Snabb fråga.. Vad skulle ni spontant säga att en rätt sliten 80-tals Les Paul juniorkopia från Burny borde kosta? Är lite sugen på den som hänger på Twang i sthlm, men vet ej om den är skäligt prissatt eller ej? Den ligger uppe för 6300:-, men de har erbjudit sig att släppa den för 5500:-

Jag vet inte hur en Burny värderas, men man kan ju konstatera att man får en motsvarande Gibson för de pengarna, då blir valet för mig enkelt, Gibson för jag är så fåfäng
Nävars, the real deal går före i detta fallet, OBS för mig alltså!

Spontant säger jag 4000-4500, beroende på skick, träbitar och om ngt är utbytt.
Det skall gå att få en Burny LP Standard för 5-5500 och Juniors är billigare.

Tänk på att butikspris = 20-30% högre än vid privatförsäljning.

Slitna instrument är ju relativt svårvärderade. Om du vill ha den för att det är den bästa gitarren du testat och kommer spela på den mycket framöver så är ju 5500 kr inga pengar att prata om MEN - om du skall köpa den för att känna på den för att se ifall en junior är bra för dig och vill kunna kränga den utan förlust ifall det inte funkar - avstå.

Eftersom det går att hitta Gibsons till samma pengar så är detnog en säkrare affär - dock inte säkert att det är en bättre gitarr.

Har Twang gjort en felvärdering då?
Dom är väl nog kapabla som vi amatörer att värdera den?

Goda råd mina herrar! Jag tror att twang ibland tar höjd för att instrumenten blir hängande ett tag.. trevliga snubbar dock!

Det är ju inte gratis att ha butik i Sthlm oavsett adress. Någon ska stå i kassan också!

Så är det ju.. därav som mike leaf skrev gällande den procentuella skillnaden mellan butikspriser och priser vid privatförsäljning.. så jämföra vill man ju göra gentemot andra butiker..

Jag har bara positiva erfarenheter av Burny.
En Gibson är alltid lättare att säljare vidare, men du får leta en del för att hitta ett bra ex.
Struntar du i vad som står på skallen och vill ha ett bra instrument- go for the Burny.

I Göteborg är snarare praxis att ta dubbla marknadsvärdet.

Intressant fenomen överlag. Butiker kan sälja till överpris för att de kan få in kunder som inte har, kan eller vill ta reda på marknadsvärdet.

Ja, det är konstigt, när man ska byta in nåt i butik här i Gbg så ligger de långt under marknadsvärdet i sin värdering.
Men visst kan det finnas en vits med att köpa i butik också, som kan motivera ett lite högre pris, de är ju proffessionella handlare (inte för att de är ärligare för det) som har lite mer skyldigheter (i verkligheten) mot en kund jämfört med privat säljare, kan kännas tryggare som köpare (i alla fall när det gäller bilar ).

Nja

Det är nog så att man vill ha en marginal att pruta bort eller spela med i byten, så man sätter lite högre
20-30% högre än vad instrumentet säljs för privat är en fair marginal.
För att nå den marginalen i försäljningsögonblicket så kan man säkert märka upp lite till.

Sen är man kanske inte pressad att sälja samma vecka heller utan har tid att vänta ut rätt kund.

Nej, för att de erbjuder garanti, service och tryggt köp (och avbetalning om så önskas).

/Magnus

...och så vill de jävlarna tjäna en slant på affären oxå, så de kan betala hyra, löner och sån skit

Ja, om rätt kund innebär (citerar mig själv från förra inlägget): som inte har, kan eller vill ta reda på marknadsvärdet.

Bara för att affären har sin overhead att tänka på betyder inte att värdet för gitarrer ökar...

Du kan aldrig vara ute och kolla utbudet på begagnat i affärerna...

De gånger jag har hittat nåt jag vill ha de senaste åren så har man velat ha ett överpris för ett reparationsobjekt. Tex gitarrer med akut behov av ombandning - en gång så illa att vissa band släppt, och då skulle de ändå ha mot vad den specifika modellen brukar gå för!

Eller den gången jag hittade en gura jag var intresserad av som hade så gamla strängar att de var närmast bruna, vilket gjorde det omöjligt att testa och veta om det var nåt att ha. Något intresse att byta strängar fanns inte när jag frågade.

Vad är det för garanti du snackar om på en tex 25 år gammal gura??? Konkretisera!

Nja, personligen är jag nog beredd att betala mer för ett instrument (eller en annan pryl) som jag köper i en butik än om jag hade köpt samma pryl privat.

Utveckla gärna varför.

Om någon sålt något till en butik någon gång vet ni att det man får är långt ifrån marknadspriset eftersom dom ska kunna sälja det vidare utan att priserna ska bli skyhöga. Men av någon anledning blir det inte så med gitarrer...


