Nybörjarfråga…

Säg att man har en gitarr med låsbart svaj (t.ex. Lo-Pro Edge) och ska byta strängar, finns det någon metod/arbetsgång som är mer ”rätt” än någon annan? Byta en sträng i taget eller? Frågar åt en vän,

Hade en japansk Fender Stratocaster med låsbart svaj men minns fan inte hur man bar sig åt. Kanske brydde man sig inte så mycket om ”måsten” utan bara gjorde ändå.

En i taget är enklare; om man inte är van. Mitt viktigaste råd: VAR NOGA att centrera VARJE sträng i stallsadlarna.

Så här blir det bäst: (Delat upp i två separata inlägg.)


/ Jonken

Fortsättning:


/ Jonken

Tjusigt illustrerat Jonken men asså..... ääääh.... jag kör med Ernie Ball eftersom de har spunna strängar hel vägen ut och så stoppar jag bara in strängen genom strängskruvarna åt fel håll och stoppar ner änden i stallklacken, och stämmer upp. Ingen låsning behövs eftersom det är stränglås på översadeln. Visst säkert bättre att se till att centrera men inget måste, det funkar ändå. Så har jag gjort sen 1990 och har man bara ett vettigt svaj och inget budgetskit så funkar det.

Byta en sträng i taget är bra och minst krångel.

Av alla möjliga sätt så är Jonkens exempel det allra bästa särskilt om man har bebisfingrar och kör riktigt tunna strängar för inte kul att strängen släpper inför publik

Fin illustration Jonken, tack.

Omg!
Det tråkigaste som finns är att byta strängar speciellt med ett floyd och skulle aldrig orka dubbelvika strängen även om det säkert är optimalt. Har funkat bra för mig utan dubbelvik,

Kanske även ska förklara fördelarna -i detta med 'dubbel-vikt' strängmonterring i FR-stall:

-Det krävs endast hälften av nyp kraft -för att dra fast strängen. Att inte behöva dra åt så förbannat hårt motverkar detta onödiga slitage.
-En låsplint i en FR-klack har en tentens att vrida sig runt strängen. En dubbel-vikt, nypt sträng eliminerar mycket av detta onödiga slitage.
-Strängar äter sig in i godset både i klacken -samt i lås plinten. (Tryck märken.) Strängar av hårdare stål äter in sig ännu mer. Vid strängbyte: Är nyp punkterna ordentligt tillplattade på de gamla strängarna; innebär att den förra omsträngningen ej gjorts riktigt optimalt.
-Strängar pressas ihop av större nypkraft. Detta medför -att strängen ej fungerar/opererar optimalt. Kort: Ett 'flex fel' av denna typ i en gitarrsträng; medför att strängen inte är kapabel att returnera tillbaka i noll/ursprungs -läge lika effektivt efter snabbare/hårdare pitch ändringar. Vilket givetvis medför extra stämningsostabilitet.
-I typ 4 fall av 5 sker strängbrott i FR-stall på exakt samma ställe: Just ovanför låstplinten i stallklacken. Detta ger oss ett tydligt exempel exakt var på strängen påfrestning/slitage på den samma är störst. Har Ni läst igenom punkterna ovan -förstår Ni nu varför detta händer.

Med utdragna/inspelade strängar SKA ett låsbart stall returnera EXAKT i noll läge DIREKT och VARJE GÅNG -oavsett föregången pådrag på svajjet. Har man klassiker felet: Att G-strängen inte riktigt vill hänga med: Då har man antingen: A.) Något fel på stallet; eller: B.) Man har goofat något i inställning eller set up. Det finns faktiskt folk (även professionella) som gärna påstår att det finns en liten 'grey area' i stämningsstabilitet på låsbara svaj. Detta är dock endast BS-snack. Det enda gången ett fungerande låsbart svaj blir oroligt och stämmer ur sig är: A.) Om halsdraget har ändrats/skiftat. B.) Om strängarna har dragit ut sig lite till. (Detta fenomén händer MYCKET OFTARE om man ej dubbelnypt strängen i klacken.)

Det är lätt att känna igen ett tidigare 'amatör ägt' låsbart svaj -när det gäller begagnade instrument:

-Allt på stallet -med sexkantsnycklar som skall vara lätta vrida på går tungt. Eller så går de för lätt -och det finns glapp i jängorna.
-Djupa tryckmärken från strängar inne i sadel klackarna och på nyp plintarna.
-Djupa tryckmärken på stallklackarna från fäst/intonerings skruvarna.
-Skåror i klyckan på stall post/skruvarna + nötta egg i stallplattan; för att man justerat stränghöjd under strängtryck.

