Funderade över dessa anodiserade aluminiumskydd, som bla sitter på David Gilmours 00001 Strata. Var dessa skydd options eller standard på stratorna. Om dom var options hur länge fanns dessa plektrumskydd på stratorna fanns dom även in på 60-talet då skydden fick fler fästskruvar? Nån som vet mer om dessa guldiga aluminium plektrumskydd?

Fanns endast som '1-offs' , dvs väldigt ovanliga och endast custom order... Guilmors påstås sett ut så från fabriken redan 54 men vem vet? kan också eftermonterat , likaså halsplattan 0001 ... trots att det definitivt inte är en av de tidigate tillverkade.. kan också vara eftermonterad.

Jag har bara sett ett par stycken 50-tal-s strat med 'anodized' plektrumskydd på bild och jag tror inte man vet med säkerhet att de sattes dit på fabriken heller

TRoligen är Guilmors en av dessa 'artist models' man kallade de första serierna innan Oktober 54 när man lanserade modellen fullt ut

Dock använde Fender materialet som standard skydd på vissa andra modeller, Precision basen ,Duo Sonic samt vissa Jazz masters , men allt detta efter 56

Mike Leaf!

Visst, man kan, och bör, ifrågasätta allt, så det kanske inte är rätt i böckerna. Men, jag har för mig att det står något annat än det du säger i Tom Wheeler's bok "The Stratocaster Chronicles: Celebrating 50 Years of the Fender Strat".

Bl.a. att det guldanodiserade plektrumskyddet antagligen/eventuellt/kanske var tänkt att användas i serietillverkningen, men att det visade sig opraktiskt redan på prototyperna (för att händerna blev grå av aluminiumet när den tunna anodiseringen blivit genomsliten). Därför gick man över till plast?

Bill Carson berättar i boken om att prototyper han provade hade guldanodiserat plekrumskydd. Det finns också bilder på röda "Cimaroon Red" Strator, vilka jag tolkat som exemplar gjorda före den egentliga serietillverkningen, som har guldanodiserat plektrumskydd.

Det finns en story även om David Gilmour's 001-Strata i den boken.

Men jag kan komma ihåg fel... så jag/vi får väl kolla upp det...

I Fender Europe's information "Ten Stratocaster® Guitars To Die For" står det bl.a. följande om 001-gitarren:

"...Undoubtedly the jewel in Gilmour's collection is this white 1954 Stratocaster® - serial number 001. Despite the impressive serial number, it's not the first Stratocaster® built, but because of the date on the neck joint, it's known to be one of the earliest still in existence. This is because Stratocaster® guitars first started being built between March and May of '54, and this one is dated September '54. The inside of the guitar bears a piece if masking tape with "Mary 9.28.54' handwritten on it.

The 001 Strat® was probably specially built, since it has some custom features, such as an unusual custom colour finish, non-standard gold plating on hardware, a gold anodized scratchplate and a one-of-a-kind serial number.
Origins

This 'numero uno' Strat® was originally given to a Fender employee, who then gave the guitar to his son. A few years later, it was sold to legendary pickup guru Seymour Duncan. Seymour sold it to David Gilmour's guitar tech, Phil Taylor in 1977. Eighteen months later, Gilmour pursuaded Phil to part with it for an undisclosed (i.e. enormous) sum..."

Sven-Johan

På vilket sätt motsäger din info från böckerna vad jag skrev ifrån mina minnesbilder ? Tvärtom tycker jag efter att ha läst ditt inlägg

1 guldskydd användes aldrig i produktion

2 DG´s strata är LÅNGT från tidig.... iom att edn är September-54 . ändock med plattan 0001

3 historien om DG´s strat 0001

<i>The 001 Strat® was <b>probably</b> specially built, since it has some custom features, such as an unusual custom colour finish, non-standard gold plating on hardware, a gold anodized scratchplate and a one-of-a-kind serial number"]

Ingen vet hur denna såg ut när den lämnade fabriken, om det var en 'employee' gitarr skulle det kunna stämma med customlack och skydd... plattan med '0001' skulle då stansats som någon plojgrej...

4 Det finns/fanns Strator med Guldskydd, jag har själv sett åtminstone 2 st på bild som PÅSTÅS vara orginal , 1 hade Gruhn själv värderat. Visst finns det i så fall fler, men de var aldrig i produktion.

Observera att DG Var 5:e ägare till gitarren och den var redan 24 år gammal när han fick den. Mycket kan ha ändrats på den , men visst kan det också vara så att den var en 1-off från fabrik

Var det inte så att man på Fenderfabriken exprimenterade mycket med material och många prototypgitarrer gick ut som produkt sedan? Det finns bilder på Fleetwood Mac där Jeremy Spencer håller en sunburst med knepig mickväljare. Bluesartisten PeeWee Crayton fick en röd strata av Leo omkring -54 med anodiserat plektrumskydd. Customorder fanns nog inte ens så tidigt utan man fick vad man fick.[:)]


Kalle

http://www.buzzinblues.com
http://www.myspace.com/buzzinblues

Bidde fel...

Kalle

http://www.buzzinblues.com
http://www.myspace.com/buzzinblues

Sånt här tycker jag är kul [:p]! Att söka nördkunskap och att pränta in det i sig själv [:o)]...

På sidan 8 i boken â€Â

[quote="Sven-Johan"]

Sånt här tycker jag är kul [:p]! Att söka nördkunskap och att pränta in det i sig själv [:o)]...

På sidan 8 i boken â€Â

Sk '1-offs' finns i alla möjliga varianter, finns strator med binding på halsen , sunburstlackade halsar, diverse olika metallskydd , rattar , switchar etc....

Men mellan sent 1954 - 1956 var det nog ganska stabilt, förutom någon enstaka blond, svart etc lack som någon countrystjärna ville ha....

Pedrsonligen tror jag Guilmors gitarr är någon typ av hopplock , jag tror ex inte att den hade gold hardware redan september 54, det såg man först 1956...

De burstade halsarna körde de väl med på NAMM -59 (om jag minns rätt år). Jävligt snygga!!

http://www.guitarshowsouth.se

Både Fender och Gibson hade tydligen ofta med sig 'crazy stuff' till mässorna för att testa på handlarna, mycket av det kom aldrig i produktion... ett annat exempel är Gibosn moderne , samt 58 hade man Les Paul Standard i Cherry (Ej sunburst) tydligen föll det ej i smaken , eftersom man sen dissade idén och körde sunburst istället baserat på cherry (i stället för den mörkare varianten man hade på Juniors och Jazzburkarna) Ibland lyckades man etablera dock ordentligt, ex Fender Mary Kay stratan som var med redan 56 på mässan och sen på omslaget till 58 katalogen, det roliga var att MK själv aldrig spelade på strata, utan Tele...