Hade den här i en annan tråd men jag flyttar ut den till en egen.

Den här skulle jag vilja kalla vintage:



Det är en Music Man Sabre I konstruerad av Leo Fender efter att han börjat på Music Man. Den första gitarren han konstruerade var Stingrayen som dök upp -76, Sabren kom två år senare -78. Min är en -79:a. Sabren var också modell för den första G&L gitarren. Sabren fanns bara under 4 år som gitarr, vet inte hur länge basen fanns kvar. Däremot såldes Sabren fortfarande ny i Sverige 1983, när jag köpte min nån gång 83-84 fick jag se en prislista från det året (priset var förresten 8975:-, inte helt billigt då!). Fanns väl några kvar i lager antagligen. Music Man såldes ju till Ernie Ball och då kom nya gitarrmodeller. Basarna hängde väl däremot kvar.

Min har en rolig miss från tillverkningen, den har dubbla serienummer. Sabren hade serienumret på stallet medan Stingray hade det på halsplattan. På min finns det serienummer på båda, den har alltså fått en halsplatta som egentligen skulle sitta på en Stingray. Numren är också helt olika.

Halsinfästningen är trebult som på 70-talsstrator men på Music Man funkar det och infästningen är stadig.

Vad tycker ni, är det vintage eller inte?

Micke

För Music man instrument är det definitivt 'vintage', dvs de första 'bästa' åren för dessa

Att kalla något som är "första bästa åren" av något för Vintage tycker jag är att tänja på begreppen lite väl långt... Som jag skrivit i andra trådar så är Vintage för mig förknippat med musikinstrument tillverkade under rock och popkulturens barndom dvs. 50-60 tal. En 80-talare kommer aldrig, hur gammal den än blir att för mig förknippas med vintage. Vintage har enligt mig inte med ålder utan med tidsepoker att göra. Det finns olika "skolor" om detta och det är inget att tjafsa om eller bli upprörd över att andra har en annan uppfattning... var och en har rätt att göra sin egen värdering, men Vintage är för mig 50, 60-talsinstrument...

Den sista dåren är inte född än

PS. Vacker gitarr... gammal är den och jätteläcker

Den sista dåren är inte född än

Nu är det ju iofs inte en 80-talare utan en 70-talare men enligt ditt sätt att se på det är den ju ändå inte vintage. För mej är den nog det, jag tycker inte man kan säga att bara 50/60-tal är vintage. Den här som är tillverkad i ganska låg upplaga under 4 år och konstruerad av farbror Leo himself tycker jag kvalar in liksom en del andra 70- och tidiga 80-talare.

Kul att du gillar den i alla fall [:)].

Micke

Om man relaterar till elgitarrer som en hel grupp, eller endast till ex Gibson och Fender håller jag med dig.

Dock kan det vara så att varje instrument har en egen 'vintage period' Eller hur ställer Du dig till 'pre war Martins' och Gibson halv ackar från 40-talet ? är inte dom Vintage?

Enligt de riktigt kräsna passar ju inte 60-talet in heller i begreppet, åtminstone inte senare halvan....

Tycker absolut att man kan anse ex en tidig 80-tals japansk fender vara 'vintage Japan Fender' eller en tidig Ibanez för den delen.

Det blir väldigt snävt om man låser sig till ett årtal och bara ett par fabrikanter...

Att något däremot skulle få vintage stämpel bara för att ex 25 år gått sen debnn tillverkades ställer jag mig negativ till.

ex en 79 Fender strata kan aldrig bli 'vintage' för mig, oavsett om Du frågar mig om 20 år..., där regerar 50 talarna + pre cbs 60-tal.

För Gibson skulle jag eg personligen dra gränsen redan vid 1960... men kanske accepeptera ev Firebirds och andra tidiga 60 tals modeller.

Cool gitarr! Vintage eller ej, hur är den att spela på?

Trevlig! Den här har 12" radie på brädan och rätt låga jumboband, det fanns en version med 7,25" radie och vintageband (Sabre II) också. Halsen är rätt tunn. Gitarren har också aktiv elektronik med bas och diskantkontroll, brightswitch och en fasswitch som oavsett hur mickswitchen står kopplar ihop mickarna ur fas. Kroppen är ask och halsen lönn i ett stycke. Strängad genom kroppen är den också som en tele.

Micke