Ponera att en släkting till dig vill ge dig en gammal Gibson eller Fender. Guran är värd ordentligt med pengar. Ja, riktigt jäkla mycket pengar. Hade du berättat sanningen eller bara tagit emot och tackat så mycket? Moralprövning[:)]

Min Email:
Straponyourguitar(AT)hotmail.com

jag fick en 4000:- cymbal av en jobbapolare..
Tack så mycket sa jag då..

<font size="1">

// I never claimed that I could play guitar.. but I look like a RockStar //

http://www.myspace.com/attitudemusicalproject</font id="size1">

Och du skäms inte alls?
Kan iofsg informera att det handlar om avsevärt mycket mer än 4000kr i detta fallet.

Min Email:
Straponyourguitar(AT)hotmail.com

och inte var vi släkt heller[:D]

Nej.. den moraliska ställninen får man väl ta själv..
Ungefär som när en pundare börjar sno av mor sin..

<font size="1">

// I never claimed that I could play guitar.. but I look like a RockStar //

http://www.myspace.com/attitudemusicalproject</font id="size1">

Tänker du sälja den och göra en "bra affär" på den så är det definitivt under lågvattenmärket... Tänker du behålla den för "tid och evighet" och vårda den ömt så skall du tala om att du tänker göra det och är tacksam för att ha fått en sågan fantastisk gitarr som du aldrig själv kunnat köpa i gåva... Hur mycket den är värd behöver du kanske inte säga ... bara att det är en värdefull gåva som du är tacksam för.... tror inte dom backar på sitt erbjudande då.

Den sista dåren är inte född än

Min oral är det inget fel på[:)] Jag va den enda som inte ville lura Herr X på 58 goldtoppen[:)] Bokstavligen talat så var det endast jag och Jörgen som vara ärliga mot honom. Vissa hade sagt till honom att de kunde tänka sig att ge honom 50000kr för Pållen berättade han några dagar efteråt.

Och din moral verkar vara på sin plats[;)] Minsann ganska ovanligt i mänskliga kretsar.

Min Email:
Straponyourguitar(AT)hotmail.com

Denna underbara gamla Hagström annonserades för några år sedan ut av en gammal man (vid sina sinnens fulla bruk) från Älvsjön för 3800:- jag var den första som ringde jag påtalade att det var mycket billigt och att jag var glad eftersom jag annars inte kunnat köpa den och jag alltid velat ha just en sådan i Burbinga och vi gjorde upp affären. Några timmar senare ringde han tillbaka och frågade om jag fortfarande vill ha gitarren... det visade sig att han blivit erbjuden 10 000 för den. han ville dock stå för sitt bud. Jag satte dock, utan hans vetskap, in mer pengar än vi hade kommit överens om (så mycket jag hade råd med). Dessutom gjorde vi på mitt initiativ, en muntlig överenskommelse om att jag om jag skulle sälja den (vilket jag troligen aldrig kommer att göra) skulle dela "vinsten" lika. En överenskommelse jag kommer att stå för. Han var glad att den hamnade hos mig... och jag också.





Den sista dåren är inte född än

Var det den gitarren du snackade om, som du skulle kolla på??
Men inte visste vilken årsmod!

Kör på det du sade till mig, tyckte det var mest renhårigt.

Jag hade berättat vad jag vet.
Livet e för kort för ngt annat.

hrj743@hotmail.com

absolut måste man ju säga vad den är värd! sen hoppas dom vill ge den iaf! [:D][;)]

men att ta emot nått utan att säga det rätta värdet öppnar nog inte pärleporten. hoho

sen ifall man kan tänka sig att ta emot en dyrgrip ens, är en annan fråga!? jag skulle nog inte kunna, då jag nog helst skulle vilja betala för det objektet, och handlar det om en värsting, (som jag antar att det handlar om i haraldrigs fall) så har ju inte en annan dom kulorna att pröjsa.

http://www.orangutanger.se
http://www.myspace.com/roselinegroup
mail; voodooman[a]live.se

Om man ens har funderingar om hur man skall bete sig mot familj/släkting i ett sånt här fall bör man nog ta sig en funderare om vad man har för värderingar istället.

http://www.myspace.com/urangbg
http://www.myspace.com/thetrussrods

Men det är väl just vad insändarna gör