Jag kommer nog att terrorisera er en del framöver kring mitt gitarrbygge 2.0. Nu väller det ju inte in nya trådar på forumet, mest recykling. Så min terror kanske är accepterad?

På originalet (som är på bild i tråden "Gitarrer som inte har något marknadsvärde...) är det blandat mässing och kromad hårdvara. Stallet och en del annat som axelbandknoppar m.m är i mässing, medan mikkåpor och stämskruvar är kromat. Normalt tycker jag att guld är tramsigt och bara slits, samtidigt är det snyggt mot valnötsträet.

Vad säger ni som haft guldmekanik? Är det som jag har en kanske förutfattad mening om, blir det snabbt tråkigt eller håller sig glansen?

Herr Lundgren som jag pratat mickar med har sådana som jag tänker mig, även bredare 52,8 mm spacing. Dock inga kåpor till den breda. Tänker mig att antingen har man kåpor på båda mikarna, eller inga alls. Obalans mellan ljuden kan jag tänka mig annars. Det finns F-spacade nickelkåpor att köpa på andra ställen, det jag funderar på är om ni har erfarenhet av om det skiljer sig i utseende, framför allt färg, mellan olika leverantörer?

Gotoh stämskruvar jämfört med Schaller?

Sedan, som min fru sa, " ska du nu bygga en supergitarr så är det väl inget annat än det bästa som ska till?"

TacK för eventuell input!

Det finns ju, lite kitschiga, kåpor som är öppna också, om du vill maximera bling-bling på gitarren.

Tack för tipset, snygga!

Det blir ju mindre metall i kåpan på det sättet, och vad jag förstår lite klarare ljud. Pratade med Lundgren idag igen, och det är inte polskruvarna som är problemet, utan att deras spolar på 52,8 mm är aningens längre än standard, för att kunna fyllas helt.

Jag har nog kommit fram till att det får bli kromad hårdvara, hållbarare och enklare att få tag på. Och Schallerstämmisar.

Vad gäller greppbrädan har jag hittat till Guitarsandwood.com, som har sådana greppbrädesämnen som jag behöver- De har dessutom allt möjligt annat. Jag har för mig att andra rekommenderat dem tidigare? Vad gäller svenska leverantörer så har jag inte hittat någon.

Allt är ju preferenser så kör på det du tycker är snyggt. Schaller är säkert bra, har ingen koll på dem jämfört med Gotoh. Min erfarenhet är att Gotohs grejer är hög kvalle genomgående, typiskt japanskt. Typ vw vs toyota ?
Vill du ha blingig hållbarhet så är krom nog oslagbart, själv gillar jag nickel, men så tycker jag också om när grejerna slits av användning, lika med guld. Snyggt med guld när det börjar slitas, tycker jag då, men undvik om du vill ha hållbarhet

Tack för input!

Ja, det är säkert som du säger, bra kvalitet. Slitage är snyggt om det är gjort via användning, absolut. Hm, ska se hur stora de där spolarna verkligen är när jag får hem mikarna. Det är Lundgrens Heaven 57 fast ovaxade. Svarta, men en sådan där öppen guldkåpa skulle kunna vara en bra mellanväg. Vill gärna klämma fast miken i träet också genom passform fräsning/mik, och då är det bäst med ngn metall runt miken för att skydda den. Då skulle det estetiskt dessutom kunna vara beige ramar på mikarna med, fastän själva spolarna är svarta.

Jaja, det ger sig!

Jag har många instrument med hårdvara i guld. Tycker personligen att det är snyggt; även när det slits. Hur mycket guldplätering slits; är ju som med allt annat: Beror ju helt på hur mycket man spelar med det. Generellt så förknippas ju guldpletterad hårdvara som 'den exklusivare/dyrare varianten'. Underlaget till detta kommer ju tveklöst ifrån Gibson Les Paul Custom -gitarrerna.

När det gäller guldplettering; så finns det ju olika typer av detta. Och mycket har ju hänt genom åren de första guldpletterimgarna kom ut på marknaden. Idag håller de bästa alternativen betydligt mer -sett til back-in-the-day. Man får slita rätt hårt för att nöta bort det.

HÖR och HÄPNA: Nu har även asiaterna gett sig in i CNC fräsning av hardware!
Idag kan man köpa CNC frästa stall i guld -passande PRS-gitarrer för under 700 kr på Temu!!! Dvs: Om du idag köper en billigare PRS SE -gitarr; kan du för en billigt peng uppgradera dess stall -från den sunkiga gjutjärnsskiten; till samma klass som på en PRS för +30 till 60 papp. Otroligt egentligen! Bara att surfa in på Temu; och söka på 'PRS CNC bridge'. Personligen blev jag så förvånad + impad; att jag var tvungen att köpa en PRS SE -gitarr + beställa lite Temu PRS-stall. (Måste passa på innan de nya skatteregleringen på prylar från Temu kickar in.

