http://www.ebay.com/itm/1958-Gibson-Flying-V-Korina-plastic-jackplate-RAREST-guitar-part-1959-Les-Paul-/151018782358?pt=Guitar&hash=item23296bbe96

Nog för att jag gillar gamla gitarrer men detta är idiotiskt hur ovanlig den delen än är...

Vilket skämt.. En sån bit kan du få köpa av mig för 10k..
(Ge mig bara en vecka först så jag hinner tillverka den, du kommer inte att se skillnad)

Exakt och det är just det som är mest idiotiskt..

Detta är sann humor alltså

Tycker hela hypen runt vintage ibland blir komisk men det här är väl över gränsen även för de mest inbitna, eller?
Fånigt

Hej.

Det är bara ytterligare ett exempel i raden av "hypade tramsprylar" i el-gitarrbranchen, den plastbiten har i stort sett inget värde alls
även om den är ett sk. original och instrumentet den satt på är en enkel träbit av enklaste modell ocså utan större värde.
Det är oerhört svårt att förstå hur dessa simpla prylar kan värderas upp på detta helt obegripliga sätt.

Mvh,
26rednef

Jag tror det är tonplast, som dessutom har torkat i 55 år!

Jag köpte den.
Ser ut att vara i exakt den storlek på bricka som jag behöver till fästet på min båtmotor.


Helt jävla galet.
Vintage är fånigt.

/Magnus

Får man fråga vad en komplett Korina Flying Vee 58 står i?

Går det verkligen att styrka att detta är "rätt" plastbit?

Enda köparen är väl någon som sitter med i stort sett komplett gitarr, men saknar just denna del. Får han ut +50' mer vid försäljning om han köper plastbiten, ja då är det ju läge att komplettera, men det känns lite tveksamt. Eller vad säger vintagehandlarna? Är det möjligt?

Eller är den trolige köparen någon entusiast som till varje pris vill ha ett "originalinstrument" även om det sen inte går att få igen pengarna?
Jag antar att säljaren ändå är "seriös" och tror sig kunna få runt det begärda priset.

EDIT.) En del vintage är verkligen .....vintage.....vågar inte säga mer.

Kul om han lägger den i nån låda och frugan slänger den under den årliga "rensa-i-lådorna-städningen"..

Inte som förr... kanske 50-75 tusen $? beroende på serienr om meckad max 100 om mint och dokumenterad


Nä. Om inte tex George Gruhn säljer den..... eller man plockat den själv från ett 'carcass'
det är ju en enkel del att förfalska , ja om man har en orginal då såklart


Nä..... det är inte en viktig del


Inte på den delen , men generellt kanske ja på din fråga , kan vara värt mer än pengar


Varför tror Du det ? verkligen nej på den punkten. RUNT 500$ Låter mer normalt, om nu någon av de c:a 50-60 v som finns kvar saknar denna del, kom ihåg att det tillverkades c:a 120 , fanns både vit och svart plast och några ex har försvunnit , kasserats etc- men som jänkarna säger 'find another one'

Nja, faktum är att cremefärgade HB M59 sargar till 58-60 LP faktiskt har sålt för 20.000 $ är ju värre i så fall...

Denna lilla plastbit har ju inte 'sålt' och lär inte göra det

Jötapetter!

Jag såg på Bukowski på TV häromdagen , dom sålde en liten kruka gjord i vanlig lera för 1.2 miljoner på auktion

I det perspektivet är ju detta inte så farligt.

Jag tycker personligen det är märkligt att man inte 'förstår' detta. Att 'tillverkningskostnad' eller material i princip inte
har något med värdet på samlarprylar/antikviter.

Finns hur många exempel på detta som helst , tex baseballkort från 50-talet säljs för hundratusentals dollar, eller ett kaserat avslaget slagträ.

Att tycka det är löjligt är ju en sak , det kan jag också tycka, men att inte förstå varför , det tycker jag i så fall man borde fundera över en stund. Och släppa låsningen till vad saker kostar att tillverka, det kan kosta 1 krona , men ändå vara värt massor.

