David Byrne (Talking Heads) har skrivit en intressant debattartikel i The Guardian om hur gratiskulturen på internet påverkar de ekonomiska villkoren för musiker och andra utövare av kreativa yrken. En del intressanta inlägg i kommentarsfältet också:

http://www.theguardian.com/music/2013/oct/11/david-byrne-internet-content-world

Märkligt, märkligt, hur musikbranschen utvecklats så att banden behöver betala för att spela (?!!)

Detta var en sak som jag såg för ganska många år sen (37), och jag bestämde mig då för att enbart spela vad jag själv ansåg värdefullt. Det senaste året gjorde jag tre frijazzkonserter, och tjänade sammanlagt 1000 spänn.

I is the win.

För en tid sen, det kanske var förra året, så skulle jag åka med Ryan Air från Säve till Stansted. På flygplatsen såg jag ett band som verkade ha varit i Göteborg och spelat. Tre av dem bar på en varsitt gitarrcase. Kul med att ett lite okänt band tack vare lågprisflyget kan åka till Göteborg och göra en klubbspelning tänkte jag. Jag mindes bandnamnet eftersom jag tyckte det var lite fyndigt; "Heaven's Basement".

Senare upptäckte jag att det var ett ganska stort band som låg 5:a på någon lista på Bandit, att de var med på yngste sonens Bandit-skiva och att de hade spelat med The Cult på Sonisphere och turnerade med The Darkness i USA.

Med andra ord ett etablerat engelskt band, som trots en del framgångar får kånka på gitarrerna som handbagage i den långa Ryan Air-kön, eftersom budgeten var för tajt för att betala "slipp-kön-tillägget".

Så det är nog som en del är inne på, d v s att det kommer i det närmaste vara omöjligt att försörja sig som bandmusiker även om man har framgång.

Jag hittar inte länken nu, men jag läste ett inlägg av Fish, där han i detalj gick igenom kostnaderna för sin turné som han är ute på just nu och där berättade han att roddarna får £100 om dagen oavsett om det är gig eller inte och att musikerna får £150 per spelning inkl mackor och dricka. Jag kan förstå att en av mina favoritgitarrister Frank Usher valde att inte vara med längre inför den här skivan och turnén, utan hellre stannar hemma och bygger gitarrer och skriver musik istället. (Fast jag hade i och för sig inte backat på att åka med Fish på turné... )

Marilliion (utan Fish) hittade ju annars på en fiffig finansieringsform, "crowd funding". D v s att fansen får betala inspelningskostanderna redan innan man satt igång och producera. Men det förutsätter förstås att man redan är etablerad. Men människan hittar nya vägar. Antagligen kommer Spotify och andra tjänster dra in mer pengar och då bli tvungna att betala ut mera och då löser ju hela problemet sig.

/CM

Vänta till dom kom fram till disken , Ryan Air är inte SÅ positiva till denna typ av handbagage, om dom ens lyckas checka in gurorna på bagagebandet så kostar det multum, mer än flygbiljetten.

Ryan Air åker man utan bagage. Har dom dessutom missat att printa ut sitt boarding card löser dom det åt dig vid disken, mot en serviceavgift på 49 € per biljett.

ja, väldigt välskrivet, här är väl essensen av texten:

The larger question is that if free or cheap streaming becomes the way we consume all (recorded) music and indeed a huge percentage of other creative content – TV, movies, games, art, porn – then perhaps we might stop for a moment and consider the effect these services and this technology will have, before "selling off" all our cultural assets the way the big record companies did. If, for instance, the future of the movie business comes to rely on the income from Netflix's $8-a-month-streaming-service as a way to fund all films and TV production, then things will change very quickly. As with music, that model doesn't seem sustainable if it becomes the dominant form of consumption. Musicians might, for now, challenge the major labels and get a fairer deal than 15% of a pittance, but it seems to me that the whole model is unsustainable as a means of supporting creative work of any kind. Not just music. The inevitable result would seem to be that the internet will suck the creative content out of the whole world until nothing is left. Writers, for example, can't rely on making money from live performances – what are they supposed to do? Write ad copy?