Ett låsbart stall behöver man bara intonera EN GÅNG om man inte skiftar strängtjocklek eller sträng typ. Stämmer helt plötsligt inte intoneringen trots detta; hittar man lösningen i T/R justeringen i halsen. (Dvs: Draget i halsen har skiftat; och detta fuckar upp intoneringen.)


/ Jonken

Känns som att jag fått mig en rejäl dos matnyttig info, tack!

Tack Jonken för mycket intressant och bra info.

Det är nog ingen som ifrågasätter fördelarna. Nackdelarna är dock att det behövs hela tre olika verktyg för att genomföra det, att det garanterat tar 10grr så lång tid och att det är helt onödigt sett till hur mycket slitage man drar på sig..

Aldrig mera en gitarr med något som helst svaj på för min del. Skyr det som pesten hädanefter.

Egentligen räcker det med två verktyg: Avbitaren och polygripen. Orsaken till att jag la upp bilden med tre verktyg; var väl för att visa att en tång funkar lika bra.
Gällande det tidsmässiga: Kan jag inte förneka att det tar längre tid att göra detta. Men när man blir van går det nästan lika fort. Denna 'extra tid' tjänar man in mångdubbelt -när man slipper vara på finstämmarna mellan varje låt.

Ni alla som back-in-the-day var på IA's guitarclinics; noterade säkert hur många gånger denna perfektionist vanligtvis är tvungen att kolla stämningen på sitt 'hornade äpple'. Mattias suveränt fantastiska humor medförde dock -att även dessa saker inte uppfattades som störande av de som lyssnade. -Tvärtom faktiskt.

-Men det finns ju bara en IA. Resten av oss ser ju bara 'ovana' och 'oförberedda' ut med ett oroligt instrument.


/ Jonken

Nu får du förklara exakt hur ditt sätt håller stämningen bättre. Antingen sitter strängen fast eller så gör den det inte. Men du menar alltså att den när den bara sitter fast med en stränglängd skulle långsamt halka ur fästet? Är det så jag ska tolka dig?
Detta stämmer ju bara inte. Jag måste ha tusentals rep och gigs bakom mig sen 1990 som inkluderat våldsamma svajövningar, jag har då aldrig behövt finstämma som du påstår. Nu har jag förvisso nästan enbart använt Ibanez Edge, vilket är det bästa "floydet" enligt min mening. Kanske du har haft en massa undermåliga kopior med kassa delar som varit dåligt härdade och inte nypt tag och hållit fast strängarna ordentligt? Då kan det kanske bli som du beskriver, inte vet jag..

Vad gäller IA så är han ökänd för att inte lägga ner tid på att byta strängar fören de går av. Inte konstigt att han får problem då.

Det finns absolut ingen grund att bli defensiv -eller otrevlig här. Jag menar Dig absolut inget illa. Jag respekterar din åsikt + att jag endast är glad och höra att singelnypt funkar kanon för dig. Parallellt får jag känslan av -att du inte riktigt ännu förstår exakt vad jag menar här.

Jag skall förklara detta enkelt i punkter åt dig; så här:

-En sträng är helt rund.
-När man nyper/klämmer ihop strängen i en FR-stall sadel; blir den tillplattad.
-Om man har dubbelt med sträng i 'nypet'; delar dessa strängar som kläms ihop på 'nyp-bördan'.
-En dubbelnypt sträng kräver endast hälften av nypkraften -för att den skall sitta fast. Detta jämfört med traditionellt singelnypt sträng.
-En skadad sträng är alltid svagast precis vid skadan på den samma. En sträckt sträng töjs ut oftare och snabbare just vid skadan.
-Oavsett hur vi klämmer en sträng i en FR-klack; så skadas den av detta. Det därför den alltid går av där den gör.
-Att dubbelnypa strängen i klacken; innebär inte att vi skonar den helt för att bli skadad. Däremot kan vi i samband med detta: Mer än halvera skadan som uppstår på strängen.

Detta är endast fysik och mekanik.

Och svaret på din fråga; om hur detta håller stämningen bättre; blir då:
Klämskadan som uppstår på strängen när man klämmer fast den i FR-klacken blir mindre dubbelnypt -sett till traditionellt singelnypt. Man kan väl enkelt säga vi behöver inte pressa ihop/platta till -strängen lika mycket här. Men lite ihop tryckt blir det ju även med dubbelnypt. Kort: Låt oss säga: Att detta ger en mindre skadad sträng; som i sin tur fungerar bättre.


/ Jonken

Kuriosa:
I ett Kahler svaj har man inte denna 'sträng nyp problematik'. Där hakas strängens ball end fast i en klyka.


