Fann du någon/några av kopiorna vara nära originalet?

Här är ett litet PAF VS T-top "test" som jag pillade ihop.

Lirandet blev väl sådär (temporär lepra i fingrarna),
så man får gå på ljuden i sig.

Snarlika karaktär tycker jag nog...

https://www.youtube.com/watch?v=5a_pG2G1BsQ

Vad ska man säga, PU 1 lät bäst för mig i detta ljudklipp.

Håller med, nr 1 lät bäst.
Testades de i samma gitarr?

PU 1 är PAF...

Jag använde två olika Les Paul.

Ska göra ett nytt test framöver, dels för att jag spelade sämre när jag spelade in T-top,
dels för att använda en och samma gitarr som referenspunkt.

T-top och PAF är längre ifrån varandra i karaktär än en modern PAF replika och en riktig tycker jag.
Sen låter ju PAF´s ganska olika individuellt beroende på dels hur de är lindade ursprungligen och på hur magneten åldrats.

Så du kan säkert få dessa skillnader även med 2 olika PAF.

Väldigt knepigt att få ut något av testerna annat än hur just dessa individuella exemplar låter just i din utrustning, men kul ändå att höra.
Samt att en PAF låter annorlunda än en senare T-top med annan tråd,annan magnet och lägre motstånd i tråden.

Grejen är att jag tycker mig höra vissa grundläggande likheter mellan sena PAF o tidiga T-top,
men det kommer dessvärre inte riktigt fram i klippet....

Japp, den här typen av jämförelser är lite sådär,
men tanken var alltså att försöka visa att det är en grad- snarare än artskillnad mellan mickarna.

Får se om jag lyckas bättre nästa gång...

Intressant vad Kinman skriver om PAF och P-90 nu när de har konstruerat en P90-Bucker.


Introduced Dec-13 & sheduled for release late January '14. When Gibson’s President Ted McCarty told Seth Lover to silence the P-90 in 1955 I took that to mean keep the P-90 sound and get rid of the hum. Well Seth got rid of the hum but the sound of his humbucker was nothing like a P-90. Gone were the whack attack and the piano tones of the low wound strings. Gibson sat on the pickup for 2 years for that reason and only released it in 1957 under pressure in response to Gretsch’s silent pickup. Meanwhile a whole generation of guitar players has grown up not experiencing the wonderful sonic attributes of a gorgeous P-90. They don’t know what it means to have whack attack and piano tones coming from the low wound strings. Probably because the P-90 was relegated to the back burner due to the massive amount of 60Hz mains hum it produces and it died a death at the hands of the silent humbucker.

Some 57 years later in 2013 and Chris Kinman discovers the obscure Law of Electrical Physics that prevents humbuckers from sounding anything like a P-90, especially on the low wound strings. This Law of Electrical Physics is relatively unknown since one of the few places it operates is in the side-by-side coil arrangement of a humbucker. From an understanding of the actual problem Kinman devised a solution to allow the coils to produce a more natural sound free from excessive self-capacitance. The revolutionary P90-Bucker is the result and gorgeous, lush piano tones delivered with a nice whack attack is the sound it produces.

ja intressant , men det är inte första gången man hör detta , gäller även brumfria stratamickar. Väl värt att testa om man gillar P90 bäst , testa då mot en riktig gammal P90 och jag sätter en glass på att jag kan peka ut vad som är vad i en blindtest.

Att Gibson 'satt' på micken under 2 års tid berodde nog på att man ville ha patentet klart snarare än att amn tyckte den skulle låta sämre än P90, man brydde sig inte om så detaljerade saker på den tiden , micken var en uppfinning och man ville säkra allt kring den och släppa den först i den omdesignade Custom modellen 1957.
Ingen tillfällighet att den hade 3 mickar heller.......

När man inte fick patentet klart så skrämdes man istället med 'Patent Applied for' på etiketten.

Läste i boken gibson electrics the Classic year att paf monterades först på Consolette steelguitar
och Multiharp steelguitar 1956.
Sidan 64 om någon vill läsa mer.

Stämmer hyggligt med den story jag hört...
Tilläggas kan att PAF:ar 1957 inte alltid hade nån PAF-dekal.

Ja det stämmer . några tidiga GT's hade inga PAF dekaler och dessutom svart plast.