Jodå, de lyckades få in dem. Jag såg dem inte förrän i plåtbastun vid gaten. Jag åker en hel del med RA, eftersom det är de är de enda som flyger emellan Göteborg och en flygplats nära Cambridge. Men helt klart krävs det en viss rutin för att flyga med dem utan att bli irriterad. GItarrer verkar gå bra från Säve i alla fall, eftersom jag sett en hel del med gitarrer på flygen, men det kostar säkert en hel bunt Euro extra. Jag fick checka in två små trubbiga verktyg en gång och det har jag för mig kostade €40 eller så.

/CM

Du har helt missat "I'm in the band" som snurrat rätt friskt, och deras Rock'n'roll roll sålde ju inte litet direkt.

Tro man ska vara försiktig att koppla ihop denna fråga med internet/gratiskulturen. Som nån sa, det var likadant för 37 år sen...

Den gemensamma nämnaren här (tror jag) är hur stora (=populära) banden är. Det finns en mellanklass där banden s.a.s är för dyra i jämförelse med vad de drar in på liveuppträdanden.
Dra ihop en fyra veckors USA-turné för ett band som drar ca 500 pers på varje spelning och få det att gå ihop, good luck.

Om vi då förutsätter att bandet har management, promotor, någon roddare, ljud- och ljustekniker, PA (=lyx), hyr buss, flyger några gånger, bor på hotell, m.m., samt kanske hyr giglokalen på en del ställen.

Den som tjänar pengar i det bandet gör det inte från turnéerna. Och här kommer vi nu till det
som (jag tror igen) faktiskt är kopplat till internet (no pun intended...).

Nu ska farbror berätta en lång skröna till:

Ett hypotetiskt band (det hette Shining Spandex) förtjänade 1988 påatt det gjorde skivor som spelades i radio, några gånger i tv, och naturligtvis live (de är medlemmar i STIM och SAMI). Eftersom de ändå drog 500 pers i varje amerikansk stad, måste det bero på att deras musik även där spelades på ett antal stationer (främst powerballaden "I believe in myself" med b-sidan "Fly on the wings of angels) och folk köpte deras skivor. Royalties kom in, deras management kanske betalade dem en månadslön som även de icke låtstkrivande medlemmarna i Shining Spandex åtnjöt, sångaren hade redan köpt sin första merca när årets slutavräkning kom.

Om skivbolagsdirektören råkade ha en bra dag, beviljade han även förskott som bidrag till finansiering av turné - som var skivreklam tyckte han - och var han på alldeles strålande humör kvittades förskottet senare inte ens mot avkastning från skivförsäljningen.

Nu gäller det ett band vars medlemmar kanske är födda 1988 (bandet heter The Black Terror of Doom, deras största låt är "The Blood on Satan's Tomb"). Halva spelade de in i replokalen, resten pröjsade skivbolaget.
Turnén går till ungefär på samma sätt.
Deras musik spelas sällan på radio, men har fått en publik via nätet, specialtidningar osv. De ligger på samma bolag som föregående band. Tyvärr fick de inget förskott, men Vinlyjunkie har lova ställa upp som kombinerad roddare/mercförsäljare/backlinetekniker mot gratis resa och mat.

När de kommer hem börjar bandmedlemmarna (som naturligtvis har noll koll på det ekonomiska) undra när de ska börja få betalt för turnen. Management säger att de har dragit av sin del "men det blir ju liksom inte så mycket över efter såna här grejor".

Det tycks i varje fall som att sångaren och basisten fått 40 000SEK från Stim (basisten, som ju deltar i låtskrivandet har redan hunnit gå och fått vinterdäcken bytta på verkstad till sin Peupeot 308, 1887 års modell) , resten har fått skivroyalties om 1,75% andel från det knvarblivna nettot efter de 12800 sålda skivorna.

