jag vill också säga ngt här men har i likhet med alla andra inget mer att tillföra i denna tråd

Jag hade lackat ur för länge sen.

Crimson är väl polack?
Hursomhelst.....om han nu sabbat din gura så är det ju bara för han att erkänna det och sälja alla prylar han har eller låna av morsan/banken o betala tillbaka allt som han är skyldih. Kan det vara cirka 40 tusen?
Bara bita i sura äpplet crimson och man up som man säger. Ynkryggar som håller sig undan och ljuger är fan det pinsammaste som finns.
Gör det rätta nu och be tusen ggr om ursäkt till anders och kompensera honom ordentligt för din fuck up.
Ursäkta min svengelska men har just varit i Las Vegas i 10 dagar och blivit bananas i huvet.

Hade egentligen tänkt låta bli att skriva i den här sorgliga tråden, då det skrivits alldeles för mycket redan, men kände att jag ville kommentera detta inlägg.

Helt klart är det mer synd om lackeraren än om gitarrägaren. Han skäms ju så att han inte vågar visa sig. Tänk efter lite. Vem av dem hade du själv velat vara om du fått välja? Gitarrägaren har i värsta fall blivit av med en (visserligen dyr och fin) gitarr. (Men jag tror inte att den på allvar är så förstörd att den inte på något sätt kan bli fin igen.) Lackeraren har förlorat hela sin självbild. Från att ha varit en uppskattad och bussig bojare som gör snygga lackjobb, helst i Sherwood Green, har han blivit en misslyckad sopa som inte vågar visa sig.

Kolla in tråden där han berättar om projektet. Kolla in hur han med stor entusiasm tar sig an arbetet, lägger upp massor av bilder och bjuder på sig själv. Helt klart har han tänkt att slutresultatet ska bli jättefint. Och på något sätt måste väl ändå tanken räknas?

Jag har själv en gång misslyckats kapitalt med ett åtagande, och min känsla var ungefär att jorden hade gått under. Jag ville helst inte visa mig. Till min förvåning hade alla inblandade full förståelse. Jorden hade inte gått under och det hela gick att fixa, trots allt.

Det lackeraren behöver inse, är att oavsett vad som hänt med gitarren, så blir ägaren gladare av att få veta det. Inget sorgligt besked är värre än ovissheten. Och jorden har inte gått under. Lycka till.

+1

Skillnaden verkar vara att ni tar den här forumgrejen på betydligt större allvar än vad jág gör.
Hur många här känner till "lackerarens" riktiga namn och har träffat honom på riktigt? Ett tiotal? Hur många här känner "lackeraren" personligen på riktigt? Troligtvis ingen av ljudbojens medlemmar.
Det jag vill komma fram till är hur mycket han egentligen behöver skämmas för någon "IRL" då det uppenbarligen funkar jävligt bra att bara sluta hänga på ljudbojen. Jag är övertygad om att "lackerarens" liv tågar på precis som vanligt utanför detta forumet. Det gör däremot inte andersozzys.

För övrigt håller jag med Spindeln.

+1

Jag vet inte hur det ser ut i din värld, men i min så har jag svårt att hålla med dig. Vems beslut har gjort att han har hamnat i denna situation, jo HANS EGNA, ingen har tvingat honom att helt plötsligt avsluta all kontakt med mig. Jo jag har "bara" förlorat en helvetes massa pengar, som i min värld är svåra att få tag i. Hur/om den är förstörd vet jag ju inte då han "försvunnit" Vem ska stå för kostnaden med en ev. lagning eller dyl. du kanske tycker att det ska ligga på mig då det är så himla synd om honom och han då inte ska behöva belastas med det?

Det är oerhört barnsligt och omogen sätt att "lösa" sina misstag på och jag är väldigt förvånad att han kan få någon som helst empati i denna affär faktiskt. Men samtidigt ligger det ju helt i linje med resonemanget " Förövare - offer" i Sverige. För jävligt.....