Tror dock dom hade annorlunda 'string spacing' än de senare som satt på elgitarrer

Spelade på 3 gamla Gibson,,en med 50- talspaf och två med tidiga 60 talspaf härom veckan

Alla gitarrer lät öppet,luftigt och dynamiskt på ett sätt jag aldrig upplevt från andra mickar/gitarrer tidigare,
två var LesPauler och de lät sinsemellan väldigt olika,en var kristallklar,varm och ren,den andra var middig och skitigare men karaktären i spelrespons från mickarna var väldigt lika...Rörlik på nåt vis...Väldigt imponerande upplevelse

Ska testa några ovaxade reissues och se om de kommer i närheten,annars blir det dyrt
Har haft SethLover men tyckte inte de var samma alls,men ska nog testa igen,det beror en hel del på förstärkare och högtalare hur väl skillnaderna märks också.

Jag tror det handlar mer om gitarrerna än mickarna , om 'gamla' innebär 50´s på LP och pre-65 på den tredje, SG , 335 etc.

Ja,det kan du förstås ha rätt i,men hur mycket som är gitarr och hur mycket som är mick är ju det klassiska dilemmat och svårt att säga utan att göra ett riktigt AB-test med t.ex nyproducerade mickar i en gammal gitarr...eller tvärtom då i mitt fall
Har inte råd med gammal 335,330 ännu,LesPaul lär jag aldrig köpa,svåra att bli vän med för min del,trots ljudet
Rätt antagande,LesPaulerna var 50-tal den tredje var en 335 före 65

Det är rätt vanligt med utsagor om att PAF:ar låter olika,
men min erfarenhet är att PAF:ar i grunden har liknade ljudkaraktär.

Flera faktorer (t ex hur mycket tråd som är pålindad) påverkar soundet,
men i mina öron finns det alltid något "PAF-igt" kvar.
Misstänker att det är det många pu-tillverkare letar efter...


Jag har provat flera reissues och gillar bl a Wizz.
"Timbuckers" är nog favoriten No.1:

http://www.youtube.com/watch?v=e1xTPmnavQo
http://www.youtube.com/watch?v=9q3RDH6jG_s

Tim White verkar inte ha tillverkat mickar på flera år,
så man får leta på Ebay el dyl (jag har ett set).

Tack för tipsen

Timbuckers verkar ju grymma men pris därefter också och svåra att få tag i....

Ramlade på Voodoo paf och de låter riktigt rätt i klippen jag kollat...har du testat dom?

Jag har själv inte testat dom, bara läst och lyssnat.
Finns bl a en jfr. med dubbel vit PAF och de låter rätt olika.
De har fått både ris och ros....

kanske bara teknikern i mig som tröttnar.. har du samma specar på tråd, hårdhet i lindning o allt annat så blir ljudet i stort samma, sen är det ju så att kvalitetssäkring inte var ett begrepp som existerade på 50-talet, inte i bilar, flygplan, gitarrer eller vad som helst.

förmodligen var inte ens tråden man gjorde PAF mickar med speciellt konstant i kvalitén, sen kommer det till ojämn lindning både hur de lindas och hur MYCKET, men en sak som spelar ABSOLUT INGEN roll är hur spolen ser ut, dvs vit eller svart. Inte fan lindar du olika bara för att spolen har annorlunda färg? inte mer än vanligt i alla fall

så vad kan man säga om PAF? De lät olika allihopa, vissa skitbra och andra anus. Så jävla bra att man försökt klona de som lät bra o inte alla andra.
Sen är resten smaksak, vilken musik man spelar, hur träet i gitarren är, magnet styrkan i micken, vilken förstärkare man har, hur bra man är på att skruva in ljud, högtalarna man använder mm o till slut, när trummisen bankar på..hör man ingen skillnad..


o därmed inte sagt att jag inte hör den minimala skillnaden mellan mickar när tillfälle ges, men spelar det egentligen nån större roll ?

skyldig till allt!!