Dessutom kom även senaste avräkning från Spotify, där bandet spelat hela 340 000 gånger. Denna nettoavräkning uppgår till hela 600 SEK som ska fördelas och även till producent, förutom skivbolagen
Gitarristen slutar bandet för han råkar ha bostadsrätt, sambo och två barn att delförsörja, och att anbud på fast job hoa Anticimex.

Och här är ett (i mina ögon mycket mer intressant) svar på Byrnes synpunkter, från David Allen från Gang of Four.
http://north.com/thinking/david-byrne-spotify-stance/

"Here’s my take which I will try to make as succinct as possible: The Internet and Spotify (or any other streaming music service for that matter,) are not to blame for musician’s problems. It is hard for me to understand why intelligent men like David Byrne and Thom Yorke, along with David Lowery, do not appear to understand that we are in the midst of new markets being formed. I would also add that many journalists and media commentators don’t understand this phenomenon either. It is not about technology; it’s about systems and societal shifts. It’s also about music business bubbles. I must also point out that I have been wrong in my thinking and writing about Spotify in the past. After much debate and a reappraisal of my own stance, I have concluded that we can only look to what Internet and mobile users are doing or want to do, and then note how their actions drive technologists to provide platforms for them. Put very simply, that is how markets work."

"And does Mr. Byrne really believe that the Internet will suck all creative content out of the world? Surely that can’t be true, especially as the Internet allows for everyone to be a creator these days."

Nu handlar ju den diskussionen mer om distribution av inspelad musik, och mindre om turnerande som vi pratat om här. Men jag rekommenderar alla att läsa Dave Allens artikel.

tycker inte att det är ett dugg orättvist eller synd om honom.
vad är problemet egentligen? hur många dödsmetallgitarrister kunde leva på musiken i gamla världen då inspelad musik enbart distribuerades på fysiska medier? eller vilken annan musikgenre som helst för den delen.

Absolut inte , köpte den plattan på förhandsbeställning faktiskt, tycker däremot inte att I'm in the band' är någon av de bättre låtarna, har hört den någon gång på radion också.

Plattan i sig är ok med ett lite mjukare sound än man var van vid.

Hur mycket sålde plattan?

Sett siffror på 50-60 tusen för plattorna innan , High visibility och By the grace of god' vilket får ses som ok för ett svenskt band men internationellt låga siffror.

Problemet är väl att alla andra som är inblandade utom artisten (som är en förutsättning för att alla andra ska tjäna pengar) tjänar pengar på artistens musik. Ur artistens synvinkel bör det rimligen vara ett stort problem.

Dom flesta artister/musiker, börjar ju dock med just detta för att de älskar musik, inte som ett karriärsval. Det finns ju självklart folk som bokar, roddar, driver skivbolag osv också på samma villkor, men det är nog mindre vanligt. Framförallt när de kommit upp sig en bit storleksmässigt.

Musikern kan ju välja att inte turnéra om det påverkar ens ekonomi. Skivbolaget kan ju inte välja att inte släppa skivor, bokaren inte välja att inte boka band, roddaren inte välja att inte rodda osv. Det är liksom lite olika förutsättningar.

Som Du formulerar det så visst blir det ett branschproblem, borde gå att lösa genom att man budgeterar och låser en viss del av gaget till artisten. Då blir ökade ugifter en förlust som istället får täckas upp av arrangör/bokningsbolag.

Artisten vet också vilken inkomst dom komemr få innan dom åker iväg

Då kanske dom tänker om när dom planerar turneér.

Förutsätter ju iofs en fast gagesättning istället för omsättningsbaserad så det kanske inte är genomförbart, men som jämförelse när ett halvstort utländskt band spelar på klubb som tex debaser så har dom ju sitt gage oavsett om det är tomt i lokalen och arrangören tar smällen

Det är mycket riktigt andra tider nu. Idag är man så gott som alltid antingen konstnär eller affärsman om man spelar musik. Konstnären driva av att skapa, affärsmannen av att tjäna pengar. Vi man tjäna pengar på musik idag måste man bli lite av en multiinstrumentalist och bäst i världen på alla genrer. Då har man en chans att tjäna hyggligt för att överleva. Studiemusikern Tommy Dennander är ett exempel på detta.

