Eftersom de flesta trådarna här på rörplanket numer handlar om att modda förstärkare till oigenkännlighet, bygga nytt utifrån gammalt, plocka delar... - ja, listan kan göras lång - undrar jag om det fortfarande finns några bland oss som, likt undertecknad, uppskattar att kort och gott restaurera gamla förstärkare som (trots sina "brister", utifrån modern måttstock) är nog så karakteristiska, klassiska & whatnot. Och dessutom finns det ju inte ett oändligt antal ex av varje apparat kvar - i originalskick.

Är det inte lite synd att t.ex. borra i faceplate:n på en gammal fin Bäckströmmare? Hur många likt min GM128 (i typ mintskick) har inte redan byggts om till oigenkännlighet, utifrån devisen att det finns, just, hur många som helst. Eller att allt måste rock'n'roll:as. Det finns ett oändligt antal exempel.

Jag riktar inte det här mot någon speciell. Det handlar absolut inte om kritik. Jag är nyfiken på rörbojarnas inställning till vintageförstärkare över lag. Det här med att jobba med rörförstärkare - att vara intresserad av rörteknik och rörsound - handlar för mig inte om att modda allt med tämligen snarlika, och ofta allt för allmängiltigt vedertagna och i förlängningen rätt trista, trix.

Purist? Kanske. Jag gillar inte begreppet. Gammal? Nä, faktiskt inte. Men jag uppskattar ofta prylar för dess egenvärde och specifika sound. Inte minst utseendet och originaliteten.
Det handlar inte om att ställa prylar i museimontrar, att de inte ska användas. Mer om (ett nödvändigt, respektfullt) bevarande.

Så, vad har ni för funderingar? Det här var min femtioöring.

Jag kan tänka mig att köpa in en Bugera eller annan samtida halvmesyr och kanibalisera den. Vissa apparater och förstärkare som inte kan kallas klassiska och inte har ngt större värde på vintage marknaden kan ju förädlas i olika grad. Själv finner jag det roligare att rehabilitera gamla veteraner så de lämnar min verkstad i bättre hälsa och kondis än när de var fabriksnya. Det känns lite som att restaurera ett konstverk. Frankenstein var ju en galning, det insåg jag efter att Mel Brooks tog sig an figuren. Synd om monstret bara, det blev inget konstverk det.

Sådana finns det säkert men det blir väl inte så mycket att skriva om i spännande trådar därav syns de inte.

Fint, Alex. Det är lite det jag är ute efter. Och så råkar jag ju känna så själv.

Jag förstår din tanke o respekterar den!

Personligen så är jag inte FÖR att borra i borra i faceplate:n (har gjort det till mig själv =mini switch, men inte till andra vad jag kan minns) behövs det mer kontroller så kan jag borra i chassit och sen göra ny faceplate.

När det gäller äldre stärkare så finns det dock några punkter som gör att jag gärna ändrar i dom:

1. Många äldre stärkare var "instrument förstärkare" = byggda för kunna hantera både bas, gitarr , dragspel mm, så kommer man bara spela gitarr genom dito, varför inte optimera den mer för just det ändamålet?

2. Äldre stärkare tog i flera fall "genvägar" pga av kostnader, man sparade några ören här o där genom att använda gemensamma katoder (tänk Fender) och inte använda skärmade kablar där man borde (tänk Marshall) och även mindre bra jordning.
Varför inte då "rätta till" detta som egentligen inte kommer ur : vi vill göra en optimal stärkar?


En numera "vanlig" grej jag har gjort i många år, är just att bygga bort det som handlar om genvägar pga det handlade om pengar och inte sökandet av det som gör en rörstärkare låter optimalt.


Det är min en krona

Man kan ge sig på gamla grejor av olika orsaker.
Modda och förbätra med en gammal stärkare som grund är en grej. Det finns uppenbarligen mycket att göra här,
som vanligt missar "feta tillverkare" gammal kunskap, vidare kan "feta tillverkare" ha ett "inte uppfunnet-här" syndrom.
Precis som i databranchen driver amatörer utvecklingen framåt.

