Tänkte att jag kan väl posta min enda vintagegitarr i detta forumet! [:)]
Det är en SG Special från 1960. Ja en SG - av någon anledning bytte Gibson namn på Special- och TV-modellerna redan 1960 till bara SG. Så på huvudet står det bara Gibson på dessa.
De allra sista från 1961 kan ha ett "crown"-inlägg också.

Min gitar har varit med om en del moddar - som så många andra av dessa gitarrer som ju
bara var gamla beggade lågbudget Gibsons för 20-30 år sedan. Den har t.ex. haft flera olika stall och vibratos på sig. Ett gäng stämskruvar har också passerat. Jag köpte den 2001 från Twang och då var den inte så fin. Men den lät bra och inga halsar var avslagna på den. Jag spelade på den som den var några år och lämnade sen den till JG som fixade till den lite.






Originalstämmisarna återsatta.



Vad kan det ha suttit för stall på den innan??





En äkta "faded"!



Inget Les Paul Special på huvudet:

Mums [:p]

trevligt att se... en äkta player av gammal god årgång. Visserligen värdesänkt rejält pga de moddningar som är gjorda, men I dethär läget spelar det ekonomiska värdet mindre roll (säkert värd en bra slant även i detta skick)... trevligt att den bevarats och återställts efter bästa förmåga. Det var ju ganska vanligt att montera Bigsby med svaj på dessa... tre av hålen verkar stämma men inte det fjärde så jag vet inte... kanske det fanns flera olika modeller av Bigsby?

Den sista dåren är inte född än

Ja jag vete fasen vad som suttit på här, antagligen flera olika genom åren. Nån har ju även borrat ett nytt hål vid stallet, nu igenfyllt. Syns på bild 6. Stall ( Pigtail), plektrumskydd och
dragstångslucka är utbytesgrejjer. Plektrumskyddet är handgjort och åldrat av JG. Luckan kommer från en Burny

Elektroniken verkar vara orörd.

Fantastiskt bra gitarr som låter underbart.
Sänkt värde, javisst men inte billig direkt.
Håll hårt i henne Johan.

Ja, jag har inte någon som helst möjlighet att köpa nåt liknande igen!

Ja, en sån gitarr skulle man ju inte tacka nej till om man säger så [:)]

/Markus
Olegitimerad gitarrmisshandlare

Det är inga stora grejer på den där, orginallack och inte avslagen är de viktigaste faktorerna...

Det är roligt att dom alltid blir så bruna på framsidan , men inte bak.... Och det är inte bara på din ,alla verkar bli så.

Orginalmickar + elektronik är också skönt att ha, plastbitarna + bryggan gör inget om de är orginal eller inte, det GÅR ju att komplettera upp men det börjar bli sån vansinniga pengar på plastdelar nu.

Mekaniken är ju också riktig 50-tals, det ser man på att den har sina 'posts' av mässing och inte nickel

Vad gäller stallet så tror jag det suttit ett kompenserat stall på den vid någon tidpunkt (det hålet som är fyllt bredvid den ena stränghållar skruven) + något svaj av nåt slag

Varför Gibson inte hade Les paul scriptet just på dessa är ju en gåta , dom hade endorsement med Les fram till 62 och satte gladeligen hans namn på alla andra SG modeller fram till 63....
men inte just dessa

Riktigt trevlig sak! [:)]

Nån skrev på ett forum en gång att Gibson kanske inte ville associera Les Paulnamnet på Double Cut- Specialarna för att de hade problem med alla dessa avslagna halsar på de tidigare modellerna som ju hade halsmicken närmare halsen. Men den teorin kan ju inte stämma för TV-modellen fick ju också heta SG. TV och Junior skilde ju bara i färgen.

Fick ju plocka fram gitarren igår efter att ha postat det här, kändes fiiin. [:p]

Va fan, spelar du inte på den varje dag? [}:)]

[}:)][}:)]

Näe...[:I]

[:D]

Wow, den var riktigt fin! Synd på hålen för gamla stallet bara. Men kurr, det är något speciellt med gamla saker [:p]

Tror inte Gibson skulle dra sig för det.... Les Paul namnet var fortfarande hett 1960 , däremot ett par år senare eter splitten med Mary så var han väl inte riktigt lika het

Halsproblemen var du delvis åtgärdat mitten 59 när dom flyttade halsmicken inåt som på din... Titta på en 58 så ser man att halsmicken ligger dikt mot greppbrädan och det blev för lite trä där helt enkelt

Vad skulle en omlackad '59, i övrigt helt original (saknar case dock), kunna vara värd idag?[:)]

En special? vilken variant , den med micken bakflyttad eler fram?
vilken färg är den och är den proffs lackad, av vem?
finns gamla serienummret kvar?


