Klart underskattad i Stones groove:
https://youtu.be/cqBqXi3jiQ4

En av dom allra bästa! En musiker som man alltid haft som en hemlig, inre dröm att någon gång få spela med!!

Rätt kass trummis men ändå viktig för deras sound. Det ska ju låta sådär för att låta Stones. Den nye slår för hårt.

Intressant om du kunde utveckla din åsikt om Watts kompetens!

Ouch!
Ja, utveckla!

Kass för att han har en unik stil, spelar okomplicerad, otrolig timing med ett sjuhelvetes sväng? Det är 99,9% av skillsen man behöver som trummis.

Charlie Watts är rätt kass för han sitter mest och slafsar. Han har kört samma nybörjarstil sen deras första skiva. Han är inte det minsta lilla unik, han låter som vilken dussingaragerocktrummis som helst. Han har i princip inte lärt sig nåt spännande inlägg eller groove sen han först hördes på skiva och har inte alls nå vidare sväng eller tajming. Han är relativt sett, rätt kass. Därmed är det som sagt inte inte så att jag ogillar honom och inte tycker att han passar i Rolling Stones. Men han är ingen riktig trummis utan mer en som spelar lite trummor i ett likadels slafsigt rock n roll-band där den mest kände gitarristen inte lyckats få till intonationen på 70 år och där sångaren fortfarande håller tonen som ett såll håller vatten. Men de är coola ändå och har gjort många bra låtar. Att kalla dem för musiker i dess rätta bemärkelse är emellertid ett skämt.

Ord och inga visor!
Håller inte alls med i din kritik, men jag är inte heller förtjust i trummisar som är som metronomer och bankar sönder låtarna med en massa svårspelade precisions-övningar, DET svänger sällan.
Charlies spel svänger utav helvete och var en viktig del ikväll Sones ruffiga stil. Möjligen är det så att jag gillar dåliga trummisar, men det får man väl….

Ted Harvey i Hound Dog Taylors band var en klart ”kass” trummis men vilken glöd vilket sväng!!!!
Hound Dog var ur alla bemärkelser en rätt medioker gitarrist, men såååå bra det lät.

Jeff Beck kallade det för designer sloppines.
Jag är inget superfan av Rolling Stones men älskar hur det oftalåter som om det är första gången de spelar låten men samtidigt så är det helt sjukt sväng.
Och det är svårt att peka ut någon annan som håller ihop det så bra än Charlie Watts. En otroligt svängig trummis.
I know its only rock n roll but i like it

"Everyone talks about rock these days; the problem is they forget about the roll."
- Keith Richards

Tack för att du ville utveckla din åsikt!

Jag tänker inte bemöta det du skrev med mer än att jag inte riktigt håller med!

En av de allra bästa? Jösses det finns och har funnits hur många som helst som är bättre och mer intressant än Charlie var.
Rolling Stones, ett gäng halvkassa musiker. De allra flesta människor hör ingen skillnad på en halvklass och topmusiker. De lyssnar ändå
bara på sången. Annars hade de aldrig slagit igenom ens. Det är som det är och inget jag gnäller över. Det räcker inte vara en grym musiker.
Har man inga bra låtar hjälper ingenting. Det är som Bruce Springsteen. En halvklass sångare som kan skrivit låtar miljoner älskar.

Helt sjukt, du har övertalat mig. Jag ser det nu Charlie Watts är kass!
Who knew!??

Ok, nämn någon bra trummis då, så vi vet vad vi inte fattat…..

Den färgblinde kan antingen tvärsäkert hävda att alla som gillar rött och blått inte har förstått att färger egentligen inte finns. Eller så kan man inse sitt handikapp. Jag tycker precis som du om Stones trumspel och intonering, men skulle inte drömma om att påstå att det betyder att alla andra har fel. Det är ganska lätt att inse att Stones har något speciellt som jag dock inte har förmågan att uppfatta.

Den här Beatles/Stones-generationen som blir upprörda så fort någon säger det minsta lilla negativt om deras idoler. Samma religiösa övertygelse hittar vi hos Metallica, Iron Maiden och Bob Dylan-fans också.

