som behövs. Brukar funka bra för mig och de som lyssnar brukar vara nöjda.

Klassiskt dilemma....

Flera faktorer:

Trummis som slår hårt ? Måste nästan börja sänka honom då allt annat annars blir högt på scen och i slutänden
ska lljudkillen mixa sången ovanpå detta och det är då han får spelet....

Publiken dämpar rätt kraftigt, att göra soundcheck i en bar/pub tom på folk och träinredning, där ekar det ganska rejält
, inget som sväljer volymen. Sen 3 timmar senare med 100 pers framför scen så hörs man inte alls , "ÖKA Gitarren!"
kommer det fram folk hela tiden och säger....

Sen låter det ju helt olika beroende på var man står, framför scenen, i mitten , bak eller på sidan.

Små scener är ofta trånga också så man kan inte vinkla och placera skivor och sånt hur man vill.

Är det dessutom en scenkant 80-90 cm så kommer Marshall 4x 12:ans högtalare rakt i facet på kortväxta i publiken.

Svårt för oss äldre rockare att tänka om och börja köra på 15-20 w live , när man är uppfödd med rejäla rörstärkare , det ska ju se maffigt ut också , en uppmickad 1 x 12 kombo på en stol är inte Rock N Roll

Kanske bättre om alla linear rakt ut i Pat istället och man slipper hela Backlineproblematiken , plus släpandet.

Jo, jag tycker faktiskt det! Neil Young, Jeff Beck, Mike Campbell etc.

Nä, det där med att inte höra har förstört flera spelningar för mig. Lägger man dessutom på att man behöver hörselskydd för sin egen skull blir det i slutändan rätt ofta pannkaka.

Jag brukar spela med mindre 15-20W. Vinklat från sidan och nästan inåt mot scen. Står den dessutom på en pall ( ) eller dylikt brukar det funka ganska ok.Oftast.

Då tycker jag att vi enas om att det är trummisarna som är roten till det onda. Skämt åtsido har jag haft förmånen att lira med trummisar som har valt trummor som låter bra på human volym och lärt sig spela rockigt och svängigt utan att slå som Jehu. Kanske därför det brukar funka för mig.

På stolar ska man förresten sitta, stärkare ska stå på golvet för mig iaf.

Klart att det är trummisarnas fel, många verkar satsa mest på att slå hårt istället för att lira och svänga! Tycker inte heller en vägg av Marshalls är rock'n'roll, det är väl mer metal? Om man tycker det ser fjösigt ut med små stärkare kan man göra som jag gjorde senast jag hade stor Marshall, sätta i rörkonverterare och köra EL84 istället för EL34, min gamla JMP lät kanon så, möjligen lite sladdrig i basen, men vilket mellanregister! En 4x12a på det och man har rock'n'roll-looken med en mer lätthanterlig volym! Dock är ju hela riggen fortfarande lika tung och otymplig, jag antar att problemet vi diskuterar här är på sådan nivå att man roddar själv!

Jag gjorde min skärm av masonit i fem ledade delar med ca 2cm mellanrum för genomsläpp av ljud. Beroende på hur nära du placerar skärmen så skär du mer eller mindre ljud.

Vi kör alltid med stärk längs med scen och ibland
också med attenuator och skärm. Jag kör alltid med rak låda,
och anv gamla ineffektiva greenbacks. En V30 tex är mer än DUBBELT så volymstark (och många kör väl på just V30 idag?)

Vi brukar begära att slippa gitarr i monitorn, utan kör enbart sång och evt bas för alla utom trummisen som ju naturligtvis vill ha allt i sin burk.

Numera kör vi med en 50w gammelmarshall och en Orange AD30. Har aldrig fått klagomål på volymen oavsett lokalstorlek eller ställe. Har aldrig dämpat mer än -4db på attenuatorn. Vi får i princip undantagslöst beröm för vårt liveljud och scenljud både från ljudtekniker och publik, så jag är trots allt lite förvånad över att så många andra har problem med detta.

