Detta är ett långt inlägg. Känns detta motigt: Hoppa över -eller skippa direkt till bilderna.


Kunde inte låta bli -att 'ropa hem' en begagnad gitarr från Börsen. Detta är faktiskt min första! Har aldrig ägt en LP Studio tidigare. Gitarren i fråga är en Gibson Les Paul Studio från 2010. Mitt öga fastnade för denna gitarr i dess vita kulör -med den extra svarta ebenholtz brädan. För mig påminner just denna nyans kombination väldigt mycket om den betydligt dyrare LP Custom. Snygg som F*N!

Givetvis var jag förberedd -på att gitarren måste byggas om ganska radikalt -om det skulle åkas på liknande varvtider som mina övriga Les Paul -gitarrer. Gitarren dök upp i fredags; och hamnade omgående på arbetsbänken. Efter att monterat isär hela instrumentet; blev det några kaffekoppar med tillhörande fundering; ifall gitarrens orginal hårdvara i krom skulle bytas ut mot guld eller nickel? Jag bestämde mig (efter några 'om' och 'men') -för att gå med nickel hårdvara. Gitarren behövde ALLT!

Lackmängden i gitarrens innerkammare var glädjande nog förvånansvärt tunn. Av erfarenhet vet jag att Gibson brukar vanligtvis spruta på ganska generöst på dessa. Jag nöjde mig därför endast med att kammar polera/tunna ur lacken i mickkamrarna -samt i switchkammaren. Detta för att ge gitarren lite extra klangegenskaper. Kropparna på dessa är ju weight reliaf:ade/kamrade. Den klassiska E-ton gaffeln på 440 Hz användes -för bekräftelse.

Bandstavarna och brädan på gitarren var i mycket bra skick. Det behövdes endast en polering + lätt rengöring av dessa.

Deluxe stämskruvarna som satt på instrumentet; var väldigt bra och i gott skick. Men eftersom målbilden var att detta instrument skulle lira på Historic Reissue/Customshop -nivåer; dög det inte med höga stolphöjder. Efter att ha rengjort stämskruvhålen (och här hade Gibson förövrigt lämnat mycket mer lack + poleringsrester); monterades nya pressbussningar av konverteringsformat på. Ett set GOTOH SD90 -med tillhörande C-A-R-D distanser skruvades fast.

Gibsons orginalbussningar 0.875" (22.22 mm) för stränghållaren lyftes ur kroppen; och ersattes med längre 1.188" (+30.1 mm) -kvalitets bussningar i mässing från ABM.

Efter diverse åter böjning av komprimeringsskadade micksarger -samt pluggning och omborrning av några skruvhål för micksargsmonteringen på kroppen: Skruvades mickramarna provisoriskt på plats igen för att dessa skulle räta till sig.

Under tiden var det dags att ge sig på elen i instrumentet. All orginal PCB (skit) skulle bli handwired -med riktig braided wire. Och den korta 3-läges switchen som sitter standard i dessa skulle ersättas med full längds switchcraft switch -med tillhörande sänkmutter. Räddade båda 500K volympotarna från PCB:t; för att återanvända dessa som ton potar i nya elen. Orginal 250K tonpotarna i elen sparades till annat. Två nya 500K volym potar (som faktiskt mäter nära 500K) -montrades in. Jag valde denna gång att gå på 60's wiring -med nya Sprague Orange Drop .022 kondningar. Ett nytt Pure Tone utjack -med ny nickelförgylld platta monterades.

Mick sargerna fick sträcka på sig fastskruvade över natten. Nästa dag monterades det mickar: Gibson Burstbucker II i stallgropen och Gibson Classic 57' i halsgropen. Orginal mickarna: De krompletterade 498T och 490R hamnade i bra-å-ha -lådorna.

Nu är det mesta på gitarren i princip klart. Det väntas på att ett nytt ABM stall -samt en ny ABM stränghållare i mässing skall dyka upp från Tyskland. Även ett set Faber låsskruvar till stränghållaren från Gitarrdelar väntas in...