Som varandes en enkel konsument i det här sammanhanget förstår jag inte riktigt problemet, eller kanske snarare varför just streaming skulle vara ett problem? Jag vet inte hur representativ jag är men innan jag skaffade ett spotify abonnemang så spenderade jag i stort sett inget (en generös uppskattnings kulle vara 1 skiva per år) på att köpa skivor eftersom det är ett dyrt och bökigt sätt att hitta ny musik på. Mitt bidrag till musiken bestod alltså mest av tv/radio licensen och ev motsvarighet från reklamfinansierad radio. Tv/radiolicens betalar jag fortfarande och reklamradio lyssnar jag på ungefär som förr (dvs inte jättemycket eftersom musiken är rätt trist där) men där jag förr köpte skivor för 200:- per år så betalar jag nu nästan 1200:- per år för spotify. Nån tjänar alltså, i detta sammanhang, en bra mycket större slant på mig idag än för 5 år sedan.

När jag läser David Byrne's artikel så verkar ju problemet inte vara pengarna som kommer in (den totala summan som spenderas på musik verkar vara ointressant i hans resonemang, lustigt nog) utan att de pengar som faktiskt kommer in stannar hos skivbolagen (som jag antar "labels" är?) och bara en liten del går vidare till artisten. Varför är det då streamingen som görs till syndabock när det uppenbarligen är kassa deals med skivbolagen som gör att artisterna inte får nått? Eller har jag missat nått?

Sedan är det väl uppenbart att han inte förstått hur mycket smidigare det är att leta efter ny musik på spotify än att surfa runt på olika hemsidor, men han har väl mer fritid att lägga på det än jag antar jag...

Utan att göra politik av det hela, men i vilken är bransch är det inte så?

Det är väl egentligen precis tvärtom?
Underhållningsbranschen, och kanske vissa idrotter, är väl de enda branscher där de allra bästa knegarna tjänar lika bra eller bättre än top management inom bolaget.
Ingen snickare, lastbilschaffis eller IT-tekniker tjänar väl så bra att de har råd att bjuda med högsta chefen på semester?

Omvänt så är efterfrågan av byggnader, transporter och digital kommunikation så stor att även som är ganska rejält mycket sämre än de allra bästa kan tjäna så bra att de kan skapa sig en riktigt bra tillvaro i stora delar av världen.

Lastbilschaffisen är väl iofs på väg ut ur den gruppen med tanke på hur lönerna dumpas när man nu börjar plocka in förare från fjärran östern för att bland annat kunna köra hem prylar från "tysken" för 150 spänn... Prylar som ligger under säljes på Bojen två veckor senare.
Häpp!

haha, ja stackars musikindustrin om det är som du säger.... hur många tommy denander finns det??? Fortsätter detta alltför länge riskerar ju branschen utarmas eftersom folk såsmåningom fattar att det inte ens är nån idé att försöka eftersom man kommer få stå för alla andras fioler samtidigt som man ska skuldsätta sig själv och offra ett framtida liv bara för att kunna framföra sin musik.

Liknar ju lite lärarnas villkor där man lägger alla skyldigheter på läraren, samtidigt som man anser att lärare har det så bra att de inte behöver ha betalt i proportion till vad de utför, man ska jobba för att det är ett kall, inte för att man behövs. Resultaten av detta börjar ju synas rätt tydligt nu, ingen vill bli lärare.....

Instämmer såklart i detta.

Det är vanskligt att generalisera utgående från sig själv.
Musikbranschen i stort har tjänat ungefär lika mycket hela tiden på dig, eftersom du lyssnat på radio och indirekt genererat royalties.
Andra köpte skivor för 2000:- för 5 år sen och använder nu Spotify i stället.