Får mig att tänka på en loppis hemma på byn, drivs av nån frikyrka så allt som säljs har skänkts, de brukade sälja LP-skivor för 1kr/st. Backen tömdes och fylldes på med jämna mellanrum, det var bra ruljangs på dom. Man fick vara där dagen dom fyllde på annars kunde det säljas slut direkt. Sen fick dom för sig att höja priset till 5kr/st, långt ifrån dyrt ändå, men som över natten förvandlades backen till ett berg av LP-skivor som ingen ville köpa. Så pass att jag inte längre orkar bry mig bläddra lite bland dom. Visst, det går väl inte direkt att jämföra med gitarrer. Men om dom skulle sälja det så pass billigt att man hellre går till butiken än blocket töms hyllorna och så kan dom ju faktiskt köpa in nya beggade gitarrer oftare och vips har du en ny kundkrets som besöker butiken oftare och även om dom inte köper en gitarr kan man alltid pracka på folk småprylar. Det är inte mycket pengar i begagnat men gör man det rätt tjänar man in pengarna på andra sätt, där var poängen jag letade efter.

Butiker har garanti på allt de säljer, även beg.

/Magnus

Och hur menar du att den garantin ska fungera på en gitarr som redan innan den säljs är i behov av service Magnus? Menar du att jag kan köpa en gitarr och komma tillbaka nästa dag och begära att de ska göra en ombandning på den??

Konsumentköplagen gäller även vid begagnat i butik. Du köper naturligtvis varan i befintligt skick; med slitna band, sliten lack eller vad det nu må vara. MEN om det finns dolda fel (som ingen känner till), eller fel som du inte blivit upplyst om, eller fel som du inte kunde upptäcka själv vid köptillfället så kickar Konsumentköplagen in.

Ja men det är svårdrivet, man ska beakta allmänt skick och köparen har stora krav på undersökningsplikt.
Så man kan reklamera , däremot har jag aldrig sett någon ge en frivillig garanti på begagnat , det finns på tex bilar, men
musikprylar har jag inte sett det på många år, jag vet vi hade 3 mån garanti på förstärkare på den gamla goda tiden.

Jag tycker vi har generellt väldigt låga priser på beg i Sverige så även om handlaren är dyrare är det sällan ockerpriser direkt,jag har gjort riktiga klipp på 4Sound beg t.ex och om de råkar vara dyrare än privat är väl inte det konstigt,det gäller alla branscher f.ö Iofs glömde dom att säga att både gitarren och fodralet luktade kattpiss en gång men det fick jag kompensation för
Jag börjar tro att vi är riktigt snikna här i Sverige

+100
Vad är egentligen problemet? Oavsett om det gäller privat eller butiksförsäljning är det väl direkt ingen som blir tvingad att köpa en vara...
Om priset inte passar går det utmärkt att avstå affär, leta vidare, sänka ribban eller skaffa en billigare hobby men gnäll inte över ett begärt pris, prut är givetvis ok inom rimliga gränser men inte gnäll!
I en marknadsekonomi är det säljaren som sätter priset och kunden som avgör om det är attraktivt nog för att affär ska bli av.

Jag handlar i princip bara beg på musikaffärer när det känns som att det är lika bra (eller bättre) pris som när man handlar privat. Har gjort några bra affärer dock. En vit sliten mex-strata som kostade mindre än vad de brukar göra, en Aria Pro II RSB Deluxe-bas som var alldeles för billig, och en Squier Silver Series strata som också låg onormalt lågt.

Ja precis,som min Fender Esprit för 5000:-,men så var det det där med kattpisset då...och då hade jag ändå bett honom kolla upp gitarren innan han skickade
Men,den blev sanerad och luktfri,sen sålde jag den till Irland efter nåt år,det var jäkligt onödigt

Affären har också upplysningsplikt.

Det hela är egentligen lite av en ickefråga vad beträffar sakfrågan. De flesta som köper en begagnad gitarr är också allmänt intresserade av äldre instrument och vet vad de köper in i minsta detalj. Tex - jag kikade på en gitarr nyligen med ett Kahler Spyder-svaj. Jag är en nörd och jag vet att det inte finns reservdelar till det svajet och att det kan vara lite hawaii efter 25 år. Gitarren var ändå intressant och jag skulle knappast åberopa garantin på det (som så många andra här på Bojen har jag såklart en massa svaj liggandes...). Slitna band är en helt annan fråga eftersom detta rimligtvis borde göra gitarren 3000kr billigare! Aldrig att en musikaffär skulle ta hänsyn till det, något sådant har aldrig hänt, och det är snarare denna medvetna taskiga attityd jag vänder mig mot. Och det gäller fanimej alla butiker.