Kul!
http://www.youtube.com/watch?v=UHOdXWLr ... dded#at=21

Tackar!

tack härifrån också, kul och intressant!

Mycket bra!

Tack för tipset. Har faktiskt aldrig sett gitarren på så nära håll innan bortsett från bilder.

Finaste på länge! Blev nästan lite rörd

Underbar video. Han var rätt vänlig i orden, men det kändes som han tyckte Gary Moore var en riktig skitstövel. Så var det kanske.

Jag har inte spelat min Les Paul på rätt länge, men nu åkte den fram igen efter att ha sett detta!

Hoppas Du känner till mer om hur denna affär gick till! Detta är en av de mest infekterade affärer som genomförts
med en så känd vintagegitarr (som jag känner till i alla fall)

Den har ju bytt händer ett antal ggr sen Moore släppte den också för några år sen.

Jag har inte hört vad han har att säga i videon , men kan ju börja med hur det påstås ha startat

GM låter veta diskret att han kan tänka sig sälja gitarren till en privat samlare , villkoret är att den inte komemr i cirkulation
och att man INTE ska göra business på den , att den ska bli ett cirkusföremål.

Första köparen , en high end musikaffär i USA påstår att man har en sån anonym köpare man kan förmedla gitarren till

Gitarren hämtas personligen i London av ägaren till musikaffären.

Så längt är alla överens

Sen påstås den 'anonyme samlaren' (som kanske inte ens fanns?) ha hoppat av. Och istället läggs gitarren ut ÖVERALLT på affärens website med prislapp , mittuppslag i Guitar player , alla mässor i USA.....

GM kände sig enl nära källor mycket upprörd över detta och ville tom ta tillbaka gitarren.

Det gick så långt och illa att den såldes till en känd sångare gitarrist (Melvyn Franks) och Gibson gjorde en MF reissue på den då man hade varken GM eller Peter Greens tillåtelse att använda deras namn.

Sen har den vandrat vidare.......

Så är den historia jag vet om försäljningen i alla fall.

Fin liten film. tack!

Egentligen lustigt att det blivit så mycket ståhej över just denna gitarr. Det sägs att Peter Green gick och köpte den efter att ha hört Eric Clapton spela på en liknande. Men PG gillade inte sin; halsen var fetare än Claptons, som nog var en 60ia, och gitarren kändes lite gammaldags, har han sagt i en intervju. Jag hörde Green spela på den i slutet av 60-talet, då Fleetwood Mac spelade på Orange-förstärkare. Bra sound, men man ramlade kanske inte baklänges. Hörde Clapton spela med Cream på en Les Paul genom två Marshall-stack i februari 1967. Då var Clapton på topp.

Läste nånstans att han själv tyckte inte gitarren var magisk, den funkade knappt

Tackar för filmtipset. Alltid intressant med filmer om legendernas gitarrer & stärkare m m..

den funkade ju fint med GM, ingen artist har väl blivit SÅ intimt förknippad med ett instrument som han. Möjligen EVH då.....

Gary Moore intimt förknippad med vad? Peter Greens Les Paul? Använde han den så ofta.
När jag tänker på denna gitarr tänker jag på den som Peter Greens Les Paul. Men jag är en simpel man

ja faktiskt, tror att många likt mig inte hade en susning om att den kom från PG förrän den var väl installerad i GMs repertoar.

Mest intressant var hans förklaringar i samband med att han spelade så man fick höra.. Visst, har aldrig tänkt mig Peters ljud så. Nu fattar jag, och tom känner igen det.
Ff tveksam till svagare HB's på LP.

Jag tror att hypen kring gitarren kom på allvar iom Still Got The Blues-plattan och covern på Stop Messin Around. En Fleetwood Mac-cover på Peter Greens gitarr blir ju någon superkonservativ metavariant av bluestalibanism.

Kul video att se men lite töntigt när man gör en magisk idol av en gitarr så där.
Snudd på att förringa gitarristerna som spelat på den, som om (eventuell) magi satt i gitarren och inte i gitarristen.

Vilket fint hus han byggt Benny, låt oss dyrka hans hammare.

/Magnus

Enligt någon intervju jag läste med Gary Moore var den ganska tungspelad men lät magiskt bra.

