Jag sitter här och funderar lite över hur det är med återväxten här i landet vad avser munspelare. Det är lite oroande att de flesta som lirar munspel har passerat eller är på god väg att kyssa 50 stolpen i sitt liv. Då jag emellanåt har nöjet att ha studenter som vill lära sig detta eminenta instrument tycker jag att jag gör mitt bästa för att det skall dyka upp lite nya ansikten och nytt blod. Min fråga nu till er andra är - Hur är det med återväxten ute i landet, finns det några youngkids som snöar på munspel?

J Hörnfeldt
AKA Harmonica Slim II

Jag har faktiskt en kompis till min son som just nu håller på att pröva sig fram med olika instrument bla munspel
måste nog pusha på lite och lära honom lite tokigheter[:D]

Personligen har jag den erfarenheten att det sällan leder till några nya stjärnskott, det vågar jag påstå efter att ha undervisat under många år. Jag gläder mig dock åt att de som gått kurserna osv. i alla fall haft jäkligt roligt och det har tillfört dem ytterligare en dimension i livet. Jag undantar Filip Jers som jag lärde känna när han var 15 år och gick på munspelskurs, redan då var han "långt utöver normal". Det finns en annan eleve som heter Jonathan Sersam som nu går kompositörslinjen på musikhögskolan i Mö, som kom till mig och tog privatlektioner när han var 12(!), när han var 14 så vikarierade han för mig i bluesbander under ett år, och fick spela på bluesfestivaler tillsammans med Lee Oskar, och fick chansen att spela med Peps Bluesband med Bosse Skoglund osv. Han är också utöver det normala. Numera spelar han med bluesbandet på piano och munspel när bandet skall ut och lira och är riktigt bra. Han finns här http://www.myspace.com/dollydaggers
Två av de "elever" som fortfarande går på workshop, var tredje vecka, har börjat hitta andra konstellationer och kan ta sitt munspelande utanför replokalen. I övrigt är det mkt tunnsått i Malmö på munspelare, det finns inga helt enkelt som platsar i ett normalbra bluesband. Tyvärr.

...vi hänger väl med 30,40 år till...så hinner det nog växa upp någon under tiden..[8D]

Rätta mej om jag har fel..men 90% av allt diatoniskt munspelande verkar ha sin begynnelse i att gilla blues i någon form...och gillar man inte blues så.......så blir det inte många munspelare... och finns det inga munspelare........hemska tanke..

Jo det skulle vara hemskt för alla utom mina hundar!
Dom skulle bli lyckliga dom...

http://www.brosbrothers.se
http://www.youtube.com/user/arnenym

Musikaliska hundar? [:D][:D][:D]

J Hörnfeldt
AKA Harmonica Slim II

Jag finns i Piteå 18 år och spelar mest svensk, finsk, irländsk folkmusik, endel blues, klezmer också.

I Luleå så har jag min munspelspolare Tobias, grymt duktig bluesmunspelare som är 24 tror jag. Så det finns några st iallafall[:D]

Det där är säkert en helt korrekt beskrivning. Vad som är tråkigt är att många bluesmunspelare aldrig lär sig ngt utanför det idiomet (och country är rätt dött i Sverige), så spridningsbilden för instrumentet blir beskuren.
Dolly Daggers är tydligen ett undantag. Och när, vilka var det, Aerosmith? körde lite blues -- eller vad det ska kallas för -- på en skiva för några år sedan fick jag genast ett par elever som tyckte det verkade coolt med munspel.
/Martin

JAPP!
Dom protesterar hej vilt!

http://www.brosbrothers.se
http://www.youtube.com/user/arnenym

.."ny" spelteknik, bättre spel, möjlighet att härma och inspireras genom stort och lättilgängligt musikutbud gör nog att intresset ökar. Däremot verkar munspelet fortfarande bli en dyr affär för den som pga spelteknik inte kan använda det "out of box"....tänk om man var tvungen att modda pianot för att använda dom svarta...hm..he he.

Efter att ha läst av reaktionerna här på forumet så konstaterar jag två saker, munspel verkar väldigt förknippat med musikformen blues och två, att återväxten lämnar en del i övrigt att önska.

På den första funderingen så blir det väl lätt så att många förknippar instrumentet med en viss (blues) stil. Ni har säkert hört uttrycket "munspelslåt"?! Själv blir jag alltid lika förvånad när någon säger så. Vilket annat instrument tilldelas dylika begränsningar? Ett musikinstrument är väl ändå gjort för att spela musik på? Varför skulle vi som då valt munspel vara begränsade till "munspelslåtar", har vi själva skuld till detta allmäna tänk?

Tänker vi utanför bluesboxen så är munspel ett instrument som går utmärkt att spela musik på! Sen om man är folkmusikintresserad eller gillar jazz (kromatiskt) Country, pop, rock osv spelar väl egentligen ingen roll. Att välja instrument handlar, i alla fall i min bok, mycket om att välja uttrycksform, vad vill jag förmedla och, om det jag förmedlar uppskattas av andra. Vi som spelar måste väl försöka att efter bästa förmåga ge detta uttryck en legitimitet så att vi framförallt kommer ifrån någon slags förutfattad gitarrists hat om hur surt vi spelar.

Lyckas vi med att göra instrumentet accepterat som ett musikinstrument och inte ett bihang så tror jag att problem två löser sig av sig självt. Med goda förebilder och klangen från ett välspelat munspel i många musikaliska samanhang kommer också viljan från fler att välja instrumentet.

J Hörnfeldt
AKA Harmonica Slim II