Sen får man ibland höra att 'finkultur' som konst möbler och sånt är en 'annan sak' , men det är det ju inte.
ALLT som är 'collectibles' bör gå under samma flagg, Christies i NY har inga problem att sälja hötorgskonst (typ Warhol) för miljoner, eller gitarrer eller konsertaffisher eller vad det nu är.

Vad är tillverkningskostnaden på en papperslapp med alla 4 autografer från Beatles?

Jag tror att eBay här har rollen som skyltfönster. Annonsören når, med vad många anser vara ett stolleprov (relationen vara/pris), en enorm krets människor. Det talas om och länkats till annonsen, inte minst från ljudbojen. Det kan mycket väl vara annonsörens intention och vi fullgör vårt uppdrag som "nyttiga idioter", utan att vara medvetna om det har vi gått annonsörens ärende. Förr eller senare når annonsen fram till "rätt" spekulant och affären slutförs utanför eBay. I övrigt så är det min uppfattning att tillvägagångssättet är mycket smart uträknat, långt ifrån idiotiskt...

Du har så rätt så rätt.
Troligen länkas det till vart enda gitarrforum i världen.

/Magnus

+1 på den. Men jag aldrig att den prylen blir såld för dom pengarna. Jag tror inte att det finns människor som, oavsett hur mycket pengar dom har, pissar iväg den typen av stålar på ett sånt sätt.

Ponera att man har ett 58V med utbytt inputjacksplatta - skulle värdeökningen på instrumentet vara 50.000 om man sätter dit denna? Tror inte det. Den är ju trots allt inte orginal iaf.

Finns 3 olika varianter av spekulant på dessa delar

1 handlar med vintagedelar köper/säljer men behöver inte ens ha en gitarr grejerna passar då

2 Någon av de c:a 50 ägarna till en riktig V där någon klantat sig och satt en rak plugg i jacket och knäckt plattan

3 Nån av 'historic' Dårarna , som köper en reissue och sen dammsuger Ebay på orginaldelar som dom plockar på sin gitarr löpande för att göra den så 'nära orginal' som möjligt vilket kostar dom nära nog så mycket som en riktig.

Superhöga priser drar alltid till sig uppmärksamhet på Ebay , dessutom är avgifterna för att sälja så höga att många precis som sägs använder det som en marknadsplats.

Det som saknas helt i detta fall är ju stabil feedback SAMT 'provenance' dvs bevis på att delen är orginal och hur
ska man veta att den kommit just från ett 58 V och inte 59 eller någon av de som skippades 61-63 ?

Plasten kan verifieras på olika sätt i mikroskop , men det kan lika bra vara utskuret ur ett kvaddat plektrumskydd

INGEN köper denna del utan intyg av någon av de tyngsta i branschen , Gruhn , Uncle Lou, Terry Muller osv...
Om de ens skulle våga sig på att styrka denna.

Om inte priset är betydligt lägre såklart

Du det kan jag garantera dig att det finns , finns dom som eldar upp stålarna till och med för att det är kul och dom har för mycket av varan.

Jag är ändå tveksam. Att det finns folk som pissar iväg pengar på de mest konstiga sätt vet jag men att det skulle sammanfalla med just denna lilla plastbricka blir för osannolikt. Men vi får väl se om han får sålt den eller inte.

Eller tror du att den värdeökningen på ett 58V ligger i storleksgraden 50.000 kr om man nu väljer att köpa platsbriskan?

Exakt hur skulle detta gå till? Finns det vetenskapliga dokumentationer att tillgå som visar att "ja detta är exakt den sortens plast som bara användes 1958 av Gibson?

Trollar du?

[/quote]

Nä, jag skrev ju det ovan.... möjligen skulle det höja lite om gitarren hade samtliga övriga orginaldelar , men den blir ju inte orginal för att man sätter dit denna

Nä , jag vet inte exakt hur dom gör , men det handlar om räfflor på baksidan samt materialets struktur, färgen och sånt

Vetenskapligt vore väl att ta i, men Du vet att cremefärgade delar satt nästan bara på LP mellan 58-60 (några 57 GT också)

så plektrumskydd och micksargar har ända sen 80-talet kostat massor av pengar och det har hela tiden dykt upp förfalskningar så dom här gubbarna har utvecklat egna metoder för att kunna vrida och vända lite under luppen och säga Bu eller Bä.

