Exakt. Jag nämnde honom inte för jag tog för givet att nån annan redan gjort det.
Modellen togs fram exklusivt för honom. SG står för Small Guy.

Modellen togs fram exklusivt för honom. SG står för Small Guy.

+1

Michio Kurihara? någon?

Balla McLaughlin doftande grejer där!

Minns att jag läste i en gammal gitarrtidning att Clas körde på en SG genom en Fender Bassman tidigt i sin karriär, då han lirade jazzrock.
Kan det ha varit med Soffgruppen?

Ja, det var på min Les Paul-SG 1961 han körde på i Soffgruppen. Den hörs på Soffgruppens första och enda platta Greatest Sits. Och det var en äldre Fender Bassman 30w som var förstärkaren. Förstärkaren köptes sen av Jocke Salmins i Motvind, och jag köpte gitarren som kallades Brorsan. Orsaken till namnet var att det var den första riktigt fina gitarr som Yngström köpte, och när det sen blev ganska många fler, blev SGn Storbrorsan till de senare. Förkortades snart till Brorsan, som den heter fortfarande.

Kul, jag har själv en tidig 61 SG (Les Paul Standard) , och min 55 LP jag hade var Yngströms gamla paddel som han hade med Sky High på 80-talet. 'Gamla Bettan' hette den tydligen , oklart om CY gett den namnet eller ägaren efter

Vintagevärlden i Sverige är liten och trevlig !

Ja, den äldre och slitna Les Paulen minns jag att jag såg Clas spela på. Men jag spelade själv aldrig på den.

Har vi nu sagt Soffgruppen och Greatest Sits så får man ju visa hur det lät, med Les Paul-SGn i Clas´s händer. Pierre Svärd spelade keyboard, Anders Kjellberg trummor och Matz Nilsson bas.

http://www.youtube.com/watch?v=dC0F3ZdB2hE

Vafan?! Det svänger ju!

Rolig info här! Jocke Salmins (och även Janne Brynstedt) stod för smakfull ton, vibrato och balla licks. Lyssnat mycket på dem båda och inspirerats.
De skaffade väl Les Paul Deluxe som de bytte ut minihumbuckermickarna mot fullstora humbuckers i?
Tycker det är fruktansvärt bra gitarrljud på andra Motvind plattan, men jag gissar att de körde på Marshall i studion då. Låter lite så.

Jag kollade med Jocke och han mindes att de körde på SG först.och att de båda sen bytte till Les Paul Deluxe och Marshall. Pickuper mindes han inte. Det är väl upp till nördar som oss att hålla reda på sånt.

såg honom på en fritidsgård i Lerum typ -78, och då körde han på en strata och en 4-hålsmarshall med checkerlåda. Lät bra det med!

Utan pedal?
Jäklar, det måste ha varit hög volym då!

Men låt oss återgå till trådens tema: SG.

Och inte vilken SG som helst, utan min Les Paul-SG 1961.

Enligt vanligtvis välunderrättad källa (i detta fall Bosse Stenholm som spelar bas här) spelar Clas Yngström på samma gitarr även på denna ädelprog-låt av Röda Ropet från 1975. Gissar att riffet, som är ganska tufft, gjorts av Yngström? En annan källa påstår att Clas använder en Les Paul Junior 1956, men det låter kanske inte som en P90-gitarr?

http://www.youtube.com/watch?v=6A8iA4MmvUo

Edit: nu pratade jag med Clas Yngström om denna låt och han menade att han använde en Les Paul Jr 1960, med en enda P90 pickup. Så fel man kan ha.

[/quote]

Okej att man kan samla på gitarrer, men detta är väl bara överdrivet?

En del musiker köpte på sig massor av prylar mellan typ 2000 och 2007 när det bara steg i värde sjuykt mycket typ 20-30 % varje år.

Bättre än att snorta upp pengarna i alla fall....

Mike Leaf: får man fråga om du fortfarande har kvar Gamla Bettan?

Gamla Bettan hade jag i 10 år c:a , den är nu i gott förvar hos en annan Bojare!

Gitarren gjordes först om till Sunburst av Jogan Gustavsson i Malmö på den tid den bodde i lund , den hade då redan byggts om till stora HB, dock hade den fortfarande Stoppstallet kvar , ungefär som Jeff Becks Oxblood.

Jag lät sen Adlib sätta dit ett 58-60 style Tuneomatic och stoppstall istället och tryckte i 2 PAF mickar i den (satt Duncans när jag köpte den)

Det var ytterst nära att denna också hamnade i Hivespojkarnas samling , innan jag köpte den så såldes den men med 2 dygns ångerrätt, vilket sen nyttjades. Varför vet jag inte , var kanske ett impulsköp.

Jag bytte den mot min 61 SG + pengar med en kompis som sen sålde den ännu en gång nyligen.