Spotify är inte roten till allt ont i sammanhanget, eftersom det delvis ersätter piratism.
Däremot antar jag - utan att ha siffror - att Spotify även ersätter skivor som faktiskt köptes för 5 år sedan. Nu använder t.ex även mormor och farmor Spotify i stället för att köpa Lasse Stefans senaste cd.

Därför fortgår trenden med att stora hit-artister fortsättningsvis drar in pengar, medan albumorienterade och mer obskyra artister fortfarande har svårt att dra in pengar. Spotify är bättre än piratism, men långt ifrån så bra som ett skivköp rent ekonomiskt.

Det där är inte riktigt förankrat i verkligheten. Alla parter du räknar upp har ett gemensamt intresse: ju bättre det går för bandet, desto mer pengar förtjänar de. Eftersom bandet är halvstort är det beroende av de övriga parterna.
Musikern kan inte plötsligt säga "nu slutar jag turnera, ni får försöka sälja min musik bäst ni vill".
Dessutom finns det antagligen en klausul i några av hans olika 50-sidors kontrakt med bolagen att deras åtaganden gentemot artisten upphör om något sådant skulle inträffa.

Fast om det finns en sådan klausul i avtalet kan det väl aldrig vara någon annans fel än artistens? Och naturligtvis finns det musiker som själva kan styra hur mycket, eller om, de ska turnera.

Samma sak gäller ju fördelningen av intäkter (från exempelvis streaming eller andra intäktskällor) - har man kommit överens om en viss fördelning kan man inte sen komma och hävda att den är fel. Eller ja, det kan man väl...men då får man försöka förhandla om den.

Har inga siffror, men nu är ju kanske radio inte dominerande som forum för att sprida musik längre...
I åldern 15-30 är det i princip inget aktivt radiolyssnande längre, men lik förbannat känner de flesta i den åldern till I'm in the band, även om inte Hellacopters är deras favoriter.
Min poäng var väl att det är inte stämmer att dom inte hade någon större hit, det är ju just vad den låten blev. RRID har gissningsvis sålt mer än de tidigare plattorna. Ingen gradering om det var den bästa låten på skivan.

Dom tappade kanske en del av sina tidigare fans, som trodde att dom glömt trampa igång distpedalen...

Har inga siffror, men nu är ju kanske radio inte dominerande som forum för att sprida musik längre...
I åldern 15-30 är det i princip inget aktivt radiolyssnande längre, men lik förbannat känner de flesta i den åldern till I'm in the band, även om inte Hellacopters är deras favoriter.
Min poäng var väl att det är inte stämmer att dom inte hade någon större hit, det är ju just vad den låten blev. RRID har gissningsvis sålt mer än de tidigare plattorna. Ingen gradering om det var den bästa låten på skivan.

Dom tappade kanske en del av sina tidigare fans, som trodde att dom glömt trampa igång distpedalen... [/quote]


Jag ska inte säga att du har fel, men personligen har jag svårt att kalla "I'm in the band" för en stor hit. I den sjangern en hit kanske, men långtifrån en Hellström hit, en Kent hit eller Veronica Maggio hit, och ljusår ifrån en engelsk eller amerikansk hit. I min värld måste en hit åtminstone nå Maggionivå för att kallas hit.

Känner mej tveksam till om några typ Östermalmstjejer i 15-30 spannet ens känner till denna låt. Det är ju gubbrock (och nu menar jag inte det som något negativt) av synnerligen traditionellt snitt.

EDIT.) Sorry för taskig citering

Hellacopters var ett kompetent band, men hade inget jättestarkt låtmaterial, var inte alls nyskapande, låg dessutom enligt min mening typ 10 år fel i tiden, tåget hade redan gått för denna typ av musik (rent kommersiellt då). Tycker nog Hellacopters fick skapligt betalt i fame för det dom var.

Ja Du satte mina ord i Kjelles mun

Trots att jag diggade Hellacopters riktigt mycket ,speciellt efter 98 när Strängen kom med så är jag benägen att hålla med dig, har alla plattorna och sett dom ett antal ggr live sen 94 och framåt.

Det var i min mening 1-2 låtar per album som var starka nog att gå som singlar.
Men det var ju också typiskt för hela LP/CD eran att oftast var en del låtar mer utfyllnad s a s.

Hellacopters var ju typisk credrock, dvs, musik för musikkonnäsörer, inte för vanliga topplistekonsumenter. Dessutom hade de ju en väldigt hög medelålder på sin publik. Musik för "gubbar" (då menar jag typ 30+, inkl mig själv) genererar ju inga riktiga hits. Man måste komma åt kidsens uppmärksamhet, OCH de som egentligen inte är så musikintresserade, utan mer ser musik som något man konsumerar i samband med fest eller i bilen.

Jag tycker de har två album som är helgjutna (payin the dues och by the grace of god), på övriga skivor finns det några låtar på varje som är riktigt bra..

Lite intressant i debatten;

"Svenska artister hotar lämna spotify"¨

http://www.dn.se/ekonomi/svenska-artist ... a-spotify/

Jepp, och den viktiga poängen är ju den som Per Herrey framför:

"Som det ser ut i dag så får Warner och Universal 90 procent av intäkterna när en låt spelas på Spotify. Per Herrey tycker att det vore mer rimligt att intäkterna delades lika.
– Jag vill betona att vi inte har något emot Spotify. Det är avtalen med musikbolagen vi vill förbättra, säger han."

Möjligen satte han sina ord i din mun, om man får vara petig.
Värst vad ni är kategoriska och pigga på att definiera vad som är en hit eller inte! Jag bara konstaterar ett par saker: Att radiohit är ett förlegat begrepp, eftersom Spotify eller andra streaming tjänster, eller nedladdning på mer eller mindre legala sätt dominerar för de flesta yngre. Av samma anledning är CD/Vinyl försäljningen inte heller helt relevant.
Samt att alla svenskar i åldern 15-30 som jag på något sätt träffar, känner till låten väl. Det är ju ändå rätt stort för ett renodlat R'n&R band nuförtiden. Gör man utsålda spelningar har jag väldigt svårt att tycka att man ligger 10 år fel, och att tåget gått.
Och för att återgå till frågan: Jag tror inte att utebliven skivförsäljning eller streamingintäkter var orsaken till nedläggningen av HC, då det åtminstone måste ha ökat efter RRID. Snarare efter att ha kollat deras turneschema, dom hann ju knappt stänga gitarrcasen innan det var dags för nästa gig på någon annan ort. Får man inte ett så pressat turneschema att gå ihop, kan man ju inte hålla på speciellt länge.
Det blev väldigt mycket fokus på Hellacopters, var väl mest tänkt som ett exempel. Jag gillade dom skarpt, även om allt inte var bra. Helheten, soundet, attityden och livekänslan.

EDIT: Kollade upp lite fakta via Wikipedia, medans jag väntade in en besökare. Med den meritlistan, och två guldskivor (Grace of God och High Visibility), är det väl fan att det är svårt att leva på musiken:

Hellacopters:
Swedish Grammys
Year Recipient Award Result
1996 Supershitty to the Max! Best Hard Rock Won
2006 Rock & Roll Is Dead Best Rock Group of the Year Nominated
2009 Head Off Best Hard Rock Nominated
Best Live Act Nominated

P3 Guld
Year Recipient Award Result
2005 Rock & Roll Is Dead Best Rock Album of the Year Nominated
Live Act of the Year Nominated
2008 Head Off Best Live Act Nominated

Bandit Rock
Year Recipient Award Result
2009 Head Off Best Swedish Group Nominated
Best Swedish Album Nominated
Best Swedish Live Act Nominated
Bandit Special Award Won
Kerrang! Awards
Year Recipient Award Result
1999 Grande Rock Spirit Of Independence Won

nämen det är väl ett rätt bra exempeml eg, det räcker inte med att sälja 60K plattor för att turnera, och det räcker inte med utsålda turneer heller på den nivån tydligen för att det ska bli över ngt till upphovsmannen, dvs bandet, som skapar det son alla andra tjänar pengar på.