Nej,såklart,vilka skillnader spelar nån roll överhuvudtaget? Det finns det ju knappt nåt svar på om man ska tänka så,en gitarr eller förstärkare eller whatever är bra för nån och dålig för en annan,och publiken märker ingen skillnad så länge röjet pågår kanske, men ett sånt tänk leder ju inte direkt till utveckling...Och mycket av allt som finns att läsa är hörsägen där folk inte själva testat och lyssnat på vare sig nya eller gamla mickar
Dom dåliga gamla PAF-mickarna,om dom nu finns-jag har själv bara testat 6 som lät mer levande än allt annat jag testat-är helt ointressanta för mig,verkliga eller inte.Jag struntar också i om det är en nytillverkad eller gammal mick.Jag går igång på en musikalisk kvalite som inspirerar mig,på samma sätt som en vioinist föredrar en stråke framför en annan,de är inte alla lika,och det räcker om musikern själv inspireras av och upplever skilnaden,det är väl det som är själva grejen med musikalisk utveckling.men dom som verkligen lyssnar,dom hör skilnad.
Och kör man sen PAFgrejerna genom en skitförstärkare som inte plockar upp nyanserna så är ju det rätt dumt,men micken är ju i alla fall från -57... och dessutom är man kanske en rätt kass gitarrist så då spelar ingenting nån roll i alla fall
Och röjer man med en trummis så inget annat hörs får man väl fundera en extra gång över om det är värt investeringen,men musik kan ju som bekant spelas på fler än ett sätt
Men jakten på bättre ton,den lever vidare så länge musiken lever,och gitarr kan verkligen låta så otroligt plonktråkigt och mycket sitter i fingrarna men inte allt,bla bla bla

O håller helt med dig..

Håller också med i stort...

Faktum är också att jag aldrig hört en riktigt bra gitarrist låta skit,
oavsett vad det spelats på....

Ett annat faktum är att jag (hittills) aldrig hört en "icke defekt" PAF låta skit...

Av de PAF:ar jag själv testat eller läst om har flera mätt runt 7,3-7,6k
gissar att vissa ville ha nåt annat (mer?) och bytte mickar pga det...
Fast DCr är som sagt ett lite klent mått på output....

Det här med färg o så, glöm det. Att jag nämnde vit var sökrelaterat,
typ "sök på double white +woodo" för att hitta jämförelsen....

När det gäller mtrl och t ex lindningstrådens betydelse är jag lite kluven,
men lutar åt att det kan ha mer än marginell betydelse.
Jag har bl a jämfört en tidig mini PAF och en sen full size PAF,
och trots designskillnader har de i grund och botten samma ljudkaraktär.
Kan det månne ha att göra med att de har samma typ av tråd, magnetmtrl, etc...?

magneterna påverkar ju ljudet en hel del, tänk på alla som svär på att om man byter ut den långa alnico II magneten i en gibson 490r till en kort alnico 5 så har man en t-top ljudmässigt.

Nja, en 'T-Top' är ju en gammal mick med en gammal magnet som inte har samma egenskaper den hade som ny.

Hur många olika riktiga 57-62 PAF mickar har du själv ägt eller testat? Eftersom du uttalar dig så självsäkert om hur dom låter.
Teknik och 'specar' är en sak, men jag har samma erfarenhet som Zork , att dom gamla oftast låter helt magiskt, och inte som en nytillverkad klon.

Vad händer med en gammal magnet då? Den försvagas säger man men hur påverkar det ljudet,blir det sämre eller bättre och har du jämfört?Låter de bättre idag än på 60-talet?
Ja,jag tycker också att dom gamla PAF låter bättre än nåt jag testat,vad jämför du med?har du testat många nytillverkade kloner,det är inte så jag förstått dig tidigare Mike?! Teoretiskt bör det ju gå att hamna hyfsat rätt tycker man...
Jag har testat T-top också och tycker inte de låter som gamla PAF eller har samma sköna egenskaper...även om de låter bra,det tycker jag nog.

Om eller i vilken utsträckning magneter (glöm P90 för tillfället) åldras/försvagas har diskuterats en del.
Och om jag minns rätt kan en magnet normalt stå sig väldigt länge om man inte öppnar micken,
låter bli att pilla isär den, inte utsätter den för andra starka magneter, osv.

Jag har provat att ladda såväl långa som korta PAF-magneter med s k supermagneter (neodymmagneter).
Det är lite meckigt om man inte har rätt grejor, men har man det går det att få till det...

Första gången jag testade använde jag bl a fel typ av supermagneter...
Så här såg den setup:en ut...
https://www.youtube.com/watch?v=DJRsQYeQqoI
Till slut lyckades jag få till det halvhyfsat, men det var sjukt svårjobbat...

Efter det läste jag på lite, skaffade rektangulära magneter modell större och modifierade setup:en.
Bitvis intressant läsning: http://musicalilluminism.wordpress.com/2009/04/28/vintage-gibson-humbucker-specs-and-general-pickup-tech/

Jag är ingen expert på magneter eller andra komponenter, men man kan ju konstarera följande.

Alla orginalmickar låter inte exakt lika, troligen pga att de hade olika mängder tråd från början samt ev att magneterna ändrat värde.

