<i>Sunburst Les Paul, mint: $4500
Maple-neck Strats,, $1000 and up.
Flying V's slashed to 3300; cash only.
Will trade Explorer for late-model Oldsmobile."]

Inledningen på en artikel[:)]

1973

1982

1978

HAr kvar gamla nummer av Melody Maker (UK) där det är en fröjd att läsa deras Classifieds.

//Patrik

Jo, jag hittade den här när jag letade efter annat. Kul att läsa....
priserna bör väl multipliceras med åtminstone 3 för att kompensera för inflation etc. men ändå....
Samma problem nu som då kan tyckas[:)]



http://hem.bredband.net/b288881/vintage

1971 köpte en bekant en flametop för 1500kr[:)]


Curtis C called, left a message in Japanese. I returned the call, then reviewed the latest Taang release. Joe should have known that the Long Island lolita is the cause

1979.... Man ska aldrig ändra första tipset

Var i London 81 och för 500 pund fick man en 59:as strata på Denmark Street.

Oerhörda pengar, så jag köpte en 74:a för 3 papp hemma i Umeå istället.

//Patrik

Fendrarna kom lite senare i prisutvecklingen , problemet var att det fanns så många av dom , och många var redan moddade omlackade etc.
Många var ju också 60-talare, men termen 'pre-cbs' fanns redan då som jag komemr ihåg det och dom var som sagt inte direkt billiga

Känns som om Gibsongitarrerna var betydligt mer 'rare' och i bättre skick på den tiden. Även om stratan FAKTISKT var dyrare än en Gibson Les Paul Sunburst när de såldes 1959.

Sunbursts var svåra att få tag på och dyra redan i slutet på 60-talet. Från att varit stendöda fram till c:a 64-65 när Keef och Clapton mfl drog igång allt.

På musikaffärerna pratade man om det. Många annonser i engelsk musikpress fick man lista ut om det var gammalt eller inte

Sedan började även Fenders dra iväg.

När jag fyllde 18 och skulle ge mig själv en present, 1982, så valde jag mellan en 68:as 335:a för 5500 och en 59:as Strata för 10000 nere i Åhdénarnas källare i Umeå. Dessutom hade andra gitarristen en 63:a, Jay Graydon haussade av Kjell Lövbom så man tänkte att det var nog bättre. 63:an bytte han mot en Guild superstrata och gav säkert stålar emellan [:D][:D][:D]

Hade inte råd med Stratan, tyvärr, för den var galet bra...

Mest ont har jag haft åt en 57:as Burstifierad GT som dom sålde när jag tror att dom köpte ett V eller ngt annat som krävde utförsäljning. Detta var efter källartiden när de gått in i gamla Hagström.

Den var strippad och hade 2 galet flammiga, lika galet omatchade off center bitar och spelade som en dröm, men 22 500 fanns ju inte. Här har det nog gått några år, kan det vara 84~85?

//Patrik

Man kan också vända på det. Ca 1965 så sålde en av mina japangitarrkollegor sin 59'a flametop för ungefär 500kr. Kompisen har kvar den än idag[:)]

Curtis C called, left a message in Japanese. I returned the call, then reviewed the latest Taang release. Joe should have known that the Long Island lolita is the cause

Man kan också vända på det. Ca 1965 så sålde en av mina japangitarrkollegor sin 59'a flametop för ungefär 500kr. Kompisen har kvar den än idag[:)]

Curtis C called, left a message in Japanese. I returned the call, then reviewed the latest Taang release. Joe should have known that the Long Island lolita is the cause
[/quote]

Om han investerade dessa 500 spänn i Sony 1965 så kanske det var en bra investering [^]

//Patrik

Gick på att det gicj en 54 strat för 20k på waidele musik nån gån på 70talet.....

Jag köpte mina första vintagegitarrer från Soundside i Stockholm 1980 , en melodymaker 66-67 typ... och så småningom på sommaren byttes den mot en SG Custom vit 62/63 den var DYR 6500:- , en ny SG kostade vid den tiden 3500:- en Les Paul 4500:-, Strata 4000....

SG´n köptes för att den såg cool ut , inte för att den var gammal...

Melodymakern låg runt 2000 om jag kommer ihåg rätt.

Min Custom såldes ett par år senare till förmån för en svart 72 LP custom, sen dess hade jag alltid sug efter en likadan VIT SG tills jag 2005 fick möjlighet att skaffa en igen , då försvann magin lite grann och den såldes sen också.