Utan någon sorts intygan av en auktoritet på Gibsondelar är det ju bara en gammal plastbit som PÅSTÅS vara från en 58 V.
Däremot om Gruhn säger att den är äkta så är den det (även om den inte skulle vara det) om Du förstår vad jag menar

Vad han troligen skulle göra också är att kontakta någon av sina kunder som har en dokumenterat riktig gitarr , åka dit och jämföra dom under luppen.

Jag tycker att det verkar osannolikt att kunna fastställa att en bit plast som är så oansenlig som denna bit är äkta eller inte. Vi snackar trots allt om en platt bit plast och inte tex designermöbler med böjda former. Och OM det nu går så går det med lika stor sannolikhet att förfalska samma plastbit! Och - om priset är rätt så är det verkligen en god idé att vara spektisk. För 50.000 spänn så verkar det ju ändå troligt att någon som är duktig med plast skulle kunna göra en förfalskning som skulle lura den mest luttrade vintage Gibson-auktoritet.

Ja , nu får man väl kanske inte 50 k för den , och att förfalska just denna del som är så ovanlig känns långsökt.

Däremot är det välkänt att just Flying V är en av de mest förfalskade modellerna , enkel konstruktion och har många delar gemensamt med andra 50-tals Gibson (utom just plasten och stränghållaren som är en bit mässing) i förhållande till högt pris så har det lätt till att en del försökt göra replikas.

När en sån med dyker upp kollas först om serienummret är känt redan , i så fall godnatt. Sen kollas en del andra saker noga
tex om orginalcase är med, det är svårare att förfalska än gitarren.

Att sälja ett 58-59 V med borttaget serienr utan case torde vara stört omöjligt.

Om en förfalskare ska tillverka en sån här bricka så måste han tyvärr ha tillgång till en som är äkta , så att mått , vikt , färg och övriga detaljer stämmer överens. Annars kommer den inte klara jämförelse med en orginaldel, Däri ligger svårigheten, inte att karva i en bit plast.

Hahaha, va fan... det här blir ju bara knäppare och knäppare! Jag ifrågasätter inte det du skriver men på sätt å vis torde ett originalcase vara värdefullare i sånna fall! Och visst är det så, att det är skitsvårt att förfalska ett gammalt case. Jag känner igen mig i den detaljen. Jag är på jakt efter två case till Ibanez JEM777 och skulle betala rätt mycket för det...

Sen just det där du skrev om att det inte går att bevisa att det faktiskt är från ett V och inte bara ett omsnidat plekskydd till tex en SG eller nåt... då blir ju det hela ännu fånigare!

Och sen, det rödmarkerade: tänk om storlek och vikt är densamma som hos reissues! Tänk om det t o m är samma hos en Epiphone! Ja då blir det verkligen, som Magnus skrev - fånigt med vintage!

Ja just den delen av vintage, dyra plastdelar är ju rätt fånig,
är väl ingen som inte tycker det ?
(jo kanske någon)

Ljudet ur min 61 Les Paul eller 65 SG Special är dock alltifrån fånigt och värt varenda krona!

Orginalen är '4 lagers' både plektrumskydd och jackplattan , reissues som jag sett är 3-lagers' (som de flesta andra laminerade plastdelar till både Gibson och Fender ) så dom går nog bort direkt.

Finns 5-lagers också på tex en LP Custom , där både ovansida , mitten och undersida ör svart med 2 vita mellanliggande lager

men 4-lagers finns nog bara på FV , gällande Gibson vad jag vet i alla fall.

Jag är definitivt någon! Med en liten skämskudde till hands om jag måste erkänna.

Och inte en jävel hör någon skillnad mot nån annan gura...