Håller verkligen med om att de som är riktigt duktiga på relics har gjort detta till en konstart, på samma sätt som t.ex många rat bikes är konstverk i mina ögon!

Ha ha ha...ja jädrar, den där var ingen lek du...shit pommes.

Det där är lite för mycket för mig, gillar mer det subtila. Om man zoomar in på nedanstående, ser man krackeleringarna. Lacken är lite lätt mattad... Love it!
Väldigt likt min stratakropp.

http://www.ebay.com/itm/Replacement-Bod ... 4170d09b0a

Är det ingen som kan sticka ut hakan och gilla nyglänsande gitarrer med välpolerad plastlack? Å som köper ny gitarr när den gamla börjar uppvisa lite för mycket repor. Finns ni? Är det nån som lämnar in gitarrer för omlackning idag pga för mycket normalt slitage?

En annan sak jag verkligen har svårt att förstå är varför det har så stor betydelse för vissa om det är naturlig eller konstgjord relic för frågan om man gillar utseendet? Gäller det för jeans oxå? Ni köper nya fina jeans, och sen blir de ännu snyggare när dom slitits in, eller funkar det inte så?

För mig är det inte bara utseendet som är gitarren. Ska man se rent objektivt, utan någon som helst personlig relation till instrumentet i fråga, så tycker jag att nya fina glänsande gitarrer är snyggast. Men sen kan ju en inspelad gitarr bli snygg också, fast på ett annat sätt. Ungefär som när ens partner åldras, lite skrattrynkor här, något grått hårstrå där. Det är snyggt och känns hemtrevligt, bekant och behagligt. Just för att man relaterar till en längre tids samband med gitarren, eller partnern.

Slitna jeans är ju 100% modegrej, de är ju alltid trasiga på knäna, och på ställen där de aldrig går sönder på riktigt. Mina jeans får bara hål i skrevet, vid plånboken och längst ner när man går och trampar på dem. Inte fräna hål på knäna som Ramones hade.

Jag gillar nya, glänsande, gitarrer (inte bara plastlack dock ).

Jag lackar inte om dem när de blir slitna men tycker inte att de blir snyggare av det heller, de blir bara slitna.
Ofta känns de trevligare när gitarren slitits in lite, men de blir inte snyggare av det.
Somliga modeller bli bara fula av att slitas, PRS till exempel.


Jag vet inte varför det är viktigt för folk att den är äkta, men kanske är det egentligen inte såren som de tycker är snygga utan mer att de gillar historien de berättar?

Förr tyckte jag att relic var obeskrivligt fånigt, som att köpa landstygmärkem till sin reserygga från länder man inte varit i.
Men jag tycker inte så längre, jag tycker nog ingenting, en gitarr är en gitarr, ungefär.

/Magnus

Det finns alla sorters sexuella avvikelser i vår herres hage, själv har jag både bättringsmålat polylack (Humbrols modellfärger funkar fint) och lämnat in hals för borrhål/lackfix i cellulosa.

IRL skador på min gitarr är för mej lika intressant som att få lackskador eller rost på bilen .

Tur att man är anonym på ett forum .

Det är dags för oss att ta plats: Anonyma Gitarrlackbättrare, kom ut ur garderoben!

Lackbättringar blir ju nästan aldrig 100%, så det är ju inte som att den blir som ny ändå. Jag gillar utseendet på lagade grejer, fast det syns att det är lagat, gäller bilar och kläder också. Det är snyggt att det syns att någon har gjort något med dem. Lappade kläder-snyggt, trasiga kläder-liksom bara trasigt.

Men en smakfull relicering utan en massa hack och skit, dvs mer olika shatteringar av varsamt bortnött färg kan jag gilla. Pallar dock inte konstgjord rost.

Instämmer! Kanske med en liten gnutta mer positiv, mindre neutral, inställning till lätt relicade gitarrer. Första relicade gitarren var nog tänkt som back up till min fortfarande ganska repfria AV52, men nu gillar jag de relicade (som har förökat sig ) ungefär lika mycket som de "snygga".

Henri: Jag skrev ju tidigare om Mattias SOnnemo's byggen i Vännäs,
nu har han äntligen tagit sig för att spela in liten video med senaste bygget.
Jag må fasen åka till Vännäs och testa
http://www.youtube.com/watch?feature=player_embedded&v=IGnD6UKY0F8#!

Smakfull relic måste jag säga. Kan nog möjligtvis vara den snyggaste telen jag sett. Märks att man närmar sig 40 när man börjar dregla över såna Har du någon aning om vad dom ligger i för pris?

Jag är då med på tåget att hälsa på om det går!

Tyvärr inte en aning, men gissningsvis mellan 15-20 kanske. Han bygger ju allt för hand,
inga färdiga bitar så att säga. Bäst är väl att kontakta honom via hans FB-sida som jag länkade tidigare.
Finns ett fotoalbum på denna på den sidan också, men bilderna är för stora för att länkas in här.
http://www.facebook.com/media/set/?set= ... 119&type=1

Men varför i helvete falskloggar han dem??