Folkhögskoleblues? Den folkhögskolan hade man gärna gått på.

Ha ha, ja det var lite strängt och onyanserat sagt kanske. Min allergi mot
överduktigt tråkspel får mig ur balans ibland, så är det bara.

Tyvärr så verkar det som om åldern, drogerna, alkoholen och kanske subduralhematomet till sist har satt sina spår hos Keith. Problemet med Stones nuförtiden är att Keith spelar alldeles för lite och helt utan attack. Kolla på högerhanden, den bara vispar lite löst. Tror att det var Bill (eller Charlie) som i lördagens dokumentär förklarade hur Stones funkar. Keith leder och Charlie och de andra följer, om inte Keith kan (eller vill eller orkar) leda så blir det bara vagt och segt. Lyssna till exempel på Brussels Affair där Mick Taylor nog inte tog ett enda ackord på hela konserten men där Keith spelar som besatt, det blir ett jäkla driv!

Tycker också lite synd om Ron Wood (som jag älskar på till exempel Some Girlsskivan, i Faces och solo). De spelar ju mest låtar från Mick Taylors tid (eller tidigare) och han klarar inte att spela i Taylors stil och när Keith inte ens försöker sig på att spela de låtarna på riktigt sätt så händer det inte så mycket. Det är ju omöjligt för Ronnie att både vara Mick Taylor och täcka upp för Keith samtidigt. "The ancient art of weaving" som Keith brukar snacka om funkar ju inte heller på de gamla låtarna. Lyssna på Some Girls, på det albumet funkar det ju perfekt.

Annars tycker jag att Mick Jagger är rätt cool faktiskt, vilka andra sångare i hans ålder skulle ens försöka sig på att göra det han gör?

Andra observationer:

Tycker att det blir lite löjligt när John Mayer för en enda låt står där med sin backline bestående av Dumble, Two-Rock, Super Reverb och massor av pedaler, kunde han inte nöjt sig med en stärkare? Men han kanske har spons? Ofattbart att han kunde ha så dåligt ljud trots all dyr utrustning. Han såg ju ut som en jätte också bredvid de små stenarna!

Bruce var helt fel!

Lady Gaga tycker jag var coolare när hon stod i publiken och dansade!

+1 , Träffsäker analys , Keef har inte blivit bättre senaste åren , om man jämför med 95-98 när dom var här så var det en helt annan attack. Sen att dom är 70 , det är liksom ingen ursäkt. Jag har haft dom som förebilder sen mitten 70-talet, men jag tycker snart det kan räcka tyvärr... Har inte ens sett dom sista gångerna dom varit här.

Jag är ett gigantiskt Stonesfan, men jag tycker att de varit tråkiga de senaste 30 åren. De här spelningarna verkar dock ha varit en uppryckning från Bigger Bang-turnén. Jag håller med niknor angående Keith -- han är verkligen inte samma gitarrist som '72-73, men denna gång verkar han bry sig om att spela rätt mer än att posa en massa som han gjort de senaste åren.

Höjdpunkten var ju utan tvekan Midnight Rambler med Mick Taylor. Fantastiskt att de äntligen låtit honom spela med dem igen, och det blir verkligen en annan dimension i musiken när han lirar. Tycker också att han smälte in oväntat bra visuellt också -- han såg lite rock 'n' roll ut med scarfen och ljuset som lyste ovanifrån. Han har ju annars en tendens att se plufsig och obekväm ut på scen.

Håller fan med om att Lady Gaga var koolast när hon var i publiken.
Florence Welch var klart bättre som Gimme Shelter-sångerska när hon gästade i London.

Jag har inte haft möjlighet att se konserten men för mig är Stones som att se de egna barnen i Luciatåget på dagis. Hur falsk, otajt och kasst det än är blir det alltid bra. Jävligt bra till och de där skavankerna gör inget.

Skulle jag vara rent objektiv ( ) skulle de ha kunnat lägga av i slutet av 1970-talet.

/R

Vad ska man säga om Keith, fantastiskt att han lever (?) men de hade likaväl kunnat hänga på en gitarr på ett skelett
Sen satt jag bara och hoppas på att lady gaga skulle ramla i de där sjukt konstiga skorna hon hade på sig, hennes sånginsats kändes för övrigt konstig och överdriven på nåt vis.
John Mayer lät som... han alltid gör, lite tråkigt.

i övrigt var det väl helt ok pinkat för ett gäng 70 åringar

Roligast var Midnight Rambler, när Mick T klev in och visade att han (åtminstonde) fortfarande kan.

Jag kunde inte se konserten direkt men såg den inspelad senare och jag instämmer helt vad gäller deras ljud/soundet.
Ron's och Keith's gitarrljud saknade kropp, lite bättre var det när de inte spelade Strata eller Tele
t.ex. när Keith hade 335 eller Ron Les Paul. Basisten lät ibland som att han låg separat från de andras ljudbild.
Mayer's ljud var en uppryckning från Ron's/Keith's. Och när Mick Taylor klev in så sattes ribban betydligt högre:
även om jag tycker att själva jammet aldrig kom igång riktigt så var Taylor's gitarrljud mustigt och gott.
Han verkade också bra taggad, men de andra verkade inte riktigt vara med på noterna

/Mats