Anders

Det är nog ingen som tar hans parti, sympatierna ligger helt klart hos dig, Anders. Men för ordningens skull så finns det två sidor på myntet. Min gamle far säger ofta: "det bästa sättet att aldrig göra några fel är att försäkra sig om att inte göra någonting alls". Vi är alla människor - men det ursäktar inte på något sätt lackeraren att "göra en struts". Det finns en tragedi även utifrån hans perspektiv, även om det kan vara svårt att se det. Men han borde absolut göra det enda rätta - att göra rätt för sig, så att din skada blir så liten som möjligt. Lycka till!

Äntligen kom sanningen fram. Det är ett jäkla daltande och tycka synd om. Det var förstås lite det min kommentar om fritidsgård handlade om.
I övrigt så är det nog inte så jäkla synd om honom för det är inte mer än ca en månad sedan jag fick en förfrågan om jag hade någon SG till salu.

Äsch, du kan ju alltid trösta dig med att det är såhär man fåt över 18000 posts...
Snart är klockan förbi tolv (12:00), och då är det väl onsdagsskål?

Tro mig, ingen hade saft något om det vore sina egna grejor han experimenterade på. Det är inte det det handlar om i detta fallet, att man inte ska våga misslyckas.

jaha, nu får jag en post till då. Du har nu varit medlem i drygt en månad, postat 20 gånger och redan hunnit bli otrevlig. Det är ju däremot lite ovanligt

Så handla gitarrer har han tid med, stackaren?

det kom ju en "förlåt- det är synd om mig"- tråd för en tid sedan där han skulle förklara sig inför Andersozzy. Ingenting i den texten handlade om vad han pysslat med sista året, utan beskrev bara varför han inte svarat på mejl sista tre veckorna. Jag ville skriva "-Jaha, vad har du pysslat med de resterande 7-8 månaderna?". Jag lät dock bli med risken att bli uthängd som hjärtlös. Att hans morsa varit på sjukhus hade ju absolut ingenting med någonting att göra!!

Det är skillnad på att tycka synd om, och att ha förståelse för en situation som uppenbarligen har blivit för svår att hantera. Själv har jag träffat mannen i fråga, handlat med och av honom, både hjälpt och fått hjälp, och naturligtvis skapat mig en uppfattning om en ung kille, inte alltid fullt erfaren, men med gott uppsåt, och en kärlek till allt som har med gitarrer att göra. Jag tror inte för ett ögonblick att det finns något beräknande i hanteringen, någon plan att blåsa Anders o.s.v. Det har helt enkelt gått snett, antingen med gitarrprojektet, på ett personligt plan, eller båda. Hur som helst finns det ingen annan hederlig väg att komma ur ett sådant här läge än att inse fakta, komma överens med Anders på ett sätt som gör Anders skadeslös, och att gå vidare med vetskap om att man har gjort rätt för sig, även om det gick åt helvete tidigare. Även om det är synd om en, är bästa vägen ur det att göra rätt för sig. Som någon skrev ovan, är omgivningen rätt förlåtande, bara man erkänner sina misstag, och gör sitt bästa för att ställa allt till rätta.

Man kan ändå tycka synd om en person som begår misstag, och har svårt att reda ut det. Jag gissar att mannen är rätt bedrövad för detta med Anders LP, om inte det finns andra problem som är värre. Ändå finns det inget vettigt alternativ annat än att försöka göra rätt för sig. Att få honom att ta mod till sig görs nog bäst via en dialog mellan Anders och honom, och vi andra gör bäst i att uppmuntra till det.

Att han letar efter en SG beror naturligtvis på att han sålde sin fina Custom Shop VOS till mig, och ibland ångrar sig. Jag ångrar mig inte ett ögonblick, det är en fantastiskt bra gitarr. Att orera om hans privata förfrågningar via PM eller liknande hör naturligtvis inte hemma här.

VARFÖR han letat SG är det nog ingen som ifrågasatt. Det är väl snarare så att framförallt kanske andersozzy undrar hur han kan ta sig tid till det mitt i sin misär då han rimligtvis borde ta tag i sina andra åtagande, som tex gå och lägga Andersozzys gitarr på bussgods i första hand.

Men du som verkar känna honom Kjelle, har du försökt kontakta honom?

Bekänn o bli fri!

Spekulation: gitarren går inte att visa upp i nuvarande skick, så vad gör lackeraren, kanske tar den till Polen och låter erfaren gitarrfixare rädda det som räddas kan. Så hade jag gjort.