Attenuator är ju grejen till super reverb. Ett eller två hack på en brake lite gör ju att den blir helt rumsren med i stort sett alla goda egenskaper i behåll.

Har heller aldrig problem att jag måste sänka. Men kör all dist från pedaler i ren fenderstärk så måste inte ha så högt. Lägger ingen gitarr i monitorn. Utan kör så att jag hör mig själv tillsammans med trummisen. Inte högre. Sen får teknikern ta hand om resten. Vinklar eller ställer stärken på en stol.
Skulle jag ha en stärk som behöver volym skulle jag köpa attenuator.

låter ju som Ni löst detta, problemet har väl snarare varit att man av tjänstgörande ljudtekniker tvingas sänka till den grad när man inte hör sig själv ens för att stämma mellan låtarna. Detta efter en soundcheck som brukar innebära 20 min med baskagge/virvel , 2 min gitarrljud och resten sång. Ljudtekniker gillar inte distade gitarrljud helt enkelt, det krånglar tydligen till det för deras ljudbild. Inte ALLA kanske , man jag har träffat på typen ett antal ggr i olika skepnader....

Vi har ju precis som andra aldrig varit bortskämda med soundcheck, och det är kanske en av orsakerna till att vi kommit fram till att anv monitorerna så lite som möjligt och därmed ta bort det så kallade scenljudet ur ekvationen. Oftast blir det bara en linecheck och då kan det ju aldrig funka med medhörningen. Det stjälper ofta mer än hjälper...

Känner också att egentligen skulle jag klara mig bra om jag bara hör trummorna, och kan se den andra gitarristen. Tror inte vi är beroende av sången som ledstång heller, vi repar i princip alltid helt utan sång så jag behöver inte höra den live heller.

Problem uppstår väl eg bara om man skulle hamna på en JÄTTE-scen, men det är ju inte så ofta.

Du behöver alltså inte höra dig själv ? Rutinerat i så fall.

Det finns en eventuell lösning på alltför riktat gitarrljud. Att ljudet ÄR riktat beror på att högtalarkonen är stor i förhållande till ljudets våglängd, vilket innebär att det inte sker någon nämnvärd diffraktion som sprider ljudet.
En del använder "beam blockers" för att åtgärda detta, som ger effekt hur felaktigt namnet än är. Det som händer är att ljudet studsar tillbaka och man får en fasförskjutning och därmed utsläckning av vissa frekvenser. Man "blockerar" inte ljudet då det inte kommer från mitten av konen, vilket är lätt att tro.

För att göra ljudet mindre riktat utan att ändra frekvensresponsen kan man istället göra precis tvärtom. Alltså man sätter in en skiva framför högtalaren och har ett mindre hål i mitten av denna. Det ökar diffraktionen och det kommer att låta ungefär likadant i alla riktningar.

Teori: http://www.tgpwebzine.com/?page_id=424
Bevis: http://en.wikipedia.org/wiki/Diffraction

Edit: "If you're placing your amp on the floor facing the audience, the response you hear will change little or none, but the response the audience hears will now match what you've been hearing all along."
Det här borde alltså kunna avhjälpa en rad problem med förstärkarplacering vid live-gig.

Som sagt, aldrig hamnat i den sitsen att jag inte kan/får höra mig själv.
Jag ser till att min stack går på fullgas bakom sin skärm (om den behövs), och sen placerar jag mig på lämpligt ställe så att jag kan höra det jag behöver höra. Vad jag försökte säga (kanske var otydlig) var att om jag hör mig själv och trummorna så e det lugnt.

Är man medveten om att scenljudet kommer vara skit måste man ju förbereda sig så att man kan uppträda under sådan förhållanden, annars blir ju snart sagt varje gig ogenomförbart och dålig reklam för den som framträder.

Huvet på spiken! Det är antagligen mycket lättare att ratta ett finstämt jazzgig och rena ljud.

Jag vågar påstå att vissa ljudtekniker är idioter som inte borde få jobba med ljud.

Teknikern är där för att publiken ska höra musiken som bandet framför så som bandet anser att den ska höras. Många tekniker utgår ifrån att de själva vet hur det ska låta. I helvete de gör, de maktfullkomliga asen.