+1.

+1, -Vilken bra bild/bok/låt! Vad använde du för kamera/skrivmaskin/bastuba?
Magnus

Älskar glassfingers formulering! Måste tänka så hjärnan rinner ut men det gick bra
Det jag såg var en man som älskade en gitarr och dess historia men framförallt älskade han PG´s gitarrspel! Vi verkar inte se samma saker alltid

Ok, nu har vi vältrat oss i nörderier i över 10 år sen Planket sparkade loss.

Visst, den gitarren är bra.
Att GM är bra är ingen tvekan om.
Inte heller att herr Green är apostel i våra hus.

Men ...
Jag skulle inte låta/spela bättre med den guran än på min Vester.
Inte ni heller.

Men intressant är det.
Jävligt intressant, till och med.

Vem vet om vi ser samma saker alltid?

Jag tänkte inte bara specifikt på denna gitarr när jag skrev vad jag skrev, folk gör ju samma sak men SRVs strata, Van Halens röda, Brian Mays hemma bygge, Claptons Blackie osv osv osv, finns hur många som helst (och förstärkare också). Visst älskar folk gitarristerna men ändå ges grejerna de använde någon form av magistämpel, att det var magiska exemplar eller nått.

Det är inte fel att göra så om man vill det.
Men i mina ögon så sitter all magi i gitarristen och ingen magi alls ii prylarna, prylarna är bara de verktyg de råkade välja för att uttryka sig på. Hade verktyget blivit ett annat skulle säkert ljudet ändrats pytte lite, men magin skulle vara 100% intakt. Skulle man ge prylarna till en sopa skulle magin vara 100% borta.

Jag förstår historia i ett instrument, jag bryr mig bara inte om den.
Gitarrer är verktyg, inte ikoner.

/Magnus

Orkar inte riktigt kolla videon (mest pga dåligt internet haha).
Skulle någon kunna väldigt kortfattat förklara det intressanta med guran?

varför den får så mycket uppmärksamhet är pga att den ägts och spelats av ikoner som Peter Green och Gary Moore, massor av toner har kommit ur den via deras fingrar. Därav finns ett stort intresse av gitarren i sig.

Sen inte förglömma att det redan från start är den mest eftertraktade gitarrmodellen som tillverkats , en 1959 Gibson Les Paul Sunburst. Den kombinationen gör att det peakar för den del. Hade PG spelat in på en Hondo LP hade den fått visst intresse men inte av denna kaliber.

Gitarren i sig har GM själv sagt att han inte spelade så mycket på Greenie på senare tid. Den burst han använde mest , och på Still Got the blues var STRIPE en 58. Den gitarren har också en mycket lång och udda historia med rättstvister etc. Nu är både GM och RM (Ronnie Montrose) döda så det har väl lagt sig nu kanske.

Det var ju så GM själv resonerade och bytte en del saker på guran för att den skulle bli mer funktionell.
Intressant i sammanhanget är tycker jag att hypen kring 58-60 burstarna inte är ngt sentida samlarfenomen utan började redan i slutet av 60-talet när ryktet om dessa gitarrers förträfflighet spred sig bland de stora påjkarna, tex JP, Kossof, Marsden (han äger the beast sen '74), Gibbons, etc etc........

Det som somliga verkar ha emot dessa instrument verkar vara att de nu är DYRA. Grejen är ju att det var de redan i början på 70-talet. Marsden fick ju släppa iväg en hel hop av sina andra guror för att kunna lägga vantarna på sitt ex - han vill inte ens berätta vilka eller hur många.....

http://www.youtube.com/watch?v=oPTwl41091k

Jag är en sopa som blir bättre för varje uppgradering och skulle definitivt bli bättre av denna gitarr!! Dels för att det är en bra gitarr men ockdå p.g.a. det jag vet om den

FEL ! Den var nyligen ägd av en 'sopa' (vet inte exakt hur du definierar det) men magin kring gitarren
var helt intakt.

Den försvagas för varje gång den säljs runt , och är kanske nu värd 50% av vad den var när GM sålde den,
men den tonala magin i gitarren är oförändrad och lika åtråvärd oavsett vem som nu äger/spelar på den.

'The guitar does not know or care who owns it'