Fast hade jag varit i Anders sits så hade jag nog velat se/höra vad som har hänt INNAN det fixas till(om vi nu pratar om trä/binding/band-arbete)


/Ronnie

eller så har han gjort det och polackerna har snott den av han så att
crxxxxxxn står där med rumpan bar.....

alltså... är det inte dags att stänga den här spekulativa tråden nu och låta rättvisan som anders kopplat in ha sin gång?

Det är väl helt upp till dig att inte fortsätta läsa i tråden?
Själv är jag sjukt nyfiken på fortsättningen i ärendet.

Ja, ta inte hjälp av hjälpsamma bojjare Anders!

Tråden bumpas alltså om 5 år, då lagmännens kvarnar malt klart.

Ja, jag har försökt nå honom, erbjudit min hjälp att återbörda gitarren t.ex. Jag kan inte säga att jag känner honom, det krävs mer än telefon och mailkontakter, samt att ses runt gitarraffärer några gånger. Det har fungerat perfekt, med tillit åt båda hållen.

Ett sån här ärende är extremt lågprioriterat, skulle bli förvånad om det kommer att hända någonting. I värsta fall kan det ju bli så att ord står mot ord.

Det är trots 30' ett alldeles för lågt belopp för att några större ansträngningar kommer att göras från "rättvisan".

För att förtydliga: Självklart ska lackeraren höra av sig och förklara vad som hänt med gitarren. Det skulle han förstås gjort för länge sedan. Och självklart ska han ta sitt ansvar och kompensera dig till fullo om gitarren kommit till skada eller kommit bort på något sätt.

Varför har han då inte gjort detta självklara?

Att stoppa huvudet i sanden är ett riktigt ynkligt beteende. Just därför tycker jag synd om honom. Själv skulle jag nämligen inte vilja vara en sådan ynklig människa. Att tycka synd om handlar alltså inte om att ursäkta någonting. Och givetvis är det synd om dig också. Men om jag blev tvungen att välja, skulle jag faktiskt hellre bli av med min finaste gitarr än vara en person som beter sig på detta ynkliga vis. Beträffande "en helvetes massa pengar" skaffade du väl en annan svindyr LP nyss, så det verkar inte gå någon direkt nöd på dig. Det går förstås inte att jämföra, men hur värderar du din egen självkänsla och ditt anseende här på Ljudbojen? Tycker du på allvar att det är mer synd om dig, om du tänker efter?

Lackeraren behöver inse att det bara blir värre ju längre han drar ut på det. Förr eller senare måste han ta mod till sig, ta kontakt och ta sitt ansvar. Annars förblir han en ynklig smitare resten av livet. Och i så fall tycker jag verkligen synd om honom.

Mja, att starta igång processen kan ju få honom att bli kontaktbar igen och motivera till att få avslut, för att det ska vara 'ord mot ord' så måste han ju tex yttra sig. Rättvisan mal ju långsamt framåt och et enda man får ta i åtanke är att det är mer kostnader som tillkommer, dessa ska ju i slutändan drabba den som orsakat spektaklet men måste lägags ut i förskott med förhoppning om att få tillbaks.

Jag tycker nog också att det kanske spekuleras lite väl mycket om vad som hänt och det är ju eg oväsentligt , starta en stämning till rättsliga åtgärder och avvakta lite vad som händer, denna diskussion på nätet har ju inte lockat fram någon reaktion , kanske blir tvärtom.

Finns ju ingen annan framkomlig väg om han inte är kontaktbar.

Första steget tycker jag ska vara att återfå gitarren , därefter kan det ju komma ett ekonomiskt krav som kan gå samma väg.
det blir ju som två separata spår som kan köras var för sig.

Det blir väl inte ord mot ord då "lackeraren" har lagt upp trådar om det här, dvs det finns svart på vitt att han har mottagit gitarren för att utföra ett jobb på den.
Det är ju bara att skärmdumpa och ge till polisen.

Det där var riktigt lågt att ens ta upp i sammanhanget.

just det jag pratar om i mitt senaste inlägg. Diskussionen börjar spåra ur i grundlösa spekulationer, antaganden, pajkastning osv, som inte tillför ämnet ngt annat än löje. Onödigt.