Runt 40 i alla fall , om allt är bra gjort och den ser cool ut
då tänker jag försäljningspris/byte på annons eller i musikaffär
i Sverige

Vad har du för uppfattning om värdet på min, Mike Leaf?

Har inte originalcase till den.

Det är svårt... den saknar en del viktiga orginaldelar, å andra sidan org lack. lite skruvhål etc, dessutom är det rent tekniskt inte en Les Paul ....

Jag tror man skulle ta runt 50 för den vid försäljning.

Fixades hålen till, + ett korrekt stall och plektrumskydd så + 10 till. Det är ju bra att man INTE slängt dit en felaktig les paul logga på huvudet

En orginal 59 Junior i normalbra skick skulle jag säga ligger också på 55-60 i dagsläget , och denna blir ju inte mycket därefter ' den har ju 2 P90 också...

den ovan är ju helt orginal förutom lack... och dessutom en Les Paul 59.... därför ligger den så pass högt även som omlackad...

Hoppas det ligger någorlunda där du tänkt dig

En Les Paul Jr helt i original från 1956, i sunburst - nån åsikt där med ML?[:)]:

Tja Du ... 56-57 är en åtråvård årgång för dessa , de första 54:orna hade ju i de flesta fall lönnkroppar..

I helt orginalskick , runt 65-75 tusen...

Vad gäller 57 så fanns ju också 'tv model' och dessa får man dubbla på.


Man kan säga generellt att Juniors och Specials från 54-60 bör ligga runt 9-12.000 $ om de är orginal, dubbelt om det är TV Model.
Även gula Specials är dyrare (trots att e inte är tv´s)

Är det omlackat , brutet eyc så börjar det på c:a halva värdet

Just Specials ligger också lite högre än Juniors då det dels har 2 mickar dels är färre av dem än Juniors

Jaha, 100 % värdestegring på sju år då. Helt ok, men den ska ju stanna hos pappa JJ såklart! [:)]

Jo det är ju det som är problemet..... man vill inte sälja för man fäster sig vid dom, + att dom stiger i värde...

sen är det ju samma med ex hus , säljer man så måste man köpa nåt nytt som OCKSÅ stigit lika mycket

Det skadar ju inte att dessa gitarrer har ett bra hem så länge vi styr över det, när vi är borta så får andra ta hand om dom, troligen kommer dessa instrument uppskattas även av framtida generationer (i motsats till vad man oftast läser) om de vårdas någorlunda väl kan de säkert bevaras i hundratals år till, problemet med andra 'antikviteter' från förr är ju att man INTE insett värdet i dom och därför har de förvarats fel och förstörts (alt byggts om)

INGEN vet hur dessa instrument kommer att klara sig i framtiden , men de flesta tecken tyder på att de kommer att vara en viktig del av musikarvet från Rocken och jazzens barndom.

Och just det.... man kan ju spela musik på dom också..[:)]

Dude den där är snygg.
Den är ju inte så faded heller.
Verkar inte så mycket crack i lacken heller.
Är banden i bra skick?

Den ser rödare ut på bilderna än vad den är egentligen, se bilden med plektrumskyddet av!

Ingen "checking" alls i lacken, lite på huvudet bara. Banden är låga men inget skrammel, Johan Gustavsson slipade till dem fint.

Hittade din gamla tråd JJ coolt! Jag provade den när den var hos Johan den var god!

Vad hittar du på nu förtiden?7

Här är min...







plexi

Snygg , är det JG som lackat denna också ?

Ja Johan fixa den... Han tar ju inga såna jobb längre tyvärr har en singel cut 57 hos honom som han haft ett antal år nu som jag fortfarande hoppas han ska förbarma sig över nångång...

Denna 59 hade ju en hemsk opak banangul färg från adlib innan, såg du den då,kommer från Fredda...

Med vänlig hälsning, plexi

Fin SG.
Kom ut ett litet antal så sent som 62 (gällande double cut 50's style).

Själv kör jag på det där som vi normalt förknippar med SG.
Givetvis en Special förstås.