En annan grej är att renovera en gammal scott där man kanske modifierar detaljer ( som att byta selenlikriktare till si-dito)eller anpassa för rör som går att köpa. Här vill man inte ändra utseende utan egentligen bevara för framtiden.
Tyvärr ser jag att många människor förstör klassiker av oförstånd utan att tillföra något. Men det är en annan sak.

Tackar för input, so far. Jag tycker vi kan fortsätta diskutera lite - skapa balans här på forumet.

Och visst, småtrix är en sak: t.ex. att ändra gridstoppers, fixa ställbar bias eller individuella katodmotstånd etc. - eller rätta till rena felaktigheter. Men mig veterligen gör majoriteten ofta en himla massa annat som inte direkt faller under den kategorin. Modda för moddandets skull, eller modda för att den stora communityn för det mesta uppmuntrar till det.

En dimension som Alex är inne på, men inte nämner ordagrant, är ju den estetiska. Jag får ont i hjärnbarken när jag ser människor med absolut noll estetisk skill riva och bygga om i både dyra klenoder och sådant som klassas som vintageöverskott. Det, däremot, är en svårare diskussion att ta sig an och förmodligen rätt fruktlös.

Jo. Men många amatörer missar också "gammal kunskap" - t.ex. att ofantligt många lösningar från slutet av 1950- och början av 60-talet fortfarande står sig galant.
Jag vet inte hur många kopplingar det faktiskt finns som kan verka okonventionella, rent av obegripliga, men i själva verket är smarta.

Men jo, allt kanske måste glömmas och återuppfinnas/återupptäckas. Som hjulet.

Om vi talar om innanmätet är det för mig helt ointressant om det är estetiskt tilltagande eller inte. Därav lägger jag aldrig vikt på att mäta kablar på millimeter, dra dem i de snyggaste färgerna och med de rätaste vinklarna. Innanmätetet ser man bara när man på sådana här forum ska skryta om hur snyggt man dragit sina kablar.

Rent ekonomiskt är det dessutom ofta inte så bra, värdet sjunker väl oftast...

Designen på gamla 50-60-talssaker är ofta spännande och håller helt med om att det synd att sätta borrmaskinen i fronten.

Sedan är ljudidealen helt annorlunda idag och för 50 år sedan, man kan ha en fundering om stärkarna ska stå oanvända pga att de inte låter "rätt" eller om man med ibland små medel kan uppdatera till dagens ljudideal.

Själv har jag gjort båda ytterligheterna, helrenoverat ett Dynacordeko till i det närmaste exakt nyskick och å andra sidan totalt byggt om en gammal Fender D Showman ("Monstret" i tråden från förstärkarträffen i Trollhättan nyligen).

Båda projekten har sin bakgrund. Kan väl säga att jag idag troligen inte börjat bygga om Showmannen, men det började redan 1983, då förstärkaren var sex-sju år gammal. Dvs inte alls något vintage, utan mer något på väg ut.

Jag lade då till ett rör extra, som jag borrade hål för i botten av chassit mellan V1 och V2, på sniskan lite. Dvs ett senare vintagevärde får man väl säga var förstört till stor del redan då, långt före det kunde komma ifråga.

Sedan runt 2006 började jag fnula runt för att få lite bättre ljud på saker och ting men aldrig rört faceplaten. Däremot använt ingångsplugghål för pottar, allt det är dock reversibelt. Alla komponenter jag bytt ut har jag sparat separat från andra komponenter.

Det är säkert så att värdet är betydligt mindre för gemene man med alla mina moddar, men för min del är det en mycket värdefull förstärkare.


Jag har två till projekt på planeringsstadiet där jag ställt frågan här på forumet om det är hädiskt att bygga om två Dynacordstärkare, med transistorförsteg. Allmänt har åsikten varit "Go".