/ Jonken

Lustigt, tänkte just på Les Paul Studio igår strax innan jag skulle lägga mig. Vad coolt det vore att äntligen ha en äkta Gbson. En dag kanske.
Jag skulle inte byta nåt på den dock. Jag vet inte ens hur man gör. PCB skulle funka för mig, låter nog tillräckligt amerikanskt ändå.

En fråga om coil tap. Dom började med den skiten 2012. Påverkar det tonen jämfört med dom tidigare Studio som hade traditionell wiring?
I humbucker-läge alltså.

Det kan man inte svara på iom att träet i gitarren ha så stor påverkan. Den ena är killer och den andra är FGN och EPIPHONE nivå.

ABM och Faber tycker inte jag alls varit specielt bra. Inte dåliga men inte heller värt pengar. Däremot titan sadlar tycker jag fungerar satanistisk bra.
Och rostfria stolpar till ABR-1.

Men filtrerar gitarren redan dom frekvenser som kunde styras upp med bättre grejer så märks ingen skilland.
Däremot tyngre stämskruvar har fungerat för mig varje gång.

Och du testar bara genom att klämma fast tex ett capo på huvudet om trästycket vill ha ett tyngre huvud.

Enda skillnaden är väl egentligen att det är en 4-tåt; istället för en 2-tåt -kabel från micken. Jag upplever ingen skillnad mellan Ex en DiMarzio Super Distortion och en DiMarzio Dual Sound -i HB läge.


/ Jonken

Roligt med olika smaker. Tycker precis tvärt om. Har själv avvecklat mina titanium grejjer eftersom. Tycker titan är ett jävulskt överkursat hårdvara material. Absolut inte värt pengarna.
-Herregud... Man skäms ju fasen idag över att man en gång i tiden köpte 'hypen'; och betalade dyra pengar för titanium hårdvara. Idag vet man dock bättre.

Schallers 'GTM powered by GTS' -serie; har ju aluminium sadlar. Schallers orginal GTM-serie; med mässing sadlarna låter ju ljusår MYCKET bättre.

Gällande din capo -grej: Här blandar du ihop adderad massa (vikt) och material. Även om olika metall material har olika massa och vikt; har dessa olika material även en egen sonisk karaktäristik (hur material behandlar vibrationer och ljudvågor). Nackdelen med tyngre stämskruvar uppe på huvet -är inte bara mer neck dive; utan även att detta ökar pilbåge/svaj effekten i halsen. För en stabilare klangåtervinning och ton; vill man gärna gå åt motsatt håll istället: Satsa på mer på effektivare sonisk karaktäristik i materialet och mindre vikt.


/ Jonken

Jag blir lite confused när du skriver så här.


Jag följer mitt öra. Jag vet att mina tips inte fungerar för alla gitarrer.
Olika gitarrer kräver olika saker i hopp om att förbättra soundet.

Förstod du vad jag menade med en tyngre headstock?
Klart man får inte nödvändigtvis den exakta vikten mellan klusons och Grovers.

Men man ser en indikation.


Kanske jag har fel....
Men jag sitter inte och gissar.
Dessa saker som jag pratar om har jag testat om och om igen sedan snart 30 år tillbaka.

Jag undrar? är detta saker du testat eller kanske bara läst om ?
Inget fel alls i det!

Studio är en budget/snik modell.
Satsa på en Standard eller Traditional istället.
Köper du en Studio kommer du fortfarande sukta efter rnen ''riktig' LP
Du slipper också byta all hårdvara

Skulle nog duga åt mig. Duger ju åt David Rhodes. Jag har haft en Vintage V100 i 16 år nu och inte behövt byta hårdvara. Och den kostade 2 000 kronor och är kinesisk.
En amerikansk gitarr med amerikansk hårdvara håller nog i 116 år.
Helst skulle jag vilja ha en Custom, men såna pengar har jag inte.
Det är en svart Studio jag skulle vilja ha i så fall, tycker dom ser coola ut. Utan binding såklart.

https://www.youtube.com/watch?v=HcVZnRnnIHk
No Talking...Just Tones | Gibson Les Paul Studio Ebony

Så här kan en studio låta med rätt chaufför. Detta är en 1990 studio om jag minns rätt.

https://www.youtube.com/watch?v=jP676zJ4nz8&t=84s