Fick en riktig ahaaaa upplevelse i kväll, eftersom jag har börjat testa Chromatiskt men har bara ett i C och då kör ju bandet i D. 80 procent av alla låtar som vi kör går i E, så jag tog fram ett spel i låga D och spelade 3e position. grymt maffigt kan man ju växla melan ett A spel och låga D. En aningens kort spel bara för ändamålet. Undrar hur ett Chromatiskt i D skulle låta, eller finnns dom i låga D tro. någon som vet ?[:p]

Mcool

[quote]<i>Originally posted by matscool"]

Fick en riktig ahaaaa upplevelse i kväll, eftersom jag har börjat testa Chromatiskt men har bara ett i C och då kör ju bandet i D. 80 procent av alla låtar som vi kör går i E, så jag tog fram ett spel i låga D och spelade 3e position. grymt maffigt kan man ju växla melan ett A spel och låga D. En aningens kort spel bara för ändamålet. Undrar hur ett Chromatiskt i D skulle låta, eller finnns dom i låga D tro. någon som vet ?[:p]

Mcool
--------------------------
Kromatiska munspel i D finns, jo då. Men "80% av alla låtar i E", det låter lite oroande, tycker jag. Borde du inte yrka på mer diversifiering vad gäller tonarter?
Annars är femte position, C-munspel i E, en variant om du vill ha omväxling. Inte särskilt svårt.
Hälsar,
Martin

Femte pos, hur teach me ! [:)]

Mcool

På ett C stämt spel - kvintcirkeln är i "högervarv" C-G-D-A-E, räknat från C så blir det som framgår, 5 steg till E som finns i blåshålen 2-6-10 osv, beroende på antal oktaver på spelet. Därefter får man lära sig E dur skalan på sitt C spel i tillgängliga oktaver. Eftersom E dur innehåller 4 korstecken i skalan så blir det en del övningar med knappen osv. Det man "förlorar" genom att spela munspelet i dessa positioner är "bluessoundet" som man erhåller i tredje postion, oktaver, tremolos, slaps osv. Detta "förloras" till stor del om man spelar "blues" i 5 pos, då får man spela mer singeltoner, men det kan ju låta bra det också, men det "fläskiga" soundet finns inte lika lätt i 5 pos på ett C. Numera finns det kromatiska i flera grundstämningar och genom att äga ett "batteri" av sådana så kan man hålla sig till 3 pos. i olika tonarter och få tillgång till "Soundet".

Sjoeberg

Utmärkt Dick, tack för förklaringen. [:)]

Mcool

Det Dick skriver handlar väl mest om <i>kromatiskt"] i E: kan vara lite meckigt med ett C-stämt spel, det håller jag med om.

Femte position på diatoniskt är klart bluesvänligt: ger dig på ett C-spel fr hål 2B: E, 2D: G, 3B: H, 4D: D, 5B: E osv.
M a o, du har redan i första oktaven bra möjligheter för typiska blues-inflektioner. Jag är inte glad åt begreppet "bluesskalan" (det finns många) men vi kan säga att du har en (moll-)bluesskala utlagd för dig. Ta en blues i E och börja på hål 2B så märker du nog själv. Går låten den dessutom i moll öppnar sig fler möjligheter.
Det är lämpligt att undvika hål 5D, om du inte vill modulera in lite österländska drag i din blues, men känsliga lyssnare bör då varnas.
Verkar detta oklart så fråga gärna igen. Kanske kan jag, eller någon annan, t o m hitta något musikexempel med blues i 5 pos.
hälsar
/Martin

Hej! Jag uppfattade det så att det var ett kromatiskt i C som var utgångspunkten, men ett diatoniskt i C i 5 pos, fungerar förstås kanon vilket andra postioner ochså gör. Det blir annorlunda sound i olika positioner, på samma grundstämning i spelet. Kanon! Det jag menade var att "Chicago soundet", om det är det som avses i den ursrungliga frågan, får stryka på foten i positoner över tredje, dvs "mängden tillgängliga klassiska chicagotekniker" minskar i positoner över tredje,pga att det inte är lika lätt att spela oktaver, tongue slaps osv, vilket utgör det klassiska soundet. Men om man inte avser att spela blues med ett det "klassiska Chicagosoundet", så är 5 position förstås utmärkt som Martin säger. Jag vet ett några munspelare som älskar 5 postion, det låter grymt bra. Men på ett kromatiskt, för att spela i George Smith stilen, hade jag personligen valt att ha några kromatiska i olika grundstämningar för att kunna känna mig bekväm att spela i olika tonarter med "George Smith Soundet" eller andra för den delen, Little Walter tex. Intressant diskussion!

Sjoeberg

I en munspelsskola(bok) finns en tabell på pos. som tydligen inte stämmer, jag trodde jag spelade i 4de men har spelat i 5te. På ett G har jag kört i Bmoll till Tony joe white "I`nt going down this time" finns på youtube. Men skalan blev för olik 2å3 pos(2 in 2ut) och vissa toner var i en annan socken. Så fram med filen och vips ett Bm blues med låga g kvar för låten vänder på g. Colin James har samma ackord på sin Freedom(youtube) När allt var klart så ville basisten sjunga i Am istället(fram med filen igen). Suck Men om nån vill veta vilka tungor jag ändrat till vad så fråga gärna.[8)]

Skogsjan: är inte helt säker på att jag begriper, men Am på ett G-spel skall väl inte vålla dig några problem (3 pos)?
B-moll funkar också utmärkt (5 pos)-- men en poäng att undvika 5D och 9D, som du märkt.
E-moll (4 pos) är heller inget dumt alternativ, om det kommer på bordet. Många tycker det är bökigt med 3D böjt en helton, men på ett lågstämt spel som G kan man ha 6D som tonika utan att det låter för djävla pipigt.
Att stämma om varje gång ni byter tonart har lite mardrömskaraktär. (Särskilt om man, som jag, omfamnar hantverksinsatser med samma entusiasm som ett njurstensanfall.)
hälsar /Martin

Martin: Det beror kanske på vilka accord som spelas, 3de funkar bra ibland, jag stämmde G till bm och fick feta accord på köpet. Jag tänkte inte stämma om det utan göra ett annat till Am. Att stämma om så att det går lätt att spela är väl som att spela en Creedencelåt när man e bluesband som Jenny Boman sa när dom spelade Penthouse Poper(jävligt bra solo).