Tack för input Jonken!

Nu var det ett tag sedan frågan ställes, så det har hunnits med att få hem vanlig kromad hårdvara, det blir svart plast och kromat på denna gitarren. Och förstås valnötsträ med ebenholzgreppbräda. Abalonedottar i alla fall, lite flärd.

Jag köpte ett Vega Trem i krom, och det ser ju litet och nästan ynkligt ut. Men det väger! Nästan märkligt hur så lite metall kan väga så mycket, det är inte något skitstål detta. Verkar klart lovande!

Jag såg en tråd någonstans när jag letade runt efter info om Vega trem att en kille tyckte att det var dyrt, för det var ju inte så många delar. Det var många fler delar i ett Floyd Rose, så då borde det vara billigare än ett Floyd...

Stämmisar blir låsbara Schaller, förutom låsen likadana som de jag har på min första gitarr, som nu får en 2.0 bredvid sig.

Jag beställde tvåpunktsmodellen av Vega Trem, det visar sig att det ju inte bara är två skruvar i träet utan bussningar. Det finns med övergångar för både mm och tumgängor. Men jag kan ju iofs klämma i ett par vanliga träskruv. Men det borde vara starkare med en väl fäst bussning.

Är sådana bussningar något som går att få tag på löst så att säga?
Tacksam för info!

Har haft en gitarr med guld-tema nu i fem år. Har spelat på den varje dag i princip, aldrig haft den i case. Det som slitits mest är skruvarna (har inte skruvat på dem).

Greppband (EVO) samt polskruvarna på mickarna ser fortfarande ut som nya.

Lite slitning på sadlarna på stallet, men det är inte så mycket. Då var stallet ganska billigt också, finns säkert bättre kvalité än det jag har.

Egentligen så gillar jag att det slits lite, blir ju relic på riktigt. Nytillverkade "relic" gitarrer är ju, om något, trams.

Gillar nog utseendet på min gitarr mer nu än när den var ny. Lite lacksläpp och dings på kroppen och icke perfekt färg på skruvar och stall.

Tack för synpunkterna Frisk!

Det kanske är lite synd att det blev kromat ändå, jag uppskattar som du Äkta slitage...

Nu får vi se när gitarren är klar om jag tycker den låter för bright, då kanske det blir att få till ett par kåpor ändå på mikarna, men som det är nu är det ett par Heaven 57 utan kåpor och vax, varav en är F.spaced, med bredare spolar enligt Lundgren. Och de är svarta.

Som jag nämnde ovan var jag inte medveten om att det var pressbussningar på tvåpunktsstallen, men det har jag hittat lösning på, här finns Fender original mässingsbussningar: https://www.dlxmusic.se/produkter/stranginstrument/reservdelar/skruvar/fender-inscrew-mach-bridg-piv?utm_source=google&utm_medium=cpc&utm_campaign=Performance%20Max%20%7C%20Resterande%20produkter&utm_id=20182720318&gad_source=1&gad_campaignid=20179320713&gclid=Cj0KCQiAgP_JBhD-ARIsANpEMxy1Hv3lfOdbgTz3wuzxVEKJ5CmrXaxW6jOsLTbXI39y3-93V5W9_3gaAs_GEALw_wcB

Jag sökte på Gotoh för att se om det fanns billigare, men det var med stolpar och allt.

Och monteringsanvisningar. https://youtu.be/ka3uw9Rh3io?si=xh8wUrpfHGeiAR1y

I videon har de en skillnad på 0,5 mm mellan bussningens yttermått och borret som hålen borras med. Bussningen ska bankas in i valnöt, som är ett träslag nästan lika hårt som lönn om jag förstått det rätt. Det är ju ett ganska smalt trästycke mellan fräsningen för stallmiken och svajfräsningen, någon som har synpunkter? I videon bankar de helt sonika ner bussningarna med plastklubba.

Lite kul; Var och köpte trä härom dagen på sågen på grannön några mil bort. Jag hade ringt i förväg och kommit överens om besöket, så de hade plockat fram tre valnötsplank som de tyckte var fina. 305x 18x 5,5 cm. En så stor träbit har förstås kvistar mm som man får försöka se hur de påverkar. Jag lyfte på dem, och det var ganska stor skillnad i tyngd mellan plankorna. Knackade på dem, och det var det som fällde avgörandet. En planka var klart mer klang i än de andra två, som lät dovt i ena fallet och lätt sprucket i det andra.