1978 fick jag chansen att välja en gitarr som en födelsedagspresent från min far. Vi var på Philipsons Musik i Malmö och eftersom jag var inbiten Mick Ronson fan så ville jag ha en Les Paul. Säljaren (som var Philipson själv) försökte pracka på oss en Gibson Les Paul Goldtop 1957 men eftersom den var så gammal så valde jag en splirrans ny Aria Les Paul translucent vinröd. En äkta laminatgura. Jag var toknöjd eftersom jag hade fördommar om goldtops. Detta är alltså inget skämt utan helt sant. En 50s gibson var inte vintage utan bara en gammal sliten gitarr för en oförstående 18 åring [:D]

Jag är inte helt säker men jag tror att vi skulle får goldtopen för 2000:-, Så här i efterhand är jag rätt glad att vi inte köpte goldtopen för som jag var på den tiden i mina tonår så hade jag modifierat denm, lackerat om den med sprayburkar eller helt enkelt slaktat den (det var så den splirrans nya Arian gick till mötes på bara några år), och det hade jag ångrat i dag.

Några år senare, 1982, köpte jag en ny Gibson LP Custom 3 mickad black beauty via en vän som var på resa i USA och erbjöd sig att ta med den hem på flyget. Vill minnas att den kostade 6000:- ny. När jag plockade av mickkåporna på den gitarren så upptäckte jag att stallmicken endast hade en spole. Undrar varför... [;)] Sålde den guran 1995.

1984 köpte jag en begagnad Gibson Explorer för 2000:- också det på Philipson. 1985 sålde jag min Marshall JMP stack till Musikbörsen, eller rättare sagt bytte in den mot den då så otroligt populära transistor Yamaha G100 med någon obskyr högtalare. Hur tänkte man då?



my 5 cents.

Som alla andra har jag gjort dåliga affärer. Gäller inte bara musikrelaterade prylar.

Jag har en historia om två goda vänner (ingen av dom är jag) som 1971 åker till Stockholm för att köpa var sin gitarr och har en budget på 1700 Kr var.
Dom går in på Hagström Musik på Drottninggatan och hittar två gitarrer som faller dom på läppen,en ny Ibanez Les Paul modell och en begagnad Fender Telecaster Custom från 1967. Ibanezen kostar 1700 Kr och Fendern 1900 Kr (alltså över budget).

Grabbarna diskuterar om vilket som är "bästa köp" och den ena tycker att det är bättre att köpa en ny gitarr och köper Ibanezen. Den andra tycker att Fender är ju ändå Fender fast surt att den begagnade gitarren är 200 kr dyrare.
Efter lite prutande och argumenterande "vi köper ju två gitarrer",
så får han köpa Telen för 1700 kr.

Vem valde rätt?
Han med Telecastern har den kvar än idag och har ett värde på över 100 000 Kr
Ibanezens historia är okänd...........

/Alex

Det är alltid en bättre affär att köpa begagnat vet du[:)]

I den lilla staden där jag växte upp fanns bara en musikaffär, drevs av en senil gammal dragspelstok som inte hade någon pejl på någonting. Där passade jag runt 1990 - inte så länge sedan, alltså - på en 1968 Les Paul Custom för 8000 spänn, tyckte att det var väl dyrt. Dessutom var den ju krämvit, och det gick ju bara inte.

Året därpå passade jag på en Les Paul Standard från 70-talet för 6000 spänn, eftersom jag tyckte att det var fult med zebra-mickar, och så fanns det ingen case...

I samma affär valde jag f.ö. hellre en 80 watts Valvestate-combo för 5000 spänn, än en 100 watts JMP-topp med två 1960-lådor för 7000 spänn.

Så kom inte och snacka om dåliga val i livet...

Du vann denna tävling.

..but try telling the kids of today that, and they won’t believe ya.... [:D]

100.000 ser jag inte att man får för en tele custom 67 i dagsläget...
tyvärr...

Vintage Guitars har en svart 68:a inne som de vill ha 110.000 för. Sen om de får det är en annan sak, men...

Undrar bara om alla läste alla 16 sidorna i artikeln?

Nä, inte idag!
Vi fick 100 för en 66'a Custom för två år sedan.
Skulle gissa 75 idag.

Curtis C called, left a message in Japanese. I returned the call, then reviewed the latest Taang release. Joe should have known that the Long Island lolita is the cause

Telen är inte till salu idag...inte imorgon heller. Prisdiskussionen överflödig, det var historien om vad som kan hända över tid som är intressant.
/Alex

Absolut, vem som valde rätt beror ju på om man skall utgå från nuet eller vid den tidpunkten affären gjordes? Och hur länge båda ägde sina gitarrer sedan, om det fortfarande är samma ägare till Telen så måste man väl anse att han valde rätt i alla fall, på flera sätt.

Det är ju en annan artikel, den som fortsätter på sidan 158.