..som har irritarat mig länge. Tack vare snedställningen av stallmicken får man för skränig diskant för min smak. Först bytte jag till vänsterstall, men då blev basen för tunn. Så jag tog en 2mm mässingsplåt och gjorde en egen mickram, kapade ett telestall, och voilá! The Ultimate Tele Solution! För mig i alla fall...

Återstår att göra några varianter: en lite närmare stallet, och en med liiite snedställd mick, för att utröna hur övertonsbilden påverkas av en snedställd mick. Jag avvaktar tills mässingen har skitat till sig innan jag avgör om den ska förnicklas.

Men då har du routat om en del, väl? Eller hur ser det ut under plåten?
Intressant experiment!

EDIT.) Två olika typer av kompenserade sadlar, om jag ser rätt, nån speciell avsikt, eller var det det du hade till hands?

Jo, jag har hackat upp, men inte mer än att det täcks av ett originalstall. Åsså är det bra att lämna hörn, så att fästskruvarna får ett hem. Sadlarna är en sonisk kompromiss, har provat allt utom titan, och tyckte att det här lät bäst på just den gitarren. De kompenserade sadlarna är dock inte bra, man får fila lite för att få till en bra intonation, det är för stor kompensation på dem, funkar kanske med 0.11 och jättehög aktion. Då är ju Wilkinsons lösning optimal, felet med den är att höjdskruvarna kan komma i vägen i värsta fall.

Det finns Telestall med rak mickplacering:
http://www.glendaleguitars.com/BFG.htm

Jorå, jag vet... minst en tusing för att få hem det. Näru.

Vackert!