En stark anledning varför jag skulle kunna tänka mig en SG. Fast frågan är om de där svajen finns idag...

http://www.youtube.com/watch?v=2JJd_uvlvsk

'sideways vibrola'

Dom är/var ju inte så populära direkt spelmässigt , ersattes ju redan andra året 1962 så de flesta har stallet utbytt.
Gibson har diskuterar en reissue med detta stall men jag tror aldrig det blev av.

Finns ibland att få på Ebay , men kostar ju en del då de riktar sig till de som vill återställa en 61.
Min 61 har Bigsby orginal vilket jag är mer nöjd med.

Vilken SG ska man satsa på om man vill komma nära Claptons Cream SG och inte har råd att köpa en vintagegitarr?
Behöver naturligtvis inte ha "The Fool" looken, men soundet och spelkänslan.
Några utav mina absoluta favoritgitarrinsatser i alla kategorier är inspelade med just den gitarren.

SVÅR fråga.... en 61 Reissue av nyare stuk eller Historic reissue kommer du nära med till vettig peng,
MEN dom har ju inte svaj! Och det är varken enkelt eller billigt att eftermontera (Vibrolan)

Nyare Standards har i min mening 'fel' halsvinkel samt att mickar måste bytas ut.

Gibson gör nu en 'SG Original' med mellantjock hals och svaj som inte är Custom Shop, men den kostar ju ändå en slant.

ALLA SG låter SG så det är mer vilken spelkänsla man vill åt och om man vill ha Svaj ,

ALLA Vintage SG hade ju svaj i någon form (utom mindre antal Juniors och Specials med bara stopp) !

För mig går SG utan svaj bort helt.

Håller med om att svaj bör finnas på en SG. Och inte enbart för svaj-funktionen, utan för att Les Paul-SG ursprungligen gjordes med ganska tunna slimtaper-halsar, lätta kluson tuners, och med ett någorlunda tungt svaj. Gitarren blev då ganska välbalanserad. När man sen satte på tjockare halsar, tog bort svajet och ibland fick på Grover Rotomatics som är lite tyngre än klusons, så började modellen bli känd för "neck-dive" som amerikanerna säger.

En bra RI modell tycks vara RI -61, som är ganska lik den ursprungliga SGn. Derek Trucks spelar på en sån. Svajet är tydligen urkopplat, men sitter ändå kvar.

Visst låter Derek Trucks RI 61 helt enormt:

http://www.youtube.com/watch?v=5FlOJXL4j6k

Köpensugen blir man ju inte, men det är säkert bra grejer.

/Magnus

Detta förstod jag inte , Du håller ju på med Ibanez så det är klart Du inte vill ha en Gibson SG
eller hur menade Du exakt ?

Den "SG Original" modellen har jag kikat lite på. Den har ju George Harrison style Vibrola. Maestro?
Verkar även ha cirkulerat en Historic cherry SG (dock utan svaj) här på bojen. Såg att den ligger ute för 13500 nu, men man blir ju alltid lite nojjig och misstänksam när en gitarr har bytt ägare relativt ofta på ganska kort tid. Vet att du Mike har poängterat förut att gitarrer i allmänhet handlar om att hitta ett bra ex, och SG är inget undantag.. Jag har provat SG som bara haft attack, men inget häng och resonans. Och provat SG som har haft bättre häng än en Les Paul som stått bredvid i musikaffären. När jag hör Claptons SG låter det inte som att han hade några större problem med sustainen.

Här måste jag nog lite grann komam den gamla klyschan att det 'sitter i fingrarna'.

Men visst varierar det på olika modeller och exemplar hur de låter och känns , man måste testa sig fram ELLER skaffar man
den coola gitarr man vill ha och tämjer den elelr lär sig leva med dess svagheter och styrkor.

När man shoppar vintage får man nästan aldrig 'välja ex' , men de flesta är dock bra!

Här tror jag många går bet, och tänker -nä fyfan, det där var inget för mig istf att jobba med det de har. Hur många gitarrer har man haft som vart WOW direkt ur caset? På mina 37år som gitarrist har kanske hänt en gång..... Finns ju hur många stories som helst om alla gitarrgudars instrument som är i princip ospelbara för den utomstående!

Jag hade SG som drömgitarr (den är snyggast och Angus Young är en av mina hjältar) tills jag synade några närmare och kändes tyvärr helt fel i mina händer.

Men så prövade jag en Les paul som hängde på Bergströms Musik i Hudiksvall. Nästan självspelande och mjuk. Så nog kan man hitta någon direkt ur lådan Plexiglas.

Precis vad jag känner, tänkvärt...

Lättspelat är heller inte det man vill ha i längden, en rallybil är inte direkt lättkörd. Jag gillar mina 6 vintage SG för det dom är , alla är lite olika , låter lite olika och det är DET
som jag tycker är kul, inte att alla ska vara lika.

Den snyggaste är inte alltid den smartaste , den trognaste inte alltid den man vill ha osv.....




skulle faktiskt köpt en SG Original om de hade funnits i svart.