Nyckeln här är att kunna hålla i sär ett väl utfört hantverk och känslor.

Jodå, för det vore ju helt orimligt att folk känner starkt för musik som följt dom genom livet, påverkat kulturen och betytt något personligt.
Nyckeln här är kanske att förstå skillnaden mellan kritik och behovet av att trycka ner sånt andra älskar.

Music is so much better today........
-Tom Bukovac

Fast nu är detta ett musikforum och en tråd man kan välja att läsa eller inte. Det är valfritt att läsa och/eller deltaga. Jag tycker att jag bredde ut orden och förklarade på ett närmast pedagogiskt sätt min syn på Charlie Watts. Du kan kan välja att bemöta mig i sak, vilket du inte gjort, eller böla och sätta på dig offerkoftan, vilket du har gjort.

Ett genomgående drag som jag noterat bland de duktiga musiker jag känner är att de är sympatiska och trevliga.

Spelar du själv något instrument eller lyssnar du bara på vinylskivor ?

Rätta bemärkelsen för en 'riktig musiker' är väl i så fall att man är utbildad i yrket, kan musikteori och med i musikerförbundet.
Alla andra är glada amatörer som harvar sig fram!
Eller vad menar du med ' i dess rätta bemärkelse'

En av de allra bästa? Jösses det finns och har funnits hur många som helst som är bättre och mer intressant än Charlie var.
Rolling Stones, ett gäng halvkassa musiker. De allra flesta människor hör ingen skillnad på en halvklass och topmusiker. De lyssnar ändå
bara på sången. Annars hade de aldrig slagit igenom ens. Det är som det är och inget jag gnäller över. Det räcker inte vara en grym musiker.
Har man inga bra låtar hjälper ingenting. Det är som Bruce Springsteen. En halvklass sångare som kan skrivit låtar miljoner älskar.[/quote]
Ok, nämn någon bra trummis då, så vi vet vad vi inte fattat…..[/quote]
Sluta spela idiot.

Helt korrekt. De vill fortsätta leva i sin rosa bubbla och hatar den som försöker peta sönder den.

Kul att du försöker men inte kan låta bli att sjunka till en låg nivå i slutet av ditt inlägg.

Stones för länge sen svängde utav helvete, Charlie inte minst;
https://youtu.be/MYLD4Fh_9vI

Ja om man har en väldigt låg förväntansnivå på musik kan man tycka det här svänger.

Hum, jag brukar inte skriva så mycket i denna typ av trådar då det är så mycket personliga upplevelser med, men det ligger faktiskt en hel del i kritiken.

Det är ju Keith Richards som styr tempot, intron med mera, och rytmsektionen hänger på efteråt, liiiite sag i virvelkaggen här och där. Utan Keith hade det nog inte varit så mycket till sväng.

Inte ofta man hör att kompgitarristen är mycket högre mixad än sologitarristen för övrigt.

Med tanke på Richards uppenbara problem med intonation, och fantastiska driv så borde han varit trummis...

Sedan, när man hör på "äldre" musik och klankar på den ska man veta att vi alltid bygger på det som gjorts tidigare. Inom samma genre får man väl säga då, med tanke på att det som Zappa sa "the best music is already made by guys in whigs". Populärmusik idag är väldigt enkel musik jämfört med Mozart och Beethoven mfl. Men det är konstmusik säger någon, och det stämmer. Men Händel t.ex var en superstjärna på sin tid.

Undrar vilket omdömme "Tokerekloker" har över Mick Taylors gitarrspel ?

Antigen lyssnar man på på bra musik (Exile on Main street, Sticky Fingers och Let it bleed, apropå Mick Taylor)
eller så lirar man fickpingis till Toto, Hydra eller Turn Back.
Vem som svänger bäst torde vara allom givet om man jämför Charlie med Jeff.

Kenny Aronoff blev kickad tillfälligt från ett av sina första jobb med John Cougar Mellencamp. Han spelade för exakt, eller för bra. Universitetsutbildad trummis. There you go.....

Naturligtvis är anledningen till att jag hänger på ett gitarrforum att jag bara är intresserad av vinylskivor.