/ Jonken

Om du tycker att jag är defensiv och otrevlig så får det stå för dig. Särskilt som du fortfarande inte bemött mig i sak och svarat på mina frågor utan bara cementerat det jag redan gett dig rätt i, att din metod rent teoretiskt är bättre. Bättre men helt onödig då min metod inte ställer till några problem med stämningen eller sliter på delar. Jag har flera Edge-stall som är från 80-talet som fortfarande funkar bra trots enligt dig "fel" sätt att sätta dit strängar. Så om du vill släppa kränktlipet och svara på hur du menar att en enkelfäst sträng skulle "halka" ur när den sitter åtskruvad dårå..

Fred på jorden gossar....

För att lägga mer ved på brasan kan jag tänka mig en ytterligare fördel med vikt lindad sträng. Det är samma sak som gör att man inte ska klippa en lindad sträng rakt av vid stämskruven utan att först bocka den minst 90 grader för att låsa lindningarna. sedan kan man klippa av.

Det vill säga, om strängen inte är vikt kan lindningen röra sig och orsaka stämproblem m.m. Gäller då som sagt lindade strängar.

Jag tycker personligen; att jag VERKLIGEN FÖRSÖKT att förklara så gott jag kan åt dig. Jag har även medvetet hoppat över -att kommentera dina nedlåtande kommentarer.
På vilket sätt anser du att jag 'inte bemött dig i sak'? Berätta åt mig exakt vilka av dina frågor eller funderingar har jag missat här..?

-Så som du gör är inte 'fel'. (Här är du som sätter ord i munnen på mig.)
-Att dubbelvika strängar är inte 'min' metod. (Återigen: Ord i munnen på mig.)
-'Cementerat' vad; som du redan 'gett mig rätt i'? (??? -What..?)
-Berätta: Exakt var/när har jag sagt att en 'enkelfäst sträng skulle halka ur när den sitter åtskruvad'? (-Dina hallucinationer...)

OK: Dina 40 år gamla EDGE-stall är ju skitgrymma. -Check! Jag fattar.

-Vad i H-vete mer kan jag skriva för att detta ska passa dig; som jag inte redan har skrivit?!!!


/ Jonken

Det där tror jag inte är en dum fundering.
Kanske delvis den effekten Jonken märkt av utan att ha tänkt på det ?

Om du håller igen lite på ordbajsandet/romanskrivandet och läser det du svarar på noggrannare istället så hade du lättare hittat mina konkreta frågor..

Men okej.... svara på detta då - vad är det som gör att du tror att dubbelvikt sträng är så viktigt i den ena änden (stallklackarna) som inte är lika viktigt i överlåset? För det är det du skriver utan att kanske reflektera över det själv.

Inte riktigt samma sak ändå väl? En dubbelvikt sträng i floydklacken är just bara det - dubbel på samma låsställe medans det du pratar om är att säkra att strängen sitter fast på två ställen, både där strängen går in och ut genom strängskruven.

OK. ÅTERIGEN testar jag att ignorera dina öppnande, nedvärderande kommentarer i inlägget. FÖR att FÖRSÖKA svara på din fråga.

Och denna gång förstår jag inte riktigt frågan.
Menar du att: Istället för att dra strängen genom den låsbara översadeln; till stämskruv: Så nyper man fast den dubbel nypt där? (utan att dra den till stämskruven?). Jag utgår givetvis ifrån; att jag tolkar dig fel här.

Men att klassiskt dra igenom strängarna genom en traditionell låsbar översadel; ger ju i princip samma sak: Dvs att två strängar (E+A, D+G, B+E) -delar på klämtrycket av låsplinten. (Är det det här du menar?)

Vilka fördelar jag tycker en dubbelvikt sträng ger i klacken; har jag ju redan förklarat flera gånger.

Mig veterligen har jag inte dragit några som helst paralleller mellan stränglåsning i klack -och stränglåsning i nöt här? Och logiskt då ej heller reflekterat över detta.

Jag kan ha fel; men jag tror faktiskt inte att någon annan här heller riktigt förstår din konkreta fråga?


/ Jonken

Jag förstår nog frågan och vill bara klargöra att jag inte vill delta i er fejd (iof underhållande, det händer ju inte så mycket på forumet annars)
Antar att han menar att stängen går enkel väg genom översadeln vidare till stämskruven och låser man översadeln kan man i praktiken lossa på stämskruven utan att den stämmer om sig och då ligger strängen enkelväg igenom låsningen ej dubbelvikt och det funkar bra ändå. Så borde det inte i teorin vara dubbelvikt på båda sidorna för att ge effekt tror jag han menar?