Den ena har jag faktiskt planerat att enbart renovera sånär som på att en av de fyra kanalerna ska justeras i värdena till att passa bas.

Den andra med helt ny preamp med rör enbart. Eftersom fronten på en Dynacord från tidigt 70-tal är mycket lämplig att ändra på, finns massor av hål för pottar samt att man kan göra en ny faceplate av plexiglas och papper som täcker de man inte behöver, behöver det inte borras några nya hål. Går dessutom att återställ exteriört om man vill.

Dessa förstärkare är ca 40 år gamla, men jag vet inte om jag tycker att de är så speciella att det är fel att modda dem. De kommer annars inte att bli använda, och de finns vad jag förstår i stort antal.

Ett annat exempel som är lite tudelat;
Jag gjorde för ett par år sedan en kul "modd" av en nästa 50 år gammal Levin orkestergitarr, monterade mikar i den, borrade hål i locket och en massa andra hemskt...

MEN; gitarren jag moddade, en Levin 330 levererades 1966 dels som helt akustisk, dels som elgitarr.
Elgitarrvarianterna är idag ganska eftersökta, det är mycket bra gitarer, med en kvalitet som ligger väl i nivå med de amerikanska motsvarigheterna i träval m.m. Solitt granlock och solida lönnsidor och botten, i stället för plywood...

Eftersom fått otrolig GAS på en sådan, och de knappt fanns att köpa gjorde jag helt enkelt så att jag köpte en akustisk och byggde om den till en elgitarrvariant av samma gitarr, med samma specar och utrustning som den skulle haft om den såldes som elgitarr 1966.

Det fanns t.o.m en förstärkning klar för kabeljacket, bara att borra hål och montera!

Jag ställde frågan på ackegura-forumet innan jag körde igång, svaret jag fick var att de flesta tyckte att det var bättre att ett instrument användes än att det bara hängde, samt att de gitarrerna inte hade så gott rykte som akustiska pga lite liten kropp. Passar bättre som elgitarrer...

Resultatet blev en gitarr med rattar som var från ca 1966, mikarna var nygjorda kopior m.m. Det var mao som om den aldrig varit något annat än elgitarr... lite knepigt att kategorisera, eller hur? Kan tänka mig att vissa anser det extremt hädiskt, ungefär som att bygga om en LP 1955 Custom till en -57 med en fräs och några PAF-mikar.
Men, samtidigt såldes denna modellen just det året (och flera andra med för den delen) både som akustisk och elgittar.

En byggtråd från det, eftersom jag aldrig skapat någon på detta forumet får jag bidra med något annan läsning på nattkröken. http://ackegura.proboards.com/index.cgi?board=build&action=display&thread=9413&page=1

Mmm.
Håller i stort med dig Lennart. Det som e nytt...eller det som e bedagat å trasigt å annars kanske hade gått till skrot,who cares.?
Låt oss hålla isär begreppen lite..för hur vi än vänder å vrider på det handlar det om materiella ting.

Sant e att inte ens jag kan med å leva rövare tex i en skitfin gammal -72a SF Twin. Där går gränsen. När jag tex varsamt kikat över en -69a 50w Plexi som ngn FULLKOMLIGT våldat utan rim å reson kan även jag tycka det e trist..visst. Men primärt då eftersom de maskinerna så starkt tillhör vårt musikarv.(Nope...aldrig varit Elvis fantast... E för ung för det med mina ~50 år !)

Däremot Lennart..talar vi tex gamla Dynacorder..DNS´er...FBT´er...osv osv,som det finns i drivor i svenska stugor.. Ärligt sagt,där anser jag kanske inte helt otippat att det e vettigare att det tas tillvara å används än att det regelrätt faktiskt går till tippen,vilket ofta är alternativet.
Mao så är det tyvärr så att mkt av "do or don´t" hamnar på plattan där det står markerat ekonomi och/eller ekonomiskt värde.

