Jag har tänkt mer och mer på vad mitt lillfinger på högerhanden gör när jag spelar riff eller lines med picking. Under årens lopp har jag i omgångar valt att stödja lillfingret i mot plektrumskyddet (eller gitarrkroppen), eller att bara ha det böjt och "undangömt".

Som jag ser det finns det fördelar och nackdelar med båda metoderna. Fördelarna med att ta stöd med lillfingret har för mig varit att det är lättare att orientera högerhanden, man är mer exakt i sin picking, speciellt vid strängbyte eller "string-skipping", samt att man inte slår i volymkontrollen på i alla fall mina Tylers lika lätt. Nackdelen är att man kan bli lite låst i sitt spel, det är lätt att spänna sig onödigt mycket och börja arbeta för mycket med armen istället för handleden. Hybrid picking är också svårare.

Hur resonerar ni? Är detta något ni också lekt med och prövat er fram?

Vår förste gitarrprofessor Per-Olof Johnson talade om "interpretatorisk teknik", vilket skulle innebära att tekniken är underordnad musiken. Rätt inställning tycker jag. Inom klassisk gittarspel finns det ju annars massor med traditioner och skolor med stenhårda regler, om lillfingret ska hänga fritt eller krökas t.ex. ( att stödja mot locket kan du fetglömma...). Inga regler alls således! Däremot måste man ju alltid ta ergonomi och sådant i beaktande.

Ibland landar lillfingret på kroppen, ibland inte. I stort sett p.g.a samma fördelar och nackdelar du tar upp. Det finns ju inget som säger att man måste använda samma teknik eller handposition hela tiden.

Det enda jag använder lillfingrarna till är att göra djävulstecknet när jag vrålar "Slaaayer!".

Jo hur gör man egentligen...det hänger och känner av gitarren som en känselspröt.....inget stöd

http://translate.google.se/translate?hl=sv&sl=en&tl=sv&u=http%3A%2F%2Fen.wikipedia.org%2Fwiki%2FTentacle&anno=2

om man spelar akustisk gitarr så finns väl en teoretisk chans att ett finger på locket dämpar ljudet kanske?
känns som det är skitsamma hur man spelar, bara man det känns bra själv

Lillfingret hamnar gärna på kropp/p-skydd när det ska shreddas noggrannt. Om det gör någon skillnad att ha fingret där mot att ha handen knuten eller bara spreta med resten av fingrarna som inte håller i plektrumet - näe, inte egentligen, men det känns bra att ha fingret där av någon anledning... Nära till volymkontrollen och mickswitch också!

Vid vanligt kompande så finns dock inget finger där, inte heller när jag kör hybrid picking, för då har man liksom fingrarna på strängarna ändå som ett slags referenspunkt.

Men som sagt - bara man får gitarren att låta som man vill så finns det inget rätt eller fel.

Hmm

Tänka för mycket och nöta det mekaniska kan vara hämmande i alla fall för mig. Bäst är det på nått sätt när man kan koppla av och inte tänka alls i alla fall för mig

Det finns ett gigantiskt problem med att inte stödja med lillfingret: Hur tusan spelar man något på låga E som inte ska vara dämpat? Det går liksom inte utan att det sker jäkligt onaturligt