Nej, det jag menar är att säkra att lindningarna på lindade strängar från att röra sig på strängen om man klipper av dem. Det görs enklast med en minst 90 graders vik efter stämskruven, före strängen klipps. Helt fristående från stämskruven.
I det vanligaste fallet, som du kan hitta lite här och där där byte av strängar diskuteras är att man vill säkra så att lindningen inte släpper uppe vid stämskruven. Om inte riskeras att kärnan rör sig i förhållande till lindningen = gitarren blir ostämd.

Sedan har då fallet med strängar där kulan klipps av tillkommit när strängen ska fästas i ett Floydstall. Om man tänker sig samma sak, att säkra att lindningarna inte släpper från kärnan är det bästa att göra en vik på strängen här med, och då får det bli "dubbelvikt" för att få plats helt enkelt.

Nu är det störst risk om det är rund kärna på strängarna, de flesta elgitarrsträngar idag har en sexkantig kärna.

Men behovet borde vara större av en vik i ett Floydstall, då det är lindningen som klacken griper tag i. Kärnan har ingen direkt kontakt med klacken, utan det är enbart genom friktionen mot lindningen som kärnan inte rör sig. All belastning ligger på kärnan, det är där draget finns.

Sedan är det upp till var och en att göra som den vill.

Det är lungt. Bara kul att vårat 'käbb' uppfattas underhållande.
Jag förstår hur du menar. Men ett strängtryck på nöten låser väl två strängar samtidigt? Dvs två styck strängar som delar på lås trycket -precis som i fallet med dubbelvikt i stallklacken?

Det här var intressant; om man syftar exaktare på HUR man dubbel-nypt fast strängen i stallklacken: "Så borde det inte i teorin vara dubbelvikt på båda sidorna för att ge effekt tror jag han menar?". I så fall pratar man om vridning i låsplinten. Och; man kan argumentera att plinten kan fortfarande vicka/vrida år ena hållet -om den dubbelnypta strängen är placerad/centrerad i mitten -i låsplintens centerlinje . I mitt illustrerade exempel i tråden gjorde jag ju så (endast det enkla): Placerade ner den dubbelnypta strängen centrerat rakt ner i klacken. Men givetvis kan man ju forma, vrida den parallella, nypta-delen av strängen 'nästan' hur man vill. Dvs: att en del av den dubbel nypta strängen är på båda sidor av centerlinjen i låsplinten. Exempelvis: Lämna ett V i dubbelvikningen -istället för att nypa ihop helt; och sedan nypa fast strängen en aning vridet i klacken. Eller; typ: Trippelnypa tunnare strängar. (Och i så fall förstår man ju direkt 'V's' argument för fler 'verktyg' och mer 'tid'.)
Man kan även exempelvis kapa dubbelvikningen kortare; och få en större vick effekt/tryck på ovansidan -vid strängens utgång. Men vill man det? Strängen lär ju plattas till än mer just där man gärna vill avlasta strängen som mest? (Just av denna orsak lämnade jag den parallella delen lite för lång i min illustration -för att tydliggöra vikten av avlastning för strängens utgång. Vanligtvis lämnar jag aldrig ett utstick ovanför klackens kurvade utgång för strängen.)

Det ENDA regeln egentligen (som man BÖR GÖRA hur man än väljer att nypa fast en sträng i en Floyd klack) -är att centrera strängens utgång. I övrigt är valen 'stringers choice'.


/ Jonken

Det är väldigt svårt att inte göra dig på dåligt humör när det är väldigt oklart om du spelar allan för att du inte vill ha brallorna neddragna eller om du faktiskt inte fattar vad jag menar.

Vi gör ett försök till och om du ännu en gång pratar bort en konkret fråga med ett textsjok så kan jag inte hjälpa dig mer.

- Varför är det viktigt enligt dig med fästa dubbelvikta strängar i en ände men inte i den andra?

Jo men skillnaden är att man skruvar fast strängen i en floydklack. Man låser den inte som i en strängskruv. Inte ens på låsbara strängskruvar är det på samma sätt.

Alltså när en sträng går på en floydgitarr så är det inte nere i klacken det händer, gör det det så är det något fel på stallets delar där.

Du är verkligen inte saklig. Du kan fortsätta reta mig -och förlöjliga mig hur mycket du vill; samt 'lalla' på vidare; hur jag undviker 'dina konkreta frågor'. Ifall du nu vässar på det. Jag förstår ändå inte din fråga -eller vad du vill att jag skall förklara/säga. BEVISLIGEN gör ju ingen annan här det heller... Jag vet inte ifall du medvetet skiter i att notera: Att andra har ju också försökt förstå din 'konkreta fråga'; utan någon vidare framgång...


/ Jonken