PAF micken är mytomspunnen och därav fanns ett intresse av att återskapa dess ljud i en ny mick och kunna sälja dessa för en dyr penning.
Nu finns det ju eg inga hemligheter hur den är byggd , tråd, magnet, plastspolar,träbit , tejp och en sladd.

När 'reissue' vågen uppstod i samband med Internet så fanns det plötsligt massor av uppfinnare därute som ville vara med på tåget och göra en
'bättre' kopia än vad Gibson gjorde , deras första seriösa försök kom 1992 med Classic 57 micken som ju är vaxad.

Så hur gör man då? man tar säg 10 PAF mickar och löder i dom i en gitarr , lyssnar och mäter upp alla möjliga värden i den gamla micken. Sen gör man en kopia på den
, eller vänta nu vilken av de 10 gör man kopian på? den som låter mest typiskt för alla, eller den man tycker låter 'bäst' ?

redan här ligger grunden till att de olika klonerna låter lite olika, jag har självklart inte testat alla 500 som finns på marknaden , men några.
Om det var enkelt och exakt vetenskap skulle ju alla kloner låta lika?

När Du läser att en gitarrist tycker att 'Jims waco taco PAF bucker' låter bättre än 'Joes vintage dreambucker from heaven'
så är det oftast en jämförelse mellan dessa 2 mickar som beskrivs och inte vilken som låter likt en gammal PAF (som ju låter olika)

Visst, jag har direkt jämfört 2 gamla PAF mot Duncan Antiquities i en 50's LP , och ja , orginalen lät bättre. Har också haft ett par 'frankenstein' Pafs
gjorda av gamla mickar men monterat på Dimarzio chassi , omlindade.

Dom var hetare men lät klart bättre än Gibsons Burstbuckers som satt orginal i den R9:an

Jag tror aldrig man löser denna gåta , en av tillverkarna har ju tom skaffat den gamla maskinen som stod i Kalamazoo och inbillar sig att just det är
skillnaden med hans mickar , dvs hur man applicerar tråden. Vem vet han kanske har rätt?

Så länge det är stor business i detta kommer tillverkarna fortsätta med sin jakt på det heliga ljudet (och omsättningen det ger)
Personligen har jag släppt detta ämne lite, och byter inte ut mickar i gitarrer längre om det inte uppenbart sitter fel saker där.

PAF mickar tycker jag ska om möjligt återföras till de gitarrer de stals från genom åren , tex SG, 335, ES175.....
Nya reissues tycker jag man kan laborera mellan de kloner som finns på marknaden till man hittar rätt.

Det finsn ju de som blir besatta av detta och byter mickar och andra prylar hela tiden som en hobby, men jag är inte en av dom.

Jo,jag fattar historien,inget nytt där,var mest intr av dina egna erfarenheter men du verkar ju inte ha testat alltför många
Tim Shaw gjorde ju sitt för att skapa en reissue,det hade ju f.ö inget med internet att göra,men Gibson verkar ju ha varit rätt halvhjärtade i den processen tyvärr...Classic 57 var ju rätt långt ifrån originalen soundmässigt,missat tåget kan man säga och det förklarar nog mer den stora eftermarknaden av micktillverkare.
Jag tror inte det är stor business som styr dom som sitter och handlindar för att förfina ljuden,det handlar nog oftast om djup passion och intresse,precis som en gitarrbyggare vill bygga ett instrument som är så bra som möjligt,och mickar är såklart lika lite exakt vetenskap som gitarrbyggeri.
Det förvånar mig lite att såpass många nytillverkare vaxar mickarna,jag tror att det är en viktig faktor som bidrar till att micken dör lite,om än blir mer lättkontrollerad,men spelar man sällan high-gain är ju den biten inget problem alls...

Nej , jag anser det meninsglöst och kostsamt, vill man ha det gamla PAF soundet så köper man the real deal, vill man bara komma nära så köp
vilken reissue som helst , tex Antiquities, det är nära nog.


Den första micken 1980 var det Gibson som tillverkade, möjligen designade han den. Jag köpte den direkt den kom ut i Halkans butik, den var svindyr.

Kanske , men kan man tillverka nåt för 200 och sälja det för 2000 med mördande reklam så kommer några försöka, att handlinda mickar ser jag ingen nytta med,
tvärtom skulle det vara 'fel' för en PAF för Gibson handlindade inga mickar ens på 50-talet, det andra märket som börjar på F gjorde det däremot för dom hade väl ingen maskin.