Sen skall sägas att jag ärligt och innerligt tycker att detta med bevarandet ibland går för långt. Även om jag tex gillar gamla bilar så inte fan spar jag däcken som e fulla med torrsprickor eftersom de e från 1962. Givetvis inte,eftersom den handlingen skulle vara att utsätta även andra för fara när jag använder bilen. Samma med torkarblad,div slitdetaljer som kulbultar,styrändar osv osv osv. Så? Var går gränsen?
Tror nog att ngn unversell gräns inte går att sätta men ETT sätt att betrakta saken e som jag ser det utan tvivel att oavsett vem som tillverkat rörisen ifråga.....där har nog det med samlar eller antikvitetsvärde aldrig varit ett ledord. Sannolikt e att maskinerna vi ibland bevarar å en del rent av närmast dyrkar ngn gång satts ihop av folk med lite kunskap i ambition att ngn med kunskapen att spela i sin tur skall kliva upp på en scen å rocka skiten ur folk.
En aspekt som jag anser MINST lika viktig som detta med "original talibanin" (som jag inte i NÅGON form pekar finger kring).
Saken e bara den att vintage snacket ibland i min mening blir onyanserat. Å jag står fast förankrad i att det är bättre å roligare att gamla saker används istället för att de slängs å sedermera pressas.
Att ta vara på den formen av maskiner...det e fanimig hotroding at its finest det.
Så..
Nope.
Modda för moddandets skull har iaf aldrig varit,å lär aldrig bli,drivmotorn i mitt fall. Drivmotorn för mig e användbarhet,å visst...ljudidealen har förändrats tex sedan tidigt -60tal. Däremot..har ganska lite förändrats sedan sent -60tal så jag tror inte man behöver vara så nervös för att det man gör blir utdaterat i en hast.
Å nope.
Kommer sannolikt svara nej om ngn ber mig fullkomligt köra över tex en skitfin Twin eller en Plexi i framtiden med.

Kloka ord! Kan bara hålla med.

Med risk att låta lite känslokall kan man väl resonera så här:
Blir det billigare och bättre att använda delarna från en gammal stärkare så go ahead! Annars köp nya delar/ngt kör och bygg från början.

Fast riktigt så enkelt är det inte.
Det finns många fördelar med modda i en äldre stärkare framför bygga nytt.
En fördel är att man har ett fungerande "koncept" att utgå ifrån och i vissa fall bättre trafos som inte finns i dag.
Men den springande punkten är vad som är lagligt och vad inte är det!?
En hemma byggd stärkare får man egentligen inte spela ute med, även om allt är nytt och gjort som en clon på något som redan finns.
Ändrar man i något som en gång varit "godkänt" så är reglerna annorlunda (om jag förstått den gode Alex rätt).
Vill tro det är inte för inte som Folkesson väljer att modda i existerande stärkare än bygga nytt från grunden, vilket enligt mig borde vara med tidsbesparande, med tanke på hur lite det blir kvar av originalet när han gör sina större modds.

Bra poäng

Um, skrev kanske lite otydligt, det kanske inte framgick att min åsikt är i likadan som din i detta fallet, jag skrev:

" Dessa förstärkare är ca 40 år gamla, men jag vet inte om jag tycker att de är så speciella att det är fel att modda dem. De kommer annars inte att bli använda, och de finns vad jag förstår i stort antal."

Kan väl dessutom säga att jag mer och mer börjat fundera på att skippa tanken på att renovera den ena till ursprungsmodellen, då det är fyra kretskort med massor av kondingar att byta. Jag har köpt allihop kondingarna, på så sätt är det "kört" men de kan ju gå att använda till annat, även om det är ganska låg spänningstålighet på många av dem...

Frågan är som sagt vad jag kommer att använda en fyrkanalig sång/musikinstrumentförstärkare på 80W till? Dvs om jag renoverar rakt av. Annars är det tänkt att främst ha till basförstärkare, men transistorförsteg är nog inte så kul...