Scenvolym säger ni? Sänk trummorna då, teknikerjävel.
Jag tycker att det är helt rimligt att gitarristen får spela så högt på sin förstärkare att han kan höra sig själv - observera att jag inte säger över trummorna, bara så att man hör sig själv.
Vinkla gärna in lådan så att den står vinkelrätt från publiken in över scen, det har funkat bra för mig för att slippa tjafs från tekniker. På med en mick framför lådan.
En tekniker värd namnet ska sedan kunna ratta till en godtagbar monitormix.

Detta kräver dock respekt för varandra, i bandet och för teknikern. Nånstans anser jag att replokalsvolym så högt att alla hör varandra är helt rimligt att kunna få till bra utljud på.

Notera dock att det inte är tal om gammelmarshall på full patte här, utan tänk snarare en Fender på runt 50W uppskruvad till ca kl 11 på volymratten i ljudstyrka.

Håller med om en del, speciellt det med att många tekniker inte lyssnar på hur bandet faktiskt vill låta.
Menar saker som, vilket gitarr ljud är det gitarristen har osv.
Många skruvar redan innan man ens börjat spela. Den har en bild av hur en gitarr skall låta som de gillar och försöker sen få alla ljud att bli så.

Ofta är det samma sorts tekniker som tror att köra ljud är att minst en regel på mixern måste röra sig hela tiden.

Så absolut, många tekniker borde lägga ner att vara tekniker. Att man är jätteintresserad av kablar, löda och elektronik gör en inte tvunget lämplig till att mixa musik.

Men med det sagt, det är ju bara dåliga tekniker som är så, duktiga lyssnar och frågar innan de gör något alls.
På samma sätt som duktiga och rutinerade musiker frågar och lyssnar på vad teknikern säger.
Så helt klart finns det massor av musiker som inte borde hålla på med att framföra sin musik live då de inte förstår att ljudet är ett samarbete där alla måste ge och ta för att det skall bli bra.

Som du säger, allt handlar om att ge och ta respekt.


I din replokalvolym skall funka måste man nog lägga in rätt många fler faktorer innan kalkylen är klar, hur ser lokalen ut, hur ser scen ut (framför allt hur djup och om den är dämpad), vad har bandet för prylar, hur duktig är trummisen (bra trummisar kan spela löst utan att offra något), hur rutinerat är bandet (orutinerade band blir adrenalin pumpade och spelar starkare och starkare) osv osv.

Jag tror att rätt många band skulle vinna enormt på att repa på lägre volym så att det lär sig att tryck inte bara kommer från volym. Deras musik skulle vinna på det också så alla små fel alla gör inte skulle drunkna i volym.
Framförallt gitarrister och sångare skulle behöva jobba en del på där.
Jag har jobbat med många sångare som inte kan sjunga om det inte är svinhögt för att det inte får någon feeling då.

/Magnus

Jag hoppas att du inte påstår eller tror att trummor låter likadant oavsett hur hårt man slår på skinnen. Det vore som att säga att en klassisk konsertgitarrist skulle kunna få det att låta lika klangfullt om han eller hon spelade jättemjukt, vilket är fullständigt nonsens.
Alla akustiska instrument får olika klang beroende på hur hårt man spelar. I vissa band är ett hårt trumslagande en del av ljudet och det skapar problem vid live-framträdanden. Visst kan man be trummisen att inte ta i så mycket, men det är som att be gitarristen att spela utan dist. Det låter helt enkelt inte likadant.

Jag måste säga att jag ofta på gitarrforum ser en risig attityd gentemot trummisar och trumspel. Tror någon på allvar att man är "bättre" bara för att man kan spela med "sväng" på låg volym? Då har ni missat ett och annat. Och som om detta "sväng" alltid vore det eftersträvansvärda.

Du har verkligen en trevlig, ödmjuk ton i dina inlägg......

Jag gillar verkligen folk som kommenterar andra medlemmar istället för att diskutera ämnet. Det blir väldigt läsvärt och intressant för andra.