Ja eller drillar om man nu är sån.

Fan det är ju så svårt. Men nu har jag gett mig fan på att lära mig. Jag har ju grymt svaga händer också vilket inte underlättar.

Däremot har jag läst lite olika om inlärningsmetoder.

Antingen med dist eller utan.

Och att använda metronom och bygga upp sakta eller bara tokköra så snabbt man kan under typ en minut för att bygga upp musklerna.

Så vad säger expertisen här?

Lyssna mycket på Iron Maiden så kommer det av sig själv!

Men det är ju bara hammer on och pull offs, så det är väl bara att trilla på det!

Vill du bygga fingerstyrka så är ju legatoövningar nyttiga annars. Gärna i kombination med bends. Med tjåkka strängar!

För legatoövningar rekommenderar jag att du håller en ölburk i plektrumhanden, så får den andra handen sköta sitt!

Sen när de är färdiga - då måste du fundera ut nåt att ha dem till...

Ursäkta dum fråga, men vad är "drill" och "trill"...?

Menar ni att det är upprepad "hammer on" och "pull off" med två toner, eller är det fler toner involverade...?

Ett av dom största problemen för tekniklärda gitarrister, snarare än musiklärda.

En av gitarristerna kör ju det hela tiden.

Eller Yngwie Fast Rusty Cooley är nog den värsta jag hört på "trills" av de som fortfarande är vid liv.

Skämt åsido, det finns en massa bra övningar. För just "trills" så är det ju ganska lätt, det är ju bara fram och tillbaka mellan två toner. Det är egentligen bara att öva på.

Finns ett litet träningsredskap som kallas "gripmaster" också, de finns i olika styrkor, de är bra för att träna upp uthållighet i enskilda fingrar. Gummiband är bra att använda också.

Och sen så är det som jag alltid säger: Du bör öva med det ljudet du har tänkt att använda och inget annat. Det är musik du vill skapa eller hur? i så fall så kommer det bli bäst att öva med exakt det ljudet man ska framföra stycket med och inget annat.

Iommi gillade ju att använda dem, lyssna på honom. En del påstår att han hade hjälp av fingerproteserna (extra vikt).

Sen om det är just uthållighet du är ute efter och inte planerar att blanda in dessa "trills" i dina kompositioner så mycket utan bara vill bli skickligare rent tekniskt så är det såklart smartare att använda extra tjocka strängar.

Fast glöm inte bort att om du sedan går till tunnare att känslan blir annorlunda. Man bör öva med det man ska komponera med ifall man vill göra bra musik, det är i alla fall mitt sätt att se på det men man kan ju använda tyngre övningar som komplement dock. Typ öva på en akustiskt gitarr med hög stränghöjd, det gjorde jag alltid när jag började spela gitarr och jag tycker det fungerade bra.

Övande även "pinch harmonics" och sånt på den akustiska, det blev lätt att bli bra på det på elgitarr sen

Japp! Tack för tipsen!

Jag "upptäckte" att jag var väldigt dålig på att ha bra ton i vanligt rent kompspel, speciellt med vanliga visackord. Jag dämpar strängarna lite slumpmässigt och dessutom kan de bli små avbrott mellan ackorden, har blivit bättre efter att jag efter alla år med bara elgitarr skaffade en akustik och började spela på den. Ett exempel på att det kan löna sig att spela på något som är svårare eller mer avslöjande.

Grejen är att det finns fler svårigheter än bara en. Övar man utan dist så är det lättare att dämpa ljud man inte vill ha med, övar man med mycket dist så är det enklare att t.ex spela legato och att få fram övertoner. Det är lite moment 22 över det hela. Därför är det alltid bäst att öva med exakt det ljudet man ska spela in med och inget annat.

Det bästa är också att spela in sig själv när man övar, sen lyssna på det. Har man möjlighet bör man egentligen göra det hela tiden. Det är inte bara bra för övandet utan också om man vill skapa musik, ibland så hittar man någonting bra, spelar man